Skillnad mellan versioner av "Parasitemi, översikt"
(→Odling) |
|||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik]]'' | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik]]'' | ||
| + | |||
| + | och ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | ||
---- | ---- | ||
| Rad 21: | Rad 23: | ||
| − | + | Se även ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | |
[[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]] | [[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]] | ||
[[Kategori:Parasiter]] | [[Kategori:Parasiter]] | ||
Nuvarande version från 3 oktober 2012 kl. 11.17
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik
och Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Påvisning av parasiter i blod[redigera]
Allmänt[redigera]
Påvisning av parasiter i blod sker vanligen genom direktmikroskopi efter färgning och eventuell anrikning och endast i undantagsfall genom odling.
Malariaplasmodier, babesia , mikrofilarier och trypanosomer (T. brucei, T. cruzi) kan samtliga påvisas i tjock droppe och tunt utstryk om parasitemin ar tillräckligt hög. För påvisning av Filaria spp och Trypanosoma brucei används ofta någon metod för anrikning av hepariniserat blod.
Odling[redigera]
Metoder för odling av Trypanosoma spp. in vitro och in vivo finns beskrivna men används ej i praktisk klinisk verksamhet eftersom de är tidskrävande och medför infektionsrisk. Leishmania spp. odlas ej från blod utan från sårskrap (kutan form) respektive benmärg, lymfkörtlar eller mjälte m m (visceral form).