Skillnad mellan versioner av "Diagnostik av aeroba/aerotoleranta grampositiva katalasnegativa ej sporbildande stavar"
(flyttade På gång till Diagnostik av aeroba grampositiva, katalaspositiva stavar) |
m (flyttade På gång till Diagnostik av aeroba/aerotoleranta grampositiva katalasnegativa ej sporbildande stavar) |
||
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | + | ||
+ | '''Artikel publicerad februari 2013''' | ||
+ | |||
+ | ---- | ||
+ | |||
+ | == Diagnostik av aeroba/aerotoleranta grampositiva katalasnegativa ej sporbildande stavar== | ||
+ | |||
+ | ===Smittämnen=== | ||
+ | |||
+ | Till denna grupp räknas ett antal olika bakterier med varierande cellulär morfologi. Stavar med regelbunden cellmorfologi förekommer hos bakterier tillhörande genus ''Erysipelothrix'' och ''Lactobacillus'', medan oregelbundna stavar ses hos ''[[Bakteriell vaginos|Gardnerella]]'' och ''[[Arcanobacterium haemolyticum|Arcanobacterium]]''. Till gruppen kan även räknas fakultativt anaeroba ''[[Actinomyces]]'' species, ''Actinobaculum'' och ''[[Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:A-K|Bifidobacterium]]'', de senare anaeroba/fakultativt anaeroba och ofta uttalat aerotoleranta. Enstaka katalasnegativa isolat av grampositiva stavar förekommer också bland vanligen katalaspositiva grampositiva stavar som ''[[Bacillus cereus|Bacillus]]'' med närbesläktade bakterier, ''[[Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:L-Y|Rothia]]'' och ''[[Diagnostik av grampositiva katalaspositiva kocker|Microbacterium]]''. Vissa isolat av laktobaciller kan vara svagt katalaspositiva. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Nedan beskrivs de kliniskt mest relevanta arterna. | ||
+ | *''Erysipelothrix rhusiopathiae'' (en av tre arter inom genus ''Eryspielothrix'', där endast ''E. rhusiopathiae'' räknas som humanpatogen) är en miljöbakterie som främst är djurpatogen. Den förekommer i ett knappt 20-tal serovarianter och kan hos människa (särskilt vanligt bland slaktare, veterinärer och fiskare) orsaka ''erysipeloid'' (välavgränsad djupröd/purpurfärgad lokal hudinfektion med underliggande cellulit). Regionala lymfadeniter och artriter kan förekomma. Vid fall av disseminerad infektion kan [[endokardit]] förekomma, det senare oftast hos immunsupprimerade individer. Serovar 1 och 2 dominerar vid humana infektioner. Bakterierna har en antifagocytär polysackarid-kapsel. Neuramidas bidrar till bakteriernas förmåga att invadera vävnad. | ||
+ | *''Lactobacillus'' species är grampositiva stavar i normalfloran i munhåla, tarm och [[Vaginal mikroflora och uretraflora|vagina]]. Den sjukdomsframkallande förmågan är låg men de förekommer som kontamination i bakteriologiska prov. Man räknar idag med över 180 arter inom genus ''Lactobacillus''. Tidigare nomenklatur har byggt på fenoklassifikation men värderat med nyare genoklassifikation tycks de vanligaste arterna i vaginalflora vara ''Lactobacillus crispatus, L. jensinii'' och ''L. gasseri'' (2, 3). Enstaka fall av UVI och [[endokardit]] har beskrivits liksom förekomst i polymikrobiella abscesser i olika organsystem. ''L. rhamnosus'', ''L. casei'' med flera andra arter isoleras vid sådana infektioner. Typiskt för laktobaciller är resistens mot vankomycin. | ||
+ | *''Gardnerella'': Se [[Bakteriell vaginos]]. Bakterierna klassificeras ofta som ”difteroida stavar”. | ||
+ | *''Arcanobacterium'': Se [[Arcanobacterium haemolyticum]] | ||
+ | *''Actinomyces'' species: Se [[Actinomyces]]. Actinomyces species kan vara fakultativt anaeroba eller anaeroba. Aktinomyceter kan vara katalaspositiva eller negativa. De ska inte förväxlas med aeroba aktinomyceter som beskrivs i [[Diagnostik av aeroba grampositiva, katalaspositiva stavar]]. | ||
