Normalflora, övre luftvägar

Hoppa till: navigering, sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)


Normalflora, övre luftvägar

Munhåla, svalg (orofarynx och hypofarynx): Normalfloran i dessa tre lokaler visar många likheter men betydande kvantitativa skillnader kan påvisas. Ett mycket stort antal bakteriearter förekommer konstant eller tillfälligtvis i denna region. I svalget påträffas såväl grampositiva som gramnegativa bakterier. De anaeroba arterna dominerar.

Exempel på grampositiva kocker är koagulasnegativa stafylokocker, S aureus, mikrokocker, alfastreptokocker, enterokocker och peptostreptokocker. Från friska individer kan även pneumokocker, betahemolyserande streptokocker grupp A, B, C och G (GAS, GBS, GCS och GGS) isoleras.

Vanligt förekommande gramnegativa kocker är Neisseria species, Moraxella catarrhalis och Veillonella spp. Även N. meningitidis kan isoleras från friska individer.

Bland grampositiva stavar märks Actinomyces spp, Corynebacterium spp och Lactobacillus spp. Som potentiell patogen kan Corynebacterium diphtheriae isoleras från friska bärare.

Många typer av gramnegativa stavar kan isoleras, såsom Haemophilus spp inklusive H. influenzae, olika arter inom Enterobacteriaceae samt även oxidaspositiva icke-fermentativa stavar. Anaeroba gramnegativa stavar utgör volymmässigt en stor del av normalfloran särskilt i tonsillregionen. Vanliga arter är Bacteroides spp, Prevotella spp, Porphyromonas spp och Fusobacterium spp.

Candida albicans isoleras från munslemhinnan hos 25-35 % av friska personer.

Munhålans och svalgets normala flora varierar både hos den enskilda individen och mellan olika individer. Faktorer som påverkar denna variation är exempelvis ålder, kroniska sjukdomar som maligniteter, diabetes, defekt immunförsvar och cytostatikabehandling. Efter antibiotikabehandling kan en uttalad förändring i den normala bakteriefloran ofta påvisas under flera veckor. Denna ekologiska störning kan vara förenad med ökad känslighet för potentiellt patogena bakterier. Vid ändrad ekologi kan annars harmlösa mikroorganismer ge sjukdoms symtom.

Nasofarynx: Mikrofloran i nasofarynx är starkt åldersberoende och skiljer sig från den i svalget. Barn blir tidigt koloniserade med potentiellt luftvägspatogena bakterier som S. pneumoniae, H. influenzae, M. catarrhalis och GAS. Majoriteten av barn upp till 3 års ålder är koloniserade med dessa bakterier enskilt eller i kombinationer i mycket hög frekvens. Hos skolbarn och hos vuxna är frekvensen emellertid lägre än 10 %. Omsättningen av olika bakteriestammar av samma species är hög, majoriteten byts inom 1 månad. Förutom dessa potentiellt patogena bakterier kan alfastreptokocker, Neisseria spp, Moraxella spp och stafylokocker förekomma.

Hörselgång: Mikrofloran i hörselgången liknar hudens. Den varma och fuktiga miljön är gynnsam för många bakterier och svampar. Exempel på vanligt förekommande species är koagulasnegativa stafylokocker, S. aureus, ‘difteroida stavar’ och Propionibacterium acnes.

Bihålor och mellanöra: Normalt bakteriefria.

Näsa: Den främre delen av näshålan har ett hudliknande epitel och bakteriefloran liknar också hudens. Här återfinns därför koagulasnegativa stafylokocker, S. aureus, difteroida stavar’ och periodvis GAS. Mellan vestibulum nasi och nasofarynx finns näsmusslorna där käkhålorna har sina utförsgångar. I detta område dominerar apatogena neisseriaarter och Moraxella nonliquefaciens.