Gula febernvirus

Hoppa till: navigering, sök

Kerstin Falk, Sirkka Vene, juli 2010


Gula febernvirus Bild:CDC via Wikimedia Commons

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar

och

artikeln Viremi, översikt



Gula febernvirus

SmittÀmnen

Gula febernvirus Àr ett litet höljebÀrande, enkelstrÀngat RNA-virus, som tillhör familjen Flaviviridae. Detta var det första virus som visade sig överföras via myggor till mÀnniska. Myggorna tillhör framförallt Aedes-slÀktet. Gula febern Àr en viral hemorragisk feber med hög dödlighet. MÀnniska och vissa apor fungerar som reservoar för viruset. Sjukdomen sprids ej direkt frÄn mÀnniska till mÀnniska.

Symtom och klinisk bild

Gula febern Ă€r en virusorsakad leversjukdom som förekommer i Afrika och Central- och Sydamerika. Inkubationstiden Ă€r 2-6 dygn. Sjukdomsbilden varierar frĂ„n subklinisk till mer allvarlig sjukdom med feber, gul hy, blödningar och njursvikt. Virus kan detekteras i blodet och halterna Ă€r som högst 2-3 dagar efter symptomdebut. De flesta infektionerna Ă€r milda framförallt i endemiska omrĂ„den pĂ„ grund av immunitet. Mild gula febern-sjukdom kĂ€nnetecknas av plötslig feber i 2 dygn samt huvudvĂ€rk och muskelvĂ€rk. Den milda formen kan övergĂ„ i en allvarligare form efter en dag med tecken pĂ„ tillfrisknande. AllmĂ€ntillstĂ„ndet försĂ€mras efterhand och efter nĂ„gra dygn blir patienten gul och fĂ„r blödningar, framför allt frĂ„n mag-/tarmkanalen följt av leverskada. Mortaliteten Ă€r hög, 20–50 %.

Ett mycket effektivt attenuerat vaccin mot gula febern togs fram redan pÄ 1930-talet. Samma typ av vaccin anvÀnds fortfarande.

Epidemiologi

Gula febern Àr en vektorburen zoonos som förekommer i Afrika, Central- och Sydamerika dÀr den sprids via myggor. Epidemier med mÄnga dödsfall har upptrÀtt under Ärens lopp. Eftersom sjukdomen numera kan förebyggas genom vaccination löper turister mycket liten risk att smittas. Gula febern Àr en karantÀnssjukdom och vissa lÀnder har krav pÄ vaccination före inresa.

Inget fall har konstaterats i Sverige under 10-Ă„rsperioden 2002-2011.

Prevention

Ett effektivt och sÀkert vaccin finns tillgÀngligt som rekommenderas inför resa till tropiska omrÄden i Afrika eller Sydamerika. MÄnga lÀnder har krav om vaccination före inresa.

Genom att skydda sig mot myggstick kan man minska risken för gula febern och samtidigt ocksÄ för denguefeber och andra insektsöverförda smittor.

Provtagning

LÀmpliga provtagningsmaterial Àr serum eller venblod utan tillsatser för antikroppsbestÀmning alternativt realtids-PCR, dÀr antalet viruskopior mÀts.

Laboratoriediagnostik

AllmÀnt

Patientmaterial ska ur smittspridningssynpunkt handhas i klass 2- utrymmen, personalen ska bÀra skyddsklÀder och materialet handhas i sÀkerhetsbÀnk. Virusodling pÄ material frÄn en patient med misstÀnkt gula febernvirusinfektion mÄste utföras i laboratorium skyddsklass 3. Gula febern-diagnostik kan vara besvÀrlig sÀrskilt tidigt i sjukdomsförloppet, eftersom den kliniska bilden kan vara svÄr att sÀrskilja frÄn andra sjukdomar i gula febern-endemiska omrÄden.

Den första veckan efter symptomdebut Àr nukleinsyrapÄvisning med PCR möjlig. Antikroppar (IgG) kan oftast pÄvisas cirka 1 vecka efter symptomdebut men uppföljningsprov rekommenderas vid negativ serologi och fortsatt klinisk misstanke pÄ gula febern.

Vilket diagnostiskt test som ska anvÀndas beror pÄ tidsintervallet mellan symptomdebut och provtagning.

Referensmetod

Genamplifikation

Under den första sjukdomsveckan kan nukleinsyra detekteras med PCR. Negativ PCR utesluter dock ej aktuell infektion varför kompletterande serologi bör utföras.

Övrig diagnostik

Serologi

IgG-antikroppar detekteras med en in-house immunofluroscens (IF). För en sĂ€ker diagnostik av IgG krĂ€vs parade serumprover; ett taget tidigt i förloppet och ett konvalescentprov taget minst 10 dagar efter symptomdebut. IF-serologin bedöms positiv vid serokonversion eller ≄ 4-faldig titerstegring vid undersökning av parade sera. Enstaka sera med höga titrar (≄ 640) stöder en kliniskt stĂ€lld diagnos. Korsreaktion mot andra flavivirus kan förekomma det Ă€r dĂ€rför viktigt att veta smittort dĂ„ korsreaktion mot dengue- och japansk encefalitvirus förekommer. Verifiering av positiva IF-fynd utförs med neutralisationstest.

Observera att uppgift om eventuell gula febernvaccination Àr nödvÀndig för korrekt bedömning av laboratoriesvar.

KvalitetssÀkring

Externa kvalitetspaneler finns ibland tillgÀngliga.

Svarsrutiner

Vid utförd PCR anges gula febernvirus pÄvisas/pÄvisas ej.

Utsvar baseras pÄ en sammantagen bedömning av analysresultaten (se referensmetodik) samt eventuella anamnestiska data.

Laboratorierapportering

Enligt smittskyddslagen Àr gula febern en anmÀlningspliktig sjukdom och intrÀffade fall anmÀls till smittskyddslÀkaren i landstinget och till FolkhÀlsomyndigheten. Gula febern Àr en smittspÄrningspliktig sjukdom. DÄ sjukdomen ocksÄ, enl. gÀllande internationella hÀlsovÄrdsbestÀmmelser, Àr en karantÀnssjukdom, skall fall ocksÄ rapporteras till Socialstyrelsen och VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO).

För FolkhÀlsomyndighetens falldefinition se artikeln Gula febern

Observera betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik

Referensfunktikoner

Enligt virologisk R-lista

REFERENSER