+ | *''Actinobaculum'' species: Genus med tre arter (''A. schalii, A. urinale, A. massiliense'') grampositiva, fakultativt anaeroba kockoida stavar. Alla tre arterna har visats vara uropatogener framförallt hos äldre individer, men de har också isolerats från infektioner i blod och vävnader. | ||
+ | *''Bifidobacterium'' species: Genus ''Bifidobacterium'' omfattar ett drygt 30-tal olika species av anaeroba grampositiva stavar av vilka flera är aerotoleranta. De hör till normalfloran i mag-tarmkanalen och används industriellt som probiotika. Ger mycket sällan upphov till generaliserade infektioner hos människa. De anses spela roll i etiologin till dental karies. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Se också | ||
+ | *[[Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:A-K]] | ||
+ | *[[Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:L-Y]] | ||
+ | |||
+ | ==Provtagning och transport== | ||
+ | |||
+ | Provtagningen görs enligt angivna principer för respektive provtyp. ''Erysipelotrix'' identifieras bäst från vävnadsbiopsier tagna från infekterat område. Vid disseminerad sjukdom kan bakterierna isoleras i vanliga blododlingsflaskor. | ||
+ | |||
+ | ==Laboratoriediagnostik== | ||
+ | |||
+ | ===Allmänt=== | ||
+ | |||
+ | Grampositiva katalasnegativa ej sporbildande stavar är generellt svåra att med säkerhet identifiera till artnivå. I de flesta fall, med undantag för ''E. rhusiopathiae'', hör bakterierna till human normalflora, och isoleras ofta tillsammans med andra bakterier. Karakteristik av cellutseende i grampreparat är basalt viktigt liksom katalastest. Biokemisk referensmetodik för identifiering av bakterierna kan ofta inte anges, men i flera fall kan gaskromatografi anses vara referensmetod för att särskilja exempelvis olika arter av laktobaciller (mjölksyra), bifidobakterier (ättiksyra) eller ''Actinomyces'' (succininsyra) (''Jousimies Somer et al Wadsworth anaerobic Bact Manual; 2002 6th ed. Star Publishing Company. Belmont. Calif''). Kommersiella brickor kan vara av värde, men missidentifieringar kan förekomma. | ||
+ | |||
+ | Databaserna för [[Maldi-Tof]] anger ett relativt stort urval av bakterier inom gruppen, men tillräcklig erfarenhet saknas ännu för att ange nivån, om än sannolikt hög, för resultatens tillförlitlighet. 16S rRNA-sekvensering torde i dagsläget vara den säkraste metodiken för artidentifiering. | ||
+ | |||
+ | Serologiska tester saknar tillämpning för human diagnostik. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ===Isolering och identifiering=== | ||
+ | |||
+ | *''E. rhusiopathiae'' växer på rutinsubstrat (blod, -hematin-agar) i 36 °C i luft eller 5 % CO<sub>2</sub>, på blod-agar med små (<0.5 mm) alfa-eller gammahemolytiska kolonier. Efter två dygns inkubering är kolonierna jämna, glatta och konvexa men samtidigt kan större råa, oregelbundna och platta kolonier förekomma. | ||
+ | |||
+ | Diagnostiska minimikriterier, se [[Grampositiva stavar-diagnostiska minimikriterier]]. | ||
+ | |||
+ | Serologiska tester för påvisande av antikroppar i humanblod mot ''E. rhusiopathiae'' finns inte tillgängliga. | ||
+ | |||
+ | *''Lactobacillus'' species växer på rutinsubstrat inkuberade anaerobt, flera arter också i luft eller 5 % CO<sub>2</sub>. Typsikt är pinpoint alfa-hemolytiska kolonier på fårblod-agar påminnande om alfa-streptokocker. Växt på CLED-agar med mycket små kolonier. I gramfärgade preparat framträder bakterierna som långa, slanka grampositiva stavar som kan vara raka, böjda eller koryneforma. | ||
+ | |||
+ | Diagnostiska minimikriterier, se [[Grampositiva bakterier vid UVI-diagnostik]] | ||
+ | *Genus ''Arcanobacterium'': se [[ Arcanobacterium haemolyticum]]. | ||
+ | *''Gardnerella vaginalis'': se [[Bakteriell vaginos#Smittämnen]] och [[Bakteriell vaginos-provtagning]]. | ||
