Skillnad mellan versioner av "Diagnostik av vissa sällan förekommande krävande gramnegativa stavar"
(→Klinik) |
|||
(10 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | '''Text | + | '''Text publicerad juli 2012.''' |
+ | ---- | ||
+ | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]'' | ||
---- | ---- | ||
==Diagnostik av vissa sällan förekommande gramnegativa stavar== | ==Diagnostik av vissa sällan förekommande gramnegativa stavar== | ||
===Smittämnen=== | ===Smittämnen=== | ||
− | *Genus ''Capnocytophaga'' består av nio arter fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen ''Flavobacteriaceae''. Bland arter som associerats med infektioner hos människa hör främst ''C. canimorsus'' (tidigare DF-2) och ''C. cynodegmi''. ''Capnocytophaga ochracea'' förekommer i munhålan hos människa | + | *Genus ''Capnocytophaga'' består av nio arter fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen ''Flavobacteriaceae''. Bland arter som associerats med infektioner hos människa hör främst ''C. canimorsus'' (tidigare DF-2) och ''C. cynodegmi''. ''Capnocytophaga ochracea'' förekommer i munhålan hos människa. |
− | *''Cardiobacterium hominis'' är fakultativt anaeroba orörliga gramnegativa stavar i luftvägarnas normalflora. | + | *''Cardiobacterium hominis'' är fakultativt anaeroba orörliga gramnegativa stavar i luftvägarnas normalflora. |
− | *Genus ''Chromobacterium'' inom familjen ''Neisseriaceae'' förekommer med flera arter av fakultativt anaeroba, rörliga | + | *Genus ''Chromobacterium'' inom familjen ''Neisseriaceae'' förekommer med flera arter av fakultativt anaeroba, rörliga stavar av vilka endast ''C. violaceum'' hittills med säkerhet associerats med infektioner hos människa. |
− | *Genus ''Dysgonomonas'' med fyra beskrivna arter är fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen ''Porphyrimonadaceae''. | + | *Genus ''Dysgonomonas'' med fyra beskrivna arter är fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen ''Porphyrimonadaceae''. |
− | *''Eikenella corrodens'' är enda art inom genus ''Eikenella'' inom familjen ''Neisseriaceae''. Bakterien är en fakultativt anaerob, orörlig gramnegativ stav i normalfloran i munhåla, tarm och urogenitalia. | + | *''Eikenella corrodens'' är enda art inom genus ''Eikenella'' inom familjen ''Neisseriaceae''. Bakterien är en fakultativt anaerob, orörlig gramnegativ stav i normalfloran i munhåla, tarm och urogenitalia. |
− | *Genus ''Kingella'' inom familjen ''Neisseriaceae'' består av de fakultativt anaeroba, orörliga arterna ''K. kingae, K. denitrificans, K. oralis'' och ''K. potus''. | + | *Genus ''Kingella'' inom familjen ''Neisseriaceae'' består av de fakultativt anaeroba, orörliga arterna ''K. kingae, K. denitrificans, K. oralis'' och ''K. potus''. |
− | *Genus ''Simonsiella'' tillhör familjen ''Neisseriaceae'' och består av flera arter obligat aeroba arter som kan varar rörliga. Endast ''S. muelleri'' har isolerats från människa. | + | *Genus ''Simonsiella'' tillhör familjen ''Neisseriaceae'' och består av flera arter obligat aeroba arter som kan varar rörliga. Endast ''S. muelleri'' har isolerats från människa. |
− | *Genus ''Sutonella'' med | + | *Genus ''Sutonella'' med arterna ''S. indologenes'', tidigare ''Kingella indologenes'' och ''S. ornithocola'' är fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen ''Cardiobacteriaceae''. |
