Infektioner i mag-tarmkanalen-provtagning och transport

Hoppa till: navigering, sök

Till innehållsförteckning för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002


Upprepad provtagning ger signifikant fler positiva fynd √§n enstaka prov. Utbytet torde inte vara st√∂rre √§n 70-80 % vid varje provtagningstillf√§lle. En utredning av gastroenterit efter inhemsk smitta och av personal i riskyrken b√∂r d√§rf√∂r omfatta 2-3 prov.

A. Bakteriologisk provtagning

I. Pinnprov

1. Som provtagningspinne och transportsubstrat för bakteriologisk odling förordas Copan Amies W/CH N.L1075 innehållande Amies kolade transportsubstrat samt provtagningspinne [1]. Provtagningskärlet skall alltid märkas med personuppgifter, avsändare och provtagningsdatum.

Provtagning

a) Pottprov. Provtagningspinnen doppas i feces som lagts på blöja, i värmedesinfekterat bäcken eller ovanpå toalettpapper i ett rent kärl. Kontrollera att spetsen på pinnen blivit förorenad med tarminnehåll. Pinnen sticks ned i transportmediet och lämnas kvar i röret. Rekommenderas i första hand då patienten tar provet själv. b) Analsvabb. Provtagningspinnen stryks mot ändtarmsöppningen genast efter avföring innan torkning med papper. Kontrollera att spetsen på pinnen blivit förorenad med tarminnehåll. Pinnen sticks ned i transportmediet och lämnas kvar i röret. Används som alternativ metod i lämpliga fall. c) Rektalsvabb. Vid rektoskopering tas prov direkt från rektalslemhinnan med provtagningspinne varefter pinnen sticks ned i transportsubstratet. Rektalsvabb förordas vid diarré med ulcerationer i slemhinnan.

II. Feces i provtagningskärl

Om undersökningen avser påvisande av toxin med biologisk metod eller immunologisk teknik skall fecesprov i provtagningskärl användas. Provtagningskärl med sked och ytterhylsa används varvid 2-3 skedar feces (totalt ca 10 g vid undersökning av anaerob flora) tas från blöja, värmedesinfekterat bäcken eller från feces lagt på toalettpapper i ett rent kärl. Feces förs ned i provtagningskärlet, locket skruvas till omsorgsfullt, varefter provtagningskärlet märks med namn och personnummer samt avsändare och provtagningsdatum. Därefter förs kärlet ned i ytterhylsan.

III. Renkultur

Bakteriologiska renkulturer kan vanligen transporteras i det rekommenderade transportsubstratet. För vissa undersökningar vid Folkhälsomyndigheten rekommenderas annat transportsätt. Kultur för epidemiologisk typning av Salmonella species, Shigella species, Yersinia species samt kultur eller primärstryk för påvisande av EHEC och andra patogena E. coli transporteras helst på det snedagarrör som (f.n. kostnadsfritt) tillhandahålls av Folkhälsomyndigheten. Därigenom kan typningen oftast ske en dag snabbare än om det rekommenderade transportsubstratet används.

B. Provtagning för parasitologisk undersökning

Se provtagningsinstruktion

C. Provtagning för påvisande av virus, virusantigener eller virusodling

Provtagningskärl med sked och ytterhylsa används varvid minst 3-4 skedar feces tas från blöja, värmedesinfekterat bäcken eller feces lagt på toalettpapper. Provtagningskärlet måste märkas med namn och personnummer innan det förs ned i ytterhylsan. Kolade pinnar fungerar ej för påvisning av virus eller virusantigen. Vid diarréutbrott där misstanke om calicivirus förekommer rekommenderas provtagning för mikrobiologisk diagnostik från 3-5 patienter med aktuella symtom. Vid önskemål kan kräkningar undersökas men aktuella undersökningsmetoder är ej validerade.