+ | *''Actinomyces'' species: Se [[Actinomyces]]. ''Actinomyces'' species kan vara fakultativt anaeroba eller anaeroba. Aktinomyceter kan vara katalaspositiva eller negativa.[[Fil:Bifidobacterium adolescentis Gram.jpg|thumb|250px|right| ''Bifidobacterium adolescentis''. ''Bild:Wikimedia Commons, Y tambe. GNU free documentation license.'']] | ||
+ | *''Actinobaculum'' species: Växer på rutinsubstraten efter 48 timmar inkuberade anaerobt eller i CO<sub>2</sub>. ''Actinobaculum'' är långsamväxande och förbises därför lätt i kliniska prover. På fårblod-agar växer de med små gråa kolonier med svag alfa-eller ingen hemolys. I gramfärgade preparat syns raka eller svagt böjda förgrenade stavar, enstaka eller i kluster. | ||
+ | *''Bifidobacterium'' species växer bäst i anaerob miljö, men kan i flera fall växa även i CO<sub>2</sub>. I gramfärgade preparat syns grampositiva, ofta förgrenade stavar. | ||
+ | |||
+ | Se också artikeln [[Maldi-Tof]] | ||
+ | |||
+ | ===Referensstammar (utvärderas februari 2013)=== | ||
+ | *'' Erysipelothrix rhusiopathiae '' CCUG 52505 | ||
+ | *''Actinobaculum schaalii'', CCUG 60260 | ||
+ | *''Bifidobacterium breve'', CCUG 47844 | ||
+ | *''Lactobacillus rhamnosus'', CCUG 61588 | ||
+ | |||
+ | ==Svarsrutiner== | ||
+ | Isolat bör identifieras till genus, om möjligt till art, vid signifikant förekomst i prov från normalt sterila områden (blod, csv, ledvätska etcetera.). | ||
+ | |||
+ | Alla fynd av ''E. rhusiopathiae'' svaras ut med angivande av art. | ||
+ | |||
+ | Se också [[Actinomyces]], [[ Arcanobacterium haemolyticum]] och [[Bakteriell vaginos#Smittämnen]] | ||
+ | ==Laboratorieanmälan== | ||
+ | Fynd av bakterier i den här beskrivna gruppen är inte anmälningspliktiga. | ||
+ | ==Referensfunktioner== | ||
+ | Saknas | ||
+ | ==Författare och faktagranskare== | ||
+ | *Magnus Thore, SMI | ||
+ | *Berndt Claesson, Skövde (faktagranskning) | ||
+ | ==REFERENSER== | ||
+ | *Nielsen, H.L., Søby, K.M., Christensen, J.J., Prag, J. Actinobaculum schaalii: a common cause of urinary tract infection in the elderly population. Bacteriological and clinical characteristics. Scand J Infect Dis. 2010;42(1):43-7. | ||
+ | *Tschudin-Sutter, S., Frei, R., Weisser, M., Goldenberger, D., Widmer, A.F. Actinobaculum schaalii - invasive pathogen or innocent bystander? A retrospective observational study. BMC Infect Dis. 2011 Oct 26;11:289. | ||
+ | *Bernard, K., A.General approaches to the identification of aerobic gram-positive rods. In Man Clin Microbiol Eds: Versalovic and others, ASM. 2011; Chapter 23 | ||
+ | * Wade, W., G., and Könönen, E. Propionibacterium, Lactobacillus, Actinomyces and other non-spore.forming anaerobic gram-positive rods. In Man Clin Microbiol Eds: Versalovic and others, ASM. 2011; Chapter 49 | ||
+ | |||
+ | |||
+ | [[Kategori:Laboratoriediagnostik]] |
Nuvarande version från 14 februari 2013 kl. 12.28
Artikel publicerad februari 2013
Diagnostik av aeroba/aerotoleranta grampositiva katalasnegativa ej sporbildande stavar[redigera]
Smittämnen[redigera]
Till denna grupp räknas ett antal olika bakterier med varierande cellulär morfologi. Stavar med regelbunden cellmorfologi förekommer hos bakterier tillhörande genus Erysipelothrix och Lactobacillus, medan oregelbundna stavar ses hos Gardnerella och Arcanobacterium. Till gruppen kan även räknas fakultativt anaeroba Actinomyces species, Actinobaculum och Bifidobacterium, de senare anaeroba/fakultativt anaeroba och ofta uttalat aerotoleranta. Enstaka katalasnegativa isolat av grampositiva stavar förekommer också bland vanligen katalaspositiva grampositiva stavar som Bacillus med närbesläktade bakterier, Rothia och Microbacterium. Vissa isolat av laktobaciller kan vara svagt katalaspositiva.