===Patogenes=== | ===Patogenes=== | ||
− | De flesta bakterierna inom denna grupp förekommer i övre luftvägsflora hos människa och djur, vissa arter som exempelvis ''Eikenella'' också mag-tarmkanalen. ''Chromobacterium'' beskrivs som enda art bland de här presenterade som en omgivningsbakterie. Bakterierna i gruppen kan orsaka infektioner i flera organsystem hos människa, och riskfaktorer som immunsuppression eller leverscirrhos ökar risken för endogen infektion. ''Capnocytophaga'' species koloniserar munhålan hos cirka 25 -100 % av hundar, och humana infektioner associeras oftast med hund-eller kattbett. ''C. canimorsus'' motstår fagocytos och hindrar produktion av cytokiner. ''Chromobacterium'' förekommer i tropiska/subtropiska klimat runt hela jorden och orsakar infektioner vanligen via hud, även om oralt intag också har rapporterats. Bland beskrivna virulensfaktorer märks adhesin, invasin och cytolytiska proteiner. Riskfaktorer för infektioner med ''Eikenella'' är dentala manipulationer och intravenöst drogmissbruk. Virulensfaktorer hos ''Kingella kingae'' är så kallat RTX-toxin och pili. Invasiva infektioner orsakade av ''K. kingae'' börjar med asymtomatisk kolonisering av munhålan och studier har visat att mer än 70 % av småbarn är koloniserade periodvis. | + | De flesta bakterierna inom denna grupp förekommer i övre luftvägsflora hos människa och djur, vissa arter som exempelvis ''Eikenella'' också mag-tarmkanalen. ''Chromobacterium'' beskrivs som enda art bland de här presenterade som en omgivningsbakterie. Bakterierna i gruppen kan orsaka infektioner i flera organsystem hos människa, och riskfaktorer som immunsuppression eller leverscirrhos ökar risken för endogen infektion. ''Capnocytophaga'' species koloniserar munhålan hos cirka 25 -100 % av hundar, och humana infektioner associeras oftast med hund-eller kattbett. ''C. canimorsus'' motstår fagocytos och hindrar produktion av cytokiner. ''Chromobacterium'' förekommer i tropiska/subtropiska klimat runt hela jorden och orsakar infektioner vanligen via hud, även om oralt intag också har rapporterats. Bland beskrivna virulensfaktorer märks adhesin, invasin och cytolytiska proteiner. Riskfaktorer för infektioner med ''Eikenella'' är dentala manipulationer och intravenöst drogmissbruk. Virulensfaktorer hos ''Kingella kingae'' är så kallat RTX-toxin och pili. Invasiva infektioner orsakade av ''K. kingae'' börjar med asymtomatisk kolonisering av munhålan och studier har visat att mer än 70 % av småbarn är koloniserade periodvis. |
===Klinik=== | ===Klinik=== | ||
− | *''Capnocytophaga'' spp är associerade med septikemi och endogena infektioner som endokardit, endometrit, osteomyelit, mjukdelsinfektioner. Särskilt ''Capnocytophaga canimorsus'' kan efter hundbett orsaka sårinfektion, sepsis, meningit och i enstaka fall endokardit. Hos spenlektomerade eller alkoholiserade individer kan sjukdomen ha att allvarligt förlopp med dålig prognos. ''C. cynodegmi'' isoleras mer sällan från lokala eller spridda infektioner. | + | *''Capnocytophaga'' spp är associerade med septikemi och endogena infektioner som endokardit, endometrit, osteomyelit, mjukdelsinfektioner. Särskilt ''Capnocytophaga canimorsus'' kan efter hundbett orsaka sårinfektion, sepsis, meningit och i enstaka fall endokardit. Hos spenlektomerade eller alkoholiserade individer kan sjukdomen ha att allvarligt förlopp med dålig prognos. ''C. cynodegmi'' isoleras mer sällan från lokala eller spridda infektioner. ''C. ochracea'' har förknippats med periodontit. |
