Skillnad mellan versioner av "Appendix 1. Funktionskontroll"
(Skapade sidan med 'Appendix 1 ''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik'' ---- == Funktionskontroll == En jämförelse mellan olika blododlingssystem bör ...') |
|||
| (5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | |||
| − | |||
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik]]'' | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik]]'' | ||
---- | ---- | ||
| − | == | + | == Funktionskontroll == |
| − | Funktionskontroll == | ||
En jämförelse mellan olika blododlingssystem bör helst göras som en klinisk jämförelse, men en sådan blir tidskrävande och kostsam om man vill uppmäta statistiskt säkerställda skillnader mellan olika alternativ. En laboratoriejämförelse kan ge en fingervisning om vad olika system förmår detektera. | En jämförelse mellan olika blododlingssystem bör helst göras som en klinisk jämförelse, men en sådan blir tidskrävande och kostsam om man vill uppmäta statistiskt säkerställda skillnader mellan olika alternativ. En laboratoriejämförelse kan ge en fingervisning om vad olika system förmår detektera. | ||
| − | Att reproducerbart åstadkomma de mycket sparsamma inokulat som avslöjar skillnader mellan fabrikat är tekniskt svårt. ''[[Neisseria]]''stammar är utslagsgivande, men man misslyckas ofta med att nå önskat bakterietal. Blodtillsats gör testet mindre rigoröst och ger en viss ökad kontaminationsrisk. Här har valts bakteriearter som är relativt svårodlade samt har låg tendens att adherera under utspädning. Ett exempel på ett arbetssätt ges nedan. | + | Att reproducerbart åstadkomma de mycket sparsamma inokulat som avslöjar skillnader mellan fabrikat är tekniskt svårt. ''[[Neisseria meningitidis |Neisseria]]''-stammar är utslagsgivande, men man misslyckas ofta med att nå önskat bakterietal. Blodtillsats gör testet mindre rigoröst och ger en viss ökad kontaminationsrisk. Här har valts bakteriearter som är relativt svårodlade samt har låg tendens att adherera under utspädning. Ett exempel på ett arbetssätt ges nedan. |
| − | *Odla upp 6 stammar av'' [[H.influenzae]]'' och 4 stammar av [[pneumokocker]] i BHI-buljong i högst 20 timmar. | + | *Odla upp 6 stammar av'' [[Haemophilus influenzae|H.influenzae]]'' och 4 stammar av [[pneumokocker]] i BHI-buljong i högst 20 timmar. |
*Fördela 0,9 ml SPG-BSA till 50 st 1 ml kryorör och tillsätt 0,1 ml av bakteriekulturerna så att 5 rör av varje stam fås. | *Fördela 0,9 ml SPG-BSA till 50 st 1 ml kryorör och tillsätt 0,1 ml av bakteriekulturerna så att 5 rör av varje stam fås. | ||
| − | *Frys rören i - | + | *Frys rören i -70 °C. |
*Tina upp ett rör av varje stam och gör tiofaldiga spädningar i PBS. Odla spädningarna på agarplattor och bestäm bakterietalet. | *Tina upp ett rör av varje stam och gör tiofaldiga spädningar i PBS. Odla spädningarna på agarplattor och bestäm bakterietalet. | ||
Vid prövning av blododlingsflaskor tinas ett nytt rör av varje stam upp och suspensionen späds ut så att flaskorna kan tillsättas 10 - 100 bakterier, Samtidigt utodlas på agarplattor för efterkontroll av bakterietalet. Flaskorna odlas och avläses enligt fabrikantens rekommendation, och detektionstiden kan jämföras mellan olika system, batcher etc. | Vid prövning av blododlingsflaskor tinas ett nytt rör av varje stam upp och suspensionen späds ut så att flaskorna kan tillsättas 10 - 100 bakterier, Samtidigt utodlas på agarplattor för efterkontroll av bakterietalet. Flaskorna odlas och avläses enligt fabrikantens rekommendation, och detektionstiden kan jämföras mellan olika system, batcher etc. | ||
| − | |||
| − | + | === SPG-BSA === | |
| − | * | + | *Sackaros----- 82,00 g/L |
| − | * | + | *KH<sub>2</sub>PO<sub>4</sub>----- 0,52 g/L |
| − | + | *K<sub>2</sub>HPO<sub>4</sub>----- 1,25 g/L | |
| − | + | *Na-glutamat----- 0,7 g/L | |
| + | *Bovint serumalbumin----- 25,00 g/L | ||
| − | + | Filtersteriliseras. | |
[[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]] | [[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]] | ||
[[KAtegori:Laboratoriediagnostik-Bakteriemi]] | [[KAtegori:Laboratoriediagnostik-Bakteriemi]] | ||
Nuvarande version från 9 februari 2010 kl. 13.52
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik
Funktionskontroll[redigera]
En jämförelse mellan olika blododlingssystem bör helst göras som en klinisk jämförelse, men en sådan blir tidskrävande och kostsam om man vill uppmäta statistiskt säkerställda skillnader mellan olika alternativ. En laboratoriejämförelse kan ge en fingervisning om vad olika system förmår detektera.
Att reproducerbart åstadkomma de mycket sparsamma inokulat som avslöjar skillnader mellan fabrikat är tekniskt svårt. Neisseria-stammar är utslagsgivande, men man misslyckas ofta med att nå önskat bakterietal. Blodtillsats gör testet mindre rigoröst och ger en viss ökad kontaminationsrisk. Här har valts bakteriearter som är relativt svårodlade samt har låg tendens att adherera under utspädning. Ett exempel på ett arbetssätt ges nedan.
- Odla upp 6 stammar av H.influenzae och 4 stammar av pneumokocker i BHI-buljong i högst 20 timmar.
- Fördela 0,9 ml SPG-BSA till 50 st 1 ml kryorör och tillsätt 0,1 ml av bakteriekulturerna så att 5 rör av varje stam fås.
- Frys rören i -70 °C.
- Tina upp ett rör av varje stam och gör tiofaldiga spädningar i PBS. Odla spädningarna på agarplattor och bestäm bakterietalet.
Vid prövning av blododlingsflaskor tinas ett nytt rör av varje stam upp och suspensionen späds ut så att flaskorna kan tillsättas 10 - 100 bakterier, Samtidigt utodlas på agarplattor för efterkontroll av bakterietalet. Flaskorna odlas och avläses enligt fabrikantens rekommendation, och detektionstiden kan jämföras mellan olika system, batcher etc.
SPG-BSA[redigera]
- Sackaros----- 82,00 g/L
- KH2PO4----- 0,52 g/L
- K2HPO4----- 1,25 g/L
- Na-glutamat----- 0,7 g/L
- Bovint serumalbumin----- 25,00 g/L
Filtersteriliseras.