Nedan beskrivs de kliniskt mest relevanta arterna.
- Erysipelothrix rhusiopathiae (en av tre arter inom genus Eryspielothrix, där endast E. rhusiopathiae räknas som humanpatogen) är en miljöbakterie som främst är djurpatogen. Den förekommer i ett knappt 20-tal serovarianter och kan hos människa (särskilt vanligt bland slaktare, veterinärer och fiskare) orsaka erysipeloid (välavgränsad djupröd/purpurfärgad lokal hudinfektion med underliggande cellulit). Regionala lymfadeniter och artriter kan förekomma. Vid fall av disseminerad infektion kan endokardit förekomma, det senare oftast hos immunsupprimerade individer. Serovar 1 och 2 dominerar vid humana infektioner. Bakterierna har en antifagocytär polysackarid-kapsel. Neuramidas bidrar till bakteriernas förmåga att invadera vävnad.
- Lactobacillus species är grampositiva stavar i normalfloran i munhåla, tarm och vagina. Den sjukdomsframkallande förmågan är låg men de förekommer som kontamination i bakteriologiska prov. Man räknar idag med över 180 arter inom genus Lactobacillus. Tidigare nomenklatur har byggt på fenoklassifikation men värderat med nyare genoklassifikation tycks de vanligaste arterna i vaginalflora vara Lactobacillus crispatus, L. jensinii och L. gasseri (2, 3). Enstaka fall av UVI och endokardit har beskrivits liksom förekomst i polymikrobiella abscesser i olika organsystem. L. rhamnosus, L. casei med flera andra arter isoleras vid sådana infektioner. Typiskt för laktobaciller är resistens mot vankomycin.
- Gardnerella: Se Bakteriell vaginos. Bakterierna klassificeras ofta som ”difteroida stavar”.
- Arcanobacterium: Se Arcanobacterium haemolyticum
- Actinomyces species: Se Actinomyces. Actinomyces species kan vara fakultativt anaeroba eller anaeroba. Aktinomyceter kan vara katalaspositiva eller negativa. De ska inte förväxlas med aeroba aktinomyceter som beskrivs i Diagnostik av aeroba grampositiva, katalaspositiva stavar.
- Actinobaculum species: Genus med tre arter (A. schalii, A. urinale, A. massiliense) grampositiva, fakultativt anaeroba kockoida stavar. Alla tre arterna har visats vara uropatogener framförallt hos äldre individer, men de har också isolerats från infektioner i blod och vävnader.
- Bifidobacterium species: Genus Bifidobacterium omfattar ett drygt 30-tal olika species av anaeroba grampositiva stavar av vilka flera är aerotoleranta. De hör till normalfloran i mag-tarmkanalen och används industriellt som probiotika. Ger mycket sällan upphov till generaliserade infektioner hos människa. De anses spela roll i etiologin till dental karies.
Se också
- Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:A-K
- Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:L-Y
Provtagning och transport[redigera]
Provtagningen görs enligt angivna principer för respektive provtyp. Erysipelotrix identifieras bäst från vävnadsbiopsier tagna från infekterat område. Vid disseminerad sjukdom kan bakterierna isoleras i vanliga blododlingsflaskor.
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
Grampositiva katalasnegativa ej sporbildande stavar är generellt svåra att med säkerhet identifiera till artnivå. I de flesta fall, med undantag för E. rhusiopathiae, hör bakterierna till human normalflora, och isoleras ofta tillsammans med andra bakterier. Karakteristik av cellutseende i grampreparat är basalt viktigt liksom katalastest. Biokemisk referensmetodik för identifiering av bakterierna kan ofta inte anges, men i flera fall kan gaskromatografi anses vara referensmetod för att särskilja exempelvis olika arter av laktobaciller (mjölksyra), bifidobakterier (ättiksyra) eller Actinomyces (succininsyra) (Jousimies Somer et al Wadsworth anaerobic Bact Manual; 2002 6th ed. Star Publishing Company. Belmont. Calif). Kommersiella brickor kan vara av värde, men missidentifieringar kan förekomma.