*''Cardiobacterium hominis'', enda beskrivna sjukdomstillstånd är endokardit (med eller utan skada på hjärtklaffar, så kallad HACEK-endokardit). | *''Cardiobacterium hominis'', enda beskrivna sjukdomstillstånd är endokardit (med eller utan skada på hjärtklaffar, så kallad HACEK-endokardit). | ||
− | *''Chromobacterium violaceum'' är associerad med lokala sårinfektioner från vilka septikemi med multipla organabscesser kan utgå. Komplikationer med hög mortalitet är associerade till neutrofil dysfunktion (kronisk granulomatös sjukdom) | + | *''Chromobacterium violaceum'' är associerad med lokala sårinfektioner från vilka septikemi med multipla organabscesser kan utgå. Komplikationer med hög mortalitet är associerade till neutrofil dysfunktion (kronisk granulomatös sjukdom) |
− | *''Dysgonomonas'' har associerats med diarré och enstaka fall av septikemi. | + | *''Dysgonomonas'' har associerats med diarré och enstaka fall av septikemi hos patienter med maligniteter. Kan feldiagnosticeras som en X-faktor-beroende ''Haemophilus'' species |
− | *''Eikenella corrodens'' kan isoleras vid peridontit, och förekommer som etiologiskt agens vid infektioner i nedre luftvägar, pleura, buk, leder, ben, sår (exempelvis efter bett från människa) och sällan gangrenös stomatit (noma). Endokardit av monomikrobiell HACEK-typ kan orsakas av ''Eikenella''. | + | *''Eikenella corrodens'' kan isoleras vid peridontit, och förekommer som etiologiskt agens vid infektioner i nedre luftvägar, pleura, buk, leder, ben, sår (exempelvis efter bett från människa) och sällan gangrenös stomatit (noma). Endokardit av monomikrobiell HACEK-typ kan orsakas av ''Eikenella''. |
− | *''Kingella''-infektioner drabbar i första hand ben och leder hos barn under 4 års ålder och är i den åldrsgruppen vanligaste orsak till sådana infektioner. Infektionerna kan utgå från stomatiter eller ÖLI. Hos vuxna kan ''Kingella''-infektion yttra sig som HACEK-endokardit. Såväl ''K. kingae'' som ''K. denitrificans'' har isolerats vid endokardit. | + | *''Kingella''-infektioner drabbar i första hand ben och leder hos barn under 4 års ålder och är i den åldrsgruppen vanligaste orsak till sådana infektioner. Infektionerna kan utgå från stomatiter eller ÖLI. Hos vuxna kan ''Kingella''-infektion yttra sig som HACEK-endokardit. Såväl ''K. kingae'' som ''K. denitrificans'' har isolerats vid endokardit. |
− | *''Simonsiella'' har inte associerats med humana infektioner. | + | *''Simonsiella'' har inte med säkerhet associerats med humana infektioner. |
*''Sutonella''-infektioner hos människa tycks vara ovanliga, men bakterien har isolerats från patienter med endokardit och ögoninfektioner. | *''Sutonella''-infektioner hos människa tycks vara ovanliga, men bakterien har isolerats från patienter med endokardit och ögoninfektioner. | ||
− | ==Provtagning== | + | ==Provtagning och transport== |
− | Provtagningen görs enligt angivna principer för respektive provtyp. | + | Provtagningen görs enligt angivna principer för respektive provtyp. |
