Skillnad mellan versioner av "Grampositiva bakterier vid UVI-diagnostik"
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
=== Metoder använda vid identifiering === | === Metoder använda vid identifiering === | ||
| − | För utförlig beskrivning av diagnostiska hjälpmetoder för den | + | För utförlig beskrivning av diagnostiska hjälpmetoder för den laborativa urindiagnostiken hänvisas till befintlig upplaga av '''ASM Manual of Clinical Microbiology.''' Där beskrivs exempelvis CAMP-test, DNas-test, Galla-eskulin, Gramfärgning, KIA, NaCl-buljong, TSI, Indoltest, Spottest indol, Katalastest, Koagulastest, Optochintest, Oxidastest, Kovacs, Serumtest, VogesProskauertest. |
| − | 1)För spottest indol krävs tillsats av L-tryptofan i blodagarn (lämplig mängd är 10 mL 1 % L-tryptofanlösning till en liter blodagarbas). Spotest indol bör utföras med DMACA-reagens (p-dimetylaminocinnamaldehyd) eftersom detta är den känsligaste metoden. Se även Barrow GI, Feitham RKA, Manual for identification of medical bacteria. Cambridge: Cambridge university | + | 1)För spottest indol krävs tillsats av L-tryptofan i blodagarn (lämplig mängd är 10 mL 1 % L-tryptofanlösning till en liter blodagarbas). Spotest indol bör utföras med DMACA-reagens (p-dimetylaminocinnamaldehyd) eftersom detta är den känsligaste metoden. Se även Barrow GI, Feitham RKA, Manual for identification of medical bacteria. Cambridge: Cambridge university press 1990, sid. 36 för diskussion ang. indoltest, rör. |
== Grampositiva bakterier == | == Grampositiva bakterier == | ||
| Rad 28: | Rad 28: | ||
==== 1. ''S. saprophyticus'' ==== | ==== 1. ''S. saprophyticus'' ==== | ||
| − | Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, | + | Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, DNas-negativ, novobiocinresistent, zon< 16 mm med 5μg lapp. |
Andra egenskaper: | Andra egenskaper: | ||
| Rad 35: | Rad 35: | ||
* vanligen känslig för ampicillin, cefalosporiner och trimetoprim; in vitro resistent mot mecillinam. | * vanligen känslig för ampicillin, cefalosporiner och trimetoprim; in vitro resistent mot mecillinam. | ||
* stammar med avvikande resistensmönster bör typas ytterligare innan de identifieras som ''S. saprophyticus''. | * stammar med avvikande resistensmönster bör typas ytterligare innan de identifieras som ''S. saprophyticus''. | ||
| − | |||
==== 2. ''S. aureus'' ==== | ==== 2. ''S. aureus'' ==== | ||
| Rad 65: | Rad 64: | ||
* gråvita kolonier på blodagar, kan ha ingen hemolys, alfa- eller betahemolys, oftast gula kolonier på CLED-agar. | * gråvita kolonier på blodagar, kan ha ingen hemolys, alfa- eller betahemolys, oftast gula kolonier på CLED-agar. | ||
* växer i buljong med 6,5% NaCl. | * växer i buljong med 6,5% NaCl. | ||
| − | * arabinosfermentation kan användas för att skilja Enterococcus faecium (positiv) från Enterococcus faecalis (negativ). | + | * arabinosfermentation kan användas för att skilja ''Enterococcus faecium'' (positiv) från ''Enterococcus faecalis'' (negativ). |
* Nedsatt känslighet för cefalosporin. | * Nedsatt känslighet för cefalosporin. | ||
| − | |||
==== 2. Grupp B streptokocker (GBS) ==== | ==== 2. Grupp B streptokocker (GBS) ==== | ||
| Rad 75: | Rad 73: | ||
Andra egenskaper: | Andra egenskaper: | ||
* små ofärgade kolonier på CLED-agar, syns ibland först efter 2 dygns inkubering. På blod blå/gråvita kolonier med smal zon betahemolys, ibland alfahemolys eller ingen hemolys. | * små ofärgade kolonier på CLED-agar, syns ibland först efter 2 dygns inkubering. På blod blå/gråvita kolonier med smal zon betahemolys, ibland alfahemolys eller ingen hemolys. | ||
| − | * Känsliga för | + | * Känsliga för cefalosporin. |
==== 3. Övriga betahemolytiska streptokocker ==== | ==== 3. Övriga betahemolytiska streptokocker ==== | ||
| Rad 121: | Rad 119: | ||
* oftast mycket antibiotikaresistent. | * oftast mycket antibiotikaresistent. | ||
| − | |||
=== "Difteroida" stavar === | === "Difteroida" stavar === | ||
Nuvarande version från 9 februari 2010 kl. 10.51
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000
Bakgrund Referensgruppen har sammanställt ett förslag till artbestämning av urinisolat i rutindiagnostik. Det bygger på att utodling sker på CLED- och blodagar. Förslaget utgår från arbeten utgivna av Referensgrupperna för Enterobacteriaceae, stafylokockdiagnostik och till viss del Referensgruppen för glukosnonfermentativa gramnegativa stavar.
Syftet är att ange minimikriterier för positiva fynd och användbara tilläggskriterier vid UVI-diagnostik.
Metoder använda vid identifiering[redigera]
För utförlig beskrivning av diagnostiska hjälpmetoder för den laborativa urindiagnostiken hänvisas till befintlig upplaga av ASM Manual of Clinical Microbiology. Där beskrivs exempelvis CAMP-test, DNas-test, Galla-eskulin, Gramfärgning, KIA, NaCl-buljong, TSI, Indoltest, Spottest indol, Katalastest, Koagulastest, Optochintest, Oxidastest, Kovacs, Serumtest, VogesProskauertest.