Databaserna för Maldi-Tof anger ett relativt stort urval av bakterier inom gruppen, men tillräcklig erfarenhet saknas ännu för att ange nivån, om än sannolikt hög, för resultatens tillförlitlighet. 16S rRNA-sekvensering torde i dagsläget vara den säkraste metodiken för artidentifiering.
Serologiska tester saknar tillämpning för human diagnostik.
Isolering och identifiering[redigera]
- E. rhusiopathiae växer på rutinsubstrat (blod, -hematin-agar) i 36 °C i luft eller 5 % CO2, på blod-agar med små (<0.5 mm) alfa-eller gammahemolytiska kolonier. Efter två dygns inkubering är kolonierna jämna, glatta och konvexa men samtidigt kan större råa, oregelbundna och platta kolonier förekomma.
Diagnostiska minimikriterier, se Grampositiva stavar-diagnostiska minimikriterier.
Serologiska tester för påvisande av antikroppar i humanblod mot E. rhusiopathiae finns inte tillgängliga.
- Lactobacillus species växer på rutinsubstrat inkuberade anaerobt, flera arter också i luft eller 5 % CO2. Typsikt är pinpoint alfa-hemolytiska kolonier på fårblod-agar påminnande om alfa-streptokocker. Växt på CLED-agar med mycket små kolonier. I gramfärgade preparat framträder bakterierna som långa, slanka grampositiva stavar som kan vara raka, böjda eller koryneforma.
Diagnostiska minimikriterier, se Grampositiva bakterier vid UVI-diagnostik
- Genus Arcanobacterium: se Arcanobacterium haemolyticum.
- Gardnerella vaginalis: se Bakteriell vaginos#Smittämnen och Bakteriell vaginos-provtagning.
- Actinomyces species: Se Actinomyces. Actinomyces species kan vara fakultativt anaeroba eller anaeroba. Aktinomyceter kan vara katalaspositiva eller negativa.
- Actinobaculum species: Växer på rutinsubstraten efter 48 timmar inkuberade anaerobt eller i CO2. Actinobaculum är långsamväxande och förbises därför lätt i kliniska prover. På fårblod-agar växer de med små gråa kolonier med svag alfa-eller ingen hemolys. I gramfärgade preparat syns raka eller svagt böjda förgrenade stavar, enstaka eller i kluster.
- Bifidobacterium species växer bäst i anaerob miljö, men kan i flera fall växa även i CO2. I gramfärgade preparat syns grampositiva, ofta förgrenade stavar.
Se också artikeln Maldi-Tof
Referensstammar (utvärderas februari 2013)[redigera]
- Erysipelothrix rhusiopathiae CCUG 52505
- Actinobaculum schaalii, CCUG 60260
- Bifidobacterium breve, CCUG 47844
- Lactobacillus rhamnosus, CCUG 61588
Svarsrutiner[redigera]
Isolat bör identifieras till genus, om möjligt till art, vid signifikant förekomst i prov från normalt sterila områden (blod, csv, ledvätska etcetera.).
Alla fynd av E. rhusiopathiae svaras ut med angivande av art.
Se också Actinomyces, Arcanobacterium haemolyticum och Bakteriell vaginos#Smittämnen
Laboratorieanmälan[redigera]
Fynd av bakterier i den här beskrivna gruppen är inte anmälningspliktiga.
Referensfunktioner[redigera]
Saknas
Författare och faktagranskare[redigera]
- Magnus Thore, SMI
- Berndt Claesson, Skövde (faktagranskning)
REFERENSER[redigera]
- Nielsen, H.L., Søby, K.M., Christensen, J.J., Prag, J. Actinobaculum schaalii: a common cause of urinary tract infection in the elderly population. Bacteriological and clinical characteristics. Scand J Infect Dis. 2010;42(1):43-7.
- Tschudin-Sutter, S., Frei, R., Weisser, M., Goldenberger, D., Widmer, A.F. Actinobaculum schaalii - invasive pathogen or innocent bystander? A retrospective observational study. BMC Infect Dis. 2011 Oct 26;11:289.
- Bernard, K., A.General approaches to the identification of aerobic gram-positive rods. In Man Clin Microbiol Eds: Versalovic and others, ASM. 2011; Chapter 23
- Wade, W., G., and Könönen, E. Propionibacterium, Lactobacillus, Actinomyces and other non-spore.forming anaerobic gram-positive rods. In Man Clin Microbiol Eds: Versalovic and others, ASM. 2011; Chapter 49