==Laboratoriediagnostik== | ==Laboratoriediagnostik== | ||
− | ===Referensmetodik=== | + | ===Referensmetodik=== |
− | Särskild referensmetodik för isolering och identifiering av gruppens bakterier kan inte anges. | + | Särskild referensmetodik för isolering och identifiering av gruppens bakterier kan inte anges. För blododlingsflaskor gäller att såväl aeroba som anaeroba flaskor bör inkuberas upp till 10 dygn. Förlängd inkubering kan också vara aktuell för fasta substrat. |
− | ==== Isolering==== | + | ==== Isolering==== |
− | *''Capnocytophaga'' isoleras vanligen från blododlingar. På fasta medier krävs inkubering i 5-10 % CO<sub>2</sub>. Bakterierna växer långsamt på vanlig blodagar, varför förlängd inkubering upp till 4 dygn rekommenderas. Med dubbel mängd hästblod (anrikad blodagar 10 %) kan växt av bakterierna gynnas. Thayer-Martin-agar kan användas för selektiv isolering av ''Capnocytophaga''. Det rekommenderas att subkultivera även negativa blododlingsflaskor på | + | *''Capnocytophaga'' isoleras vanligen från blododlingar. På fasta medier krävs inkubering i 5-10 % CO<sub>2</sub>. Bakterierna växer långsamt på vanlig blodagar, varför förlängd inkubering upp till 4 dygn rekommenderas. Med dubbel mängd hästblod (anrikad blodagar 10 %) kan växt av bakterierna gynnas. Thayer-Martin-agar kan användas för selektiv isolering av ''Capnocytophaga''. Det rekommenderas att subkultivera även negativa blododlingsflaskor på 10 % hästblodagar om särskild misstanke om ''Capnocytophaga'' föreligger. På blodagar blir kolonierna kupiga eller platta, något gulaktiga, upp till 4 mm i diameter. De tenderar att sitta fast i agarn. |
− | *''Cardiobacterium hominis'' växer på vanlig | + | *''Cardiobacterium hominis'' växer på vanlig hästblodagar i 5-10 % CO<sub>2</sub> med millimeterstora opaka glansiga kolonier som äter sig ner i agarn. [[Fil:Chromobacterium violaceum blood agar.jpg|thumb|300px|höger| Mörkvioletta kolonier av ''Chromobacterium violaceum'' på blodagar.'' Bild: CDC via Wikimedia Commons'']] |
− | *''Chromobacterium violaceum'' växer på de flesta medier i aerob inkubering. Kolonierna är någon till några få millimeter i diameter, har en karakteristisk mandeldoft och är beta-hemolyserande. De | + | *''Chromobacterium violaceum'' växer på de flesta medier i aerob inkubering. Kolonierna är någon till några få millimeter i diameter, har en karakteristisk mandeldoft och är beta-hemolyserande. De växer med metallglänsande kolonier oftast med ett mörkviolett pigment (violacein) som gör bakterierna lättidentifierade. |
+ | |||
*''Dysgonomonas'' har isolerats från feces på selektivt medium med cefoperazon, vankomycin och amfotericin B. Kolonierna, 1-2 mm i diameter, avger en jordgubbslik arom. | *''Dysgonomonas'' har isolerats från feces på selektivt medium med cefoperazon, vankomycin och amfotericin B. Kolonierna, 1-2 mm i diameter, avger en jordgubbslik arom. | ||