D. Blodprov för serologisk undersökning

Serologisk undersökning kan utföras efter särskild överenskommelse. Serum bör avskiljas innan transport. I allmänhet rekommenderas ett par mL serum utan tillsats men med modern teknik klarar man sig vanligen med betydligt mindre volymer. För tolkning av aktuell infektion bör parade sera användas, d.v.s. ett akut prov så tidigt i förloppet som möjligt och ett konvalescentprov taget 3-4 veckor efter insjuknandet.

E. Remiss och transport

Remiss

Till provet som √§r m√§rkt med personuppgifter fogas en separat f√∂rpackad remiss med uppgifter om patientdata, avs√§ndare, provtagningsdag, provmaterial samt √∂nskad unders√∂kning. P√• remissen till laboratoriet skall √§ven anges misst√§nkt infektionsort samt misst√§nkt smittk√§lla. Denna information √§r essentiell f√∂r smittskyddsorganisationerna i det epidemiologiska arbetet att snabbt identifiera smittk√§llor. √Ąven prelimin√§ra resultat fr√•n avs√§ndande laboratorium b√∂r anges p√• remiss till referenslaboratorium.

Transport

Prov b√∂r omg√•ende s√§ndas till laboratoriet. Parasitologiska ‚ÄĚf√§rskprover‚ÄĚ f√∂r trofozoitbest√§mning skall analyseras inom en timme om de inte fixeras (Se Bilaga 6.3).

Bakteriologiska pinnprov i transportsubstrat skall vara laboratoriet tillhanda inom 24 timmar och fecesprov utan transportmedium f√∂r odling skall vara laboratoriet tillhanda inom 6 timmar efter provtagning. √Ąr detta inte m√∂jligt kan transporttiden f√∂rl√§ngas till <48 respektive <24 timmar om provet f√∂rvaras och transporteras kylt. F√∂ljs inte dessa transporttider finns stor risk att patogener som t.ex. Shigella ej l√§ngre √§r viabla i provet.

Biopsier för odling av Helicobacter pylori skall transporteras i ett speciellt transportmedium, t.ex. Portagerm, och en transporttid om 48 timmar kan accepteras.

För virusanalyser kan feces transporteras vid rumstemperatur. Viruspartiklar och virusantigen är förhållandevis stabila under transport. Feces ska ej frysas.

F√∂r alla prov g√§ller att de skall f√∂rpackas p√• ett s√•dant s√§tt att provmaterialet kommer fram i of√∂r√§ndrat skick och att inneh√•llet inte kan l√§cka ut vid ovarsam behandling. Principen provk√§rl, absorberande material, skyddshylsa samt ytterf√∂rpackning g√§ller genomg√•ende. F√∂rpackningar beskrivs i ‚ÄĚPacka provet r√§tt‚ÄĚ och i Guidelines for the safe transport of infectious substances and diagnostic specimens.

Majoriteten av diagnostiska prov packas enligt SS-EN 829. S√§rskilt str√§nga krav g√§ller f√∂r transport av prov som faller under ‚ÄĚKlass 6.2, Smittf√∂rande √§mnen‚ÄĚ enligt ADR-S. Till denna kategori r√§knas √§ven de diagnostiska prov som med h√∂g sannolikhet inneh√•ller patogener i skyddsklass 2 eller 3 trots att smittrisken vid korrekt f√∂rpackning √§r f√∂rsumbar. Alla kulturer r√§knas numera till ‚ÄĚKlass 6.2 Smittf√∂rande √§mnen‚ÄĚ.


http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12867/packa-provet-ratt.pdf

Litteratur

  • WHO/EMC/97:3 Guidelines for the safe transport of infectious substances and diagnostic specimens.
  • SS-EN 829 In-vitro-diagnostik ‚Äď Transportf√∂rpackningar f√∂r medicinska och biologiska prover ‚Äď Krav, provning
  • SRVFS 2001:1 ADR-S Statens r√§ddningsverks f√∂reskrifter om transport av farligt gods p√• v√§g och i terr√§ng.
  • Amies transport medium with charcoal, Condalab [2]