Syfilis
Huvudartikel
Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)
eller
Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar med falldefinition i artikeln Syfilis (Treponema pallidum)
InnehÄll
Syfilis (A50-53)
Etiologi
Treponema pallidum subsp. pallidum, elementkod MSHD014210
SmittÀmnet
Genus Treponema hÀnförs till gruppen spiroketer, som Àr en heterogen grupp bakterier med spiralformat utseende. Till humanpatogena Treponema rÀknas förutom T. pallidum subsp. pallidum som orsakar venerisk syfilis ocksÄ T. pallidum subsp. endemicum (orsakar bejel som definieras som endemisk icke venerisk syfilis), T. pallidum subsp. pertenue (orsakar yaws) och T. carateum (orsakar pinta).
De olika bakterierna Àr mycket nÀra slÀkt och uppvisar >95 % total DNA-homologi med stor sekvensöverensstÀmmelse i identifierade individuella gener. Vissa skillnader har pÄvisats i tpr och arp-generna, vilket kan utnyttjas vid epidemiologisk kartlÀggning. Bakterierna hÀnförs i praktiken till sin respektive art beroende pÄ klinisk diagnos, eftersom de uppvisar samma serologiska reaktivitet. De gÄr inte morfologiskt eller antigenmÀssigt att skilja frÄn varandra.
CellvÀggen hos spiroketer Àr flexibel med ett flertal fibriller virade i lÀngdriktningen. Bakterierna Àr rörliga genom rotation kring lÀngdaxeln.
T. pallidum Ă€r 5-20 ÎŒm lĂ„nga och Ă€r pĂ„fallande slanka (0,15 ÎŒm). De har 4-14 spiraler. Bakterien kan odlas pĂ„ speciallaboratorier, men har Ă€nnu inte kunnat odlas pĂ„ konstgjorda medier i rutinlaboratorier. Genomet hos Treponema pallidum (Nichols stam) bestĂ„r av en cirkulĂ€r kromosom innehĂ„llande cirka 1,14 miljoner baspar (1).
Nedan avses med T. pallidum enbart den veneriska formen.
Patogenes
T. pallidum Àr specifikt humanpatogen och sprids vanligen sexuellt via sÄr pÄ hud och slemhinnor. Generationstiden Àr lÄng, ofta lÀngre Àn ett dygn. Detta medför lÄng inkubationstid. Mekanismerna bakom den sjukdomsframkallande förmÄgan hos T. pallidum Àr föga kÀnda. Ingen enskild virulensfaktor har Ànnu identifierats.
Klinik
Syfilis
Syfilis (Àldre benÀmning Lues) manifesterar sig i regel efter en inkubationstid pÄ cirka tre veckor (10-90 dagar), i sitt primÀrstadium med sÄr (ibland benÀmnda schanker) och svullnad av regionala lymfkörtlar och eventuellt huduslag t.ex. i handflatorna. Infektionen gÄr sedan över i det sekundÀra stadiet med mukokutana lesioner och lymfadenopati och eventuellt med engagemang av andra organsystem. Dessa symtom försvinner inom ett Är och sjukdomen gÄr dÀrefter över i ett latent stadium utan kliniska symtom. Latenta stadiet brukar indelas i tidigt latent stadium (mindre Àn tvÄ Är efter smittotillfÀllet), dÄ den sjuke fortfarande Àr smittsam, och sent latent stadium (mer Àn tvÄ Är efter smittotillfÀllet). Om patienten inte behandlas utvecklas hos 40 % tertiÀrsyfilis vilken kan yttra sig som kardiovaskulÀr syfilis, cerebral syfilis eller benign tertiÀr syfilis (gummata). Syfilis kan spontanlÀka med eller utan bestÄende skador.
Neurosyfilis
Centrala nervsystemet kan engageras tidigt i sjukdomsförloppet av syfilis. Vid primÀr och sekundÀr syfilis har cirka 30 % likvorförÀndringar som vid en meningit. En viss andel av patienter med tidigt CNS-engagemang utvecklar, om behandling inte ges, senare neurosyfilis. Olika typer av neurosyfilis brukar sÀrskiljas: asymtomatisk, meningeal, vaskulÀr, parenkymatös och gummatös. Neurosyfilis Àr ovanlig i Sverige. TyvÀrr saknas strikta laboratoriemÀssiga kriterier för diagnosen. Neurologiska symtom som upptrÀder hos en person med positiv syfilisserologi ska inte tolkas som neurosyfilis, om man inte i likvor har förÀndringar som styrker diagnosen.
Kongenital syfilis
Under graviditet kan spiroketer överföras frÄn modern och infektera fostret. Infektionsrisken Àr störst under primÀr- och sekundÀrstadiet, medan vid sen latent syfilis hos modern förblir 70 % av barnen friska. Fostret anses inte smittas före femte graviditetsmÄnaden. Praktisk erfarenhet visar att om behandling insÀtts före femte graviditetsmÄnaden fÄr fostret inga syfilisskador.
Kliniskt indelas kongenital syfilis i tidig, med symtom inom tre mÄnader, och sen kongenital syfilis dÀr det tidiga stadiet passerat oupptÀckt. Sen kongenital syfilis motsvarar tertiÀrstadiet vid förvÀrvad lues. Kongenital syfilis var under mÄnga Är en raritet i Sverige, men under senare Är har enstaka fall rapporterats, huvudsakligen hos adoptivbarn frÄn u-lÀnder.
Behandling
PrimÀr syfilis behandlas med intramuskulÀr injektion av bensylpenicillin. Trots mÄnga Är av behandlingar syns ingen tendens till resistensutveckling. Vid överkÀnslighet kan alternativa antibiotika som doxycyklin och ceftriaxon prövas (5).
Epidemiologi
Klicka pÄ lÀnken Epidemiologi
Prevention
Information om sjukdomens smittvÀgar Àr bra prevention. Kondom ger ett bra skydd mot syfilis sÄvÀl som mot andra könssjukdomar. Trots flera försök finns Ànnu inget fungerande, kommersiellt vaccin.
Provtagning och transport
Klicka pÄ lÀnken Provtagning
Laboratoriediagnostik
Klicka pÄ lÀnken Laboratoriediagnostik
Bilagor
REFERENSER
- 1. Fraser, CM, et al Complete genome sequence of Treponema pallidum, the syphilis spirochete. Science 1998; 281 (5375): 324-5.
- 2. G. Koek, S. M. Bruisten, M. Dierdorp, A. P. van Dam and K. Templeton. Specific and sensitive diagnosis of syphilis using a real-time PCR for Treponema pallidum. Clin Microbiol Infect 2006; 12: 1233-1236
- 3. S. M. Bruisten, I. Cairo, H. Fennema, A. Pijl, M. Buimer, P. G. H. Peerbooms, E. Van Dyck, A. Meijer, J. M. Ossewaarde, and G. J. J. van Doornum. Diagnosing Genital Ulcer Disease in a Clinic for Sexually Transmitted Diseases in Amsterdam, The Netherlands. J. Clin. Microbiol. 2001 39: 601-605.
- 4. KA Orle, CA Gates, DH Martin, BA Body, and JB Weiss. Simultaneous PCR detection of Haemophilus ducreyi, Treponema pallidum, and herpes simplex virus types 1 and 2 from genital ulcers J. Clin. Microbiol. 1996 34: 49-54.
- 5. Sexually transmitted diseases treatment guidelines 2002. Centers for Disease Control and Prevention. MMWR Morb Mortal Wkly Rep 2002:51(RR-6):18-25,28-30.