− | *''Eikenella corrodens'' växer på fasta rutinmedier i 5-10 % CO<sub>2</sub>. Växer bäst i närvaro av hemin (X-faktor) på exempelvis hematinagar. Klindamycin har med framgång använts som selektiv tillsats. Kolonierna är 1-2 mm i diameter som kan adherera till agarn och få en gulaktig färgton efter några dagars inkubering. | + | *''Eikenella corrodens'' växer på fasta rutinmedier i 5-10 % CO<sub>2</sub>. Växer bäst i närvaro av hemin (X-faktor) på exempelvis hematinagar. Klindamycin har med framgång använts som selektiv tillsats. Kolonierna är 1-2 mm i diameter som kan adherera till agarn och få en gulaktig färgton efter några dagars inkubering. |
− | *''Kingella'' växer på blodagar i 5-10 % CO<sub>2</sub>. ''Kingella kingae'' uppvisar en zon av hemolys kring kolonierna som är 1-2 mm i diameter, glansiga med en central papill. ''K. denitrificans'' kan misstas för gonokocker på Thayer-Martin-agar. | + | *''Kingella'' växer på blodagar i 5-10 % CO<sub>2</sub>. ''Kingella kingae'' uppvisar en zon av hemolys kring kolonierna som är 1-2 mm i diameter, glansiga med en central papill. ''K. denitrificans'' kan misstas för gonokocker på Thayer-Martin-agar. |
− | *''Simonsiella'' är betahemolytisk och växer enligt ASM-manualen med blekgula kolonier. | + | *''Simonsiella'' är betahemolytisk och växer enligt ASM-manualen med blekgula kolonier. |
− | *''Sutonella'' växer på blodagar och kan äta sig ned i agarn. | + | *''Sutonella'' växer på blodagar och kan äta sig ned i agarn. |
− | ====Identifiering och minimikriterier==== | + | ====Identifiering och minimikriterier==== |
Se [[Nonfermentativa-, långsamväxande-, och övriga gramnegativa stavar-diagnostiska minimikriterier]] | Se [[Nonfermentativa-, långsamväxande-, och övriga gramnegativa stavar-diagnostiska minimikriterier]] | ||
− | och | + | och |
[[Maldi-Tof#Nonfermentativa gramnegativa stavar och HACEK-gruppen|Maldi-Tof-artikeln]] | [[Maldi-Tof#Nonfermentativa gramnegativa stavar och HACEK-gruppen|Maldi-Tof-artikeln]] | ||
− | ===Epidemiologisk typning=== | + | |
− | ===Kvalitetskontroll=== | + | ===Epidemiologisk typning=== |
− | * Referensstammar | + | Görs ej |
− | ** ''Capnocytophaga canimorsus'' CCUG 125 69 | + | ===Kvalitetskontroll=== |
+ | * Referensstammar | ||
+ | ** ''Capnocytophaga canimorsus'' CCUG 125 69 | ||
** ''Kingella kingae'' CCUG 352 | ** ''Kingella kingae'' CCUG 352 | ||
** ''Cardiobacterium hominis'' CCUG 61336 | ** ''Cardiobacterium hominis'' CCUG 61336 | ||
** ''Eikenella corrodens'' CCUG 44550 | ** ''Eikenella corrodens'' CCUG 44550 | ||
** ''Chromobacterium violaceum'' CCUG 37577 | ** ''Chromobacterium violaceum'' CCUG 37577 | ||
− | + | ** ''Dysgonomonas mossii'' CCUG 46194 | |
− | ==Svarsrutiner== | + | ** ''Simonsiella muelleri'' CCUG 30554 |
− | + | ** ''Sutonella'' kan inte anges | |
− | ==Laboratorierapportering== | + | |
− | + | ==Svarsrutiner== | |
+ | Isolat från normalt sterila lokaler identifieras och svaras ut. | ||
+ | |||
+ | Eftersom dessa bakterier kan återfinnas i normalfloran svaras de i övriga fall ut enbart om de återfinns i renkultur eller som dominerande växt. | ||
+ | ==Laboratorierapportering== | ||
+ | Bakterier inom gruppen är inte anmälningspliktiga. | ||
+ | |||
+ | ==Referensfunktioner== | ||
+ | Ej utsedda | ||
+ | ===Författare och faktagranskare=== | ||
+ | *Sammanställd av Magnus Thore, överläkare, SMI | ||
+ | *Faktagranskad av Anders Nyberg, överläkare, Avd för klinisk mikrobiologi, Länssjukhuset Sundsvall/Härnösand | ||
+ | |||
==REFERENSER== | ==REFERENSER== | ||