1)För spottest indol krävs tillsats av L-tryptofan i blodagarn (lämplig mängd är 10 mL 1 % L-tryptofanlösning till en liter blodagarbas). Spotest indol bör utföras med DMACA-reagens (p-dimetylaminocinnamaldehyd) eftersom detta är den känsligaste metoden. Se även Barrow GI, Feitham RKA, Manual for identification of medical bacteria. Cambridge: Cambridge university press 1990, sid. 36 för diskussion ang. indoltest, rör.
Grampositiva bakterier[redigera]
Stafylokocker[redigera]
- grampositiva, katalaspositiva kocker i klasar. Behöver rutinmässigt endast indelas i tre grupper:
- S. saprophyticus
- S. aureus
- övriga koagulasnegativa stafylokocker (KNS).
1. S. saprophyticus[redigera]
Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, DNas-negativ, novobiocinresistent, zon< 16 mm med 5μg lapp.
Andra egenskaper:
- typisk kolonimorfologi: porslinsvita till benvita kolonier på blodagar, gulaktiga på CLED-agar.
- koagulasnegativ.
- vanligen känslig för ampicillin, cefalosporiner och trimetoprim; in vitro resistent mot mecillinam.
- stammar med avvikande resistensmönster bör typas ytterligare innan de identifieras som S. saprophyticus.
2. S. aureus[redigera]
Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, DNas-positiv eller positiv i agglutinationstest för S. aureus.
Andra egenskaper:
- kolonimorfologi: större och mer jämnstora kolonier än koagulasnegativa stafylokocker, oftast gult pigment på CLED- och blodagar.
- koagulaspositiv (referensmetod).
3. Övriga koagulasnegativa stafylokocker (KNS)[redigera]
Minimikriterier: stafylokocker, ej S. aureus, novobiocinkänsliga.
Rörkoagulas med kaninplasma är referensmetod och bör användas om DNas eller agglutinationstest ger svårtolkade resultat.
DNas-test rekommenderas för screening av urinisolat, latexagglutinationstest är mindre lämpliga eftersom även S. saprophyticus ofta ger agglutination. Vissa koagulasnegativa stafylokocker bildar DNas. I praktiken renstryks en koloni till blodagar med novobiocinlapp och till DNA-agar.
Enterococcus spp och Streptokocker[redigera]
Grampositiva kocker i kedjor, katalasnegativa.
1. Enterococcus spp[redigera]
Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, galla-eskulin positiv eller positiv i agglutinationstest för grupp D.
Andra egenskaper:
- gråvita kolonier på blodagar, kan ha ingen hemolys, alfa- eller betahemolys, oftast gula kolonier på CLED-agar.
- växer i buljong med 6,5% NaCl.
- arabinosfermentation kan användas för att skilja Enterococcus faecium (positiv) från Enterococcus faecalis (negativ).
- Nedsatt känslighet för cefalosporin.
2. Grupp B streptokocker (GBS)[redigera]
Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, positiva i agglutinationstest för grupp B eller positivt CAMP-test.
Andra egenskaper:
- små ofärgade kolonier på CLED-agar, syns ibland först efter 2 dygns inkubering. På blod blå/gråvita kolonier med smal zon betahemolys, ibland alfahemolys eller ingen hemolys.
- Känsliga för cefalosporin.
3. Övriga betahemolytiska streptokocker[redigera]
Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, betahemolyserande, positiva i agglutinationstest för respektive grupp.
Andra egenskaper:
- växer oftast dåligt på CLED-agar, betahemolys på blod.
4. Alfastreptokocker[redigera]
Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, alfahemolyserande eller utan hemolys, grampositiva kocker i kedjor.
Andra egenskaper:
- små eller inga kolonier på CLED-agar, alfahemolys eller ingen hemolys på blod.
- optochin 14 mm.
Lactobacillus spp[redigera]
Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, grampositiva stavar med typiskt utseende, katalasnegativ.
Andra egenskaper:
- små eller inga kolonier på CLED-agar, ibland laktospositiv.
- ofta alfahemolys på blod.
- mikroskopi: grampositiva (ibland gramlabila) långa eller korta, ofta regelbundet formade stavar.
Bacillus spp[redigera]
Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, grampositiva stavar.
Andra egenskaper:
- oftast stora torra kolonier med hemolys på blod, kan ibland förväxlas med Enterobacteriaceae eller Pseudomonas.
- katalaspositiv, oxidas positiv/negativ.
- mikroskopi: regelbundna, stora, grampositiva eller gramlabila stavar ibland med synliga sporer.
Corynebacterium urealyticum[redigera]
Minimikriterier: typiskt koloniutseende, grampositiv, kort stav, katalaspositiv, snabbt ureaspositiv. Diagnosen kan vid tveksamhet verifieras med API Coryne.
Andra egenskaper:
- långsamväxande, små glansiga kolonier på blodagar.
- oftast mycket antibiotikaresistent.
"Difteroida" stavar[redigera]
Minimikriterier: typisk kolonimorfologi, grampositiva stavar med typiskt utseende.
Andra egenskaper:
- ofta svag växt på CLED-agar.
- mikroskopi: grampositiva stavar, ofta kägelformade, ligger i V-formationer och palissader.
- katalaspositiv.
Corynebacterium urealyticum kan vara kliniskt relevant. Gör ureastest. OBS! Ovanstående kriterier utesluter ej Listeria.