− | *Zbinden, R. , Graevenitz, A. v. Actinobacillus, Capnocytophaga, Eikenella, Kingella, Pasteurella, and other fastidious or rarely encountered gram-negative rods. In Manual Clin Microbiol, ASM. 10th edition 2011. Chapter 33. | + | *Zbinden, R. , Graevenitz, A. v. Actinobacillus, Capnocytophaga, Eikenella, Kingella, Pasteurella, and other fastidious or rarely encountered gram-negative rods. In Manual Clin Microbiol, ASM. 10th edition 2011. Chapter 33. |
− | *Blanche, P., et al. Capnocytophaga canimorsus in the oral flora of dogs and cats. J Infect 1998;36:134 | + | *Blanche, P., et al. Capnocytophaga canimorsus in the oral flora of dogs and cats. J Infect 1998;36:134 Sirinavin, S., et al. Invasive Chromobacterium violaceum infection in children: case report and review. Pediatr Infect Dis J 2005;24:559-561 |
− | + | *Chometon, S., et al. Specific real-time polymerase reaction places Kingella kingae as the most common cause of osteoarticular infections in young children. Pediatr Infect Dis J 2007;26:377-381 | |
− | *Chometon, S., et al. Specific real-time polymerase reaction places Kingella kingae as the most common cause of osteoarticular infections in young children. Pediatr Infect Dis J 2007;26:377-381 | + | *Dusch, H., et al. Growth differences of Capnocytophaga canimorsus strains and some other fastidious organisms on various Columbia-based blood agar media. Zentralbl Bakteriol 1995;282:362-366. |
− | *Dusch, H., et al. Growth differences of Capnocytophaga canimorsus strains and some other fastidious organisms on various Columbia-based blood agar media. Zentralbl Bakteriol 1995;282:362-366. | ||
− | [[Kategori:Laboratoriediagnostik ]] | + | [[Kategori:Laboratoriediagnostik]] |
Nuvarande version från 11 mars 2014 kl. 13.56
Text publicerad juli 2012.
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ
Diagnostik av vissa sällan förekommande gramnegativa stavar[redigera]
Smittämnen[redigera]
- Genus Capnocytophaga består av nio arter fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen Flavobacteriaceae. Bland arter som associerats med infektioner hos människa hör främst C. canimorsus (tidigare DF-2) och C. cynodegmi. Capnocytophaga ochracea förekommer i munhålan hos människa.
- Cardiobacterium hominis är fakultativt anaeroba orörliga gramnegativa stavar i luftvägarnas normalflora.
- Genus Chromobacterium inom familjen Neisseriaceae förekommer med flera arter av fakultativt anaeroba, rörliga stavar av vilka endast C. violaceum hittills med säkerhet associerats med infektioner hos människa.
- Genus Dysgonomonas med fyra beskrivna arter är fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen Porphyrimonadaceae.
- Eikenella corrodens är enda art inom genus Eikenella inom familjen Neisseriaceae. Bakterien är en fakultativt anaerob, orörlig gramnegativ stav i normalfloran i munhåla, tarm och urogenitalia.
- Genus Kingella inom familjen Neisseriaceae består av de fakultativt anaeroba, orörliga arterna K. kingae, K. denitrificans, K. oralis och K. potus.
- Genus Simonsiella tillhör familjen Neisseriaceae och består av flera arter obligat aeroba arter som kan varar rörliga. Endast S. muelleri har isolerats från människa.
- Genus Sutonella med arterna S. indologenes, tidigare Kingella indologenes och S. ornithocola är fakultativt anaeroba, orörliga gramnegativa stavar inom familjen Cardiobacteriaceae.
Patogenes[redigera]
De flesta bakterierna inom denna grupp förekommer i övre luftvägsflora hos människa och djur, vissa arter som exempelvis Eikenella också mag-tarmkanalen. Chromobacterium beskrivs som enda art bland de här presenterade som en omgivningsbakterie. Bakterierna i gruppen kan orsaka infektioner i flera organsystem hos människa, och riskfaktorer som immunsuppression eller leverscirrhos ökar risken för endogen infektion. Capnocytophaga species koloniserar munhålan hos cirka 25 -100 % av hundar, och humana infektioner associeras oftast med hund-eller kattbett. C. canimorsus motstår fagocytos och hindrar produktion av cytokiner. Chromobacterium förekommer i tropiska/subtropiska klimat runt hela jorden och orsakar infektioner vanligen via hud, även om oralt intag också har rapporterats. Bland beskrivna virulensfaktorer märks adhesin, invasin och cytolytiska proteiner. Riskfaktorer för infektioner med Eikenella är dentala manipulationer och intravenöst drogmissbruk. Virulensfaktorer hos Kingella kingae är så kallat RTX-toxin och pili. Invasiva infektioner orsakade av K. kingae börjar med asymtomatisk kolonisering av munhålan och studier har visat att mer än 70 % av småbarn är koloniserade periodvis.
Klinik[redigera]
- Capnocytophaga spp är associerade med septikemi och endogena infektioner som endokardit, endometrit, osteomyelit, mjukdelsinfektioner. Särskilt Capnocytophaga canimorsus kan efter hundbett orsaka sårinfektion, sepsis, meningit och i enstaka fall endokardit. Hos spenlektomerade eller alkoholiserade individer kan sjukdomen ha att allvarligt förlopp med dålig prognos. C. cynodegmi isoleras mer sällan från lokala eller spridda infektioner. C. ochracea har förknippats med periodontit.
- Cardiobacterium hominis, enda beskrivna sjukdomstillstånd är endokardit (med eller utan skada på hjärtklaffar, så kallad HACEK-endokardit).
- Chromobacterium violaceum är associerad med lokala sårinfektioner från vilka septikemi med multipla organabscesser kan utgå. Komplikationer med hög mortalitet är associerade till neutrofil dysfunktion (kronisk granulomatös sjukdom)
- Dysgonomonas har associerats med diarré och enstaka fall av septikemi hos patienter med maligniteter. Kan feldiagnosticeras som en X-faktor-beroende Haemophilus species
- Eikenella corrodens kan isoleras vid peridontit, och förekommer som etiologiskt agens vid infektioner i nedre luftvägar, pleura, buk, leder, ben, sår (exempelvis efter bett från människa) och sällan gangrenös stomatit (noma). Endokardit av monomikrobiell HACEK-typ kan orsakas av Eikenella.
- Kingella-infektioner drabbar i första hand ben och leder hos barn under 4 års ålder och är i den åldrsgruppen vanligaste orsak till sådana infektioner. Infektionerna kan utgå från stomatiter eller ÖLI. Hos vuxna kan Kingella-infektion yttra sig som HACEK-endokardit. Såväl K. kingae som K. denitrificans har isolerats vid endokardit.
- Simonsiella har inte med säkerhet associerats med humana infektioner.
- Sutonella-infektioner hos människa tycks vara ovanliga, men bakterien har isolerats från patienter med endokardit och ögoninfektioner.
Provtagning och transport[redigera]
Provtagningen görs enligt angivna principer för respektive provtyp.
Laboratoriediagnostik[redigera]
Referensmetodik[redigera]
Särskild referensmetodik för isolering och identifiering av gruppens bakterier kan inte anges. För blododlingsflaskor gäller att såväl aeroba som anaeroba flaskor bör inkuberas upp till 10 dygn. Förlängd inkubering kan också vara aktuell för fasta substrat.
Isolering[redigera]
- Capnocytophaga isoleras vanligen från blododlingar. På fasta medier krävs inkubering i 5-10 % CO2. Bakterierna växer långsamt på vanlig blodagar, varför förlängd inkubering upp till 4 dygn rekommenderas. Med dubbel mängd hästblod (anrikad blodagar 10 %) kan växt av bakterierna gynnas. Thayer-Martin-agar kan användas för selektiv isolering av Capnocytophaga. Det rekommenderas att subkultivera även negativa blododlingsflaskor på 10 % hästblodagar om särskild misstanke om Capnocytophaga föreligger. På blodagar blir kolonierna kupiga eller platta, något gulaktiga, upp till 4 mm i diameter. De tenderar att sitta fast i agarn.
- Cardiobacterium hominis växer på vanlig hästblodagar i 5-10 % CO2 med millimeterstora opaka glansiga kolonier som äter sig ner i agarn.
- Chromobacterium violaceum växer på de flesta medier i aerob inkubering. Kolonierna är någon till några få millimeter i diameter, har en karakteristisk mandeldoft och är beta-hemolyserande. De växer med metallglänsande kolonier oftast med ett mörkviolett pigment (violacein) som gör bakterierna lättidentifierade.
- Dysgonomonas har isolerats från feces på selektivt medium med cefoperazon, vankomycin och amfotericin B. Kolonierna, 1-2 mm i diameter, avger en jordgubbslik arom.
- Eikenella corrodens växer på fasta rutinmedier i 5-10 % CO2. Växer bäst i närvaro av hemin (X-faktor) på exempelvis hematinagar. Klindamycin har med framgång använts som selektiv tillsats. Kolonierna är 1-2 mm i diameter som kan adherera till agarn och få en gulaktig färgton efter några dagars inkubering.
- Kingella växer på blodagar i 5-10 % CO2. Kingella kingae uppvisar en zon av hemolys kring kolonierna som är 1-2 mm i diameter, glansiga med en central papill. K. denitrificans kan misstas för gonokocker på Thayer-Martin-agar.
- Simonsiella är betahemolytisk och växer enligt ASM-manualen med blekgula kolonier.
- Sutonella växer på blodagar och kan äta sig ned i agarn.
Identifiering och minimikriterier[redigera]
Se Nonfermentativa-, långsamväxande-, och övriga gramnegativa stavar-diagnostiska minimikriterier
och
Epidemiologisk typning[redigera]
Görs ej
Kvalitetskontroll[redigera]
- Referensstammar
- Capnocytophaga canimorsus CCUG 125 69
- Kingella kingae CCUG 352
- Cardiobacterium hominis CCUG 61336
- Eikenella corrodens CCUG 44550
- Chromobacterium violaceum CCUG 37577
- Dysgonomonas mossii CCUG 46194
- Simonsiella muelleri CCUG 30554
- Sutonella kan inte anges
Svarsrutiner[redigera]
Isolat från normalt sterila lokaler identifieras och svaras ut.
Eftersom dessa bakterier kan återfinnas i normalfloran svaras de i övriga fall ut enbart om de återfinns i renkultur eller som dominerande växt.
Laboratorierapportering[redigera]
Bakterier inom gruppen är inte anmälningspliktiga.
Referensfunktioner[redigera]
Ej utsedda
Författare och faktagranskare[redigera]
- Sammanställd av Magnus Thore, överläkare, SMI
- Faktagranskad av Anders Nyberg, överläkare, Avd för klinisk mikrobiologi, Länssjukhuset Sundsvall/Härnösand
REFERENSER[redigera]
- Zbinden, R. , Graevenitz, A. v. Actinobacillus, Capnocytophaga, Eikenella, Kingella, Pasteurella, and other fastidious or rarely encountered gram-negative rods. In Manual Clin Microbiol, ASM. 10th edition 2011. Chapter 33.
- Blanche, P., et al. Capnocytophaga canimorsus in the oral flora of dogs and cats. J Infect 1998;36:134 Sirinavin, S., et al. Invasive Chromobacterium violaceum infection in children: case report and review. Pediatr Infect Dis J 2005;24:559-561
- Chometon, S., et al. Specific real-time polymerase reaction places Kingella kingae as the most common cause of osteoarticular infections in young children. Pediatr Infect Dis J 2007;26:377-381
- Dusch, H., et al. Growth differences of Capnocytophaga canimorsus strains and some other fastidious organisms on various Columbia-based blood agar media. Zentralbl Bakteriol 1995;282:362-366.