Skillnad mellan versioner av "Stafylokocker-minimikriterier vid speciesbestämning"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 25: Rad 25:
  
  
==== MRSA elementkod ATCC 12600 (QU 71320) ====
+
==== MRSAelementkod ATCC 12600 (QU 71320) ====
  
Kan definieras som ''S. aureus'' med förmåga att växa på fast substrat eller i buljong i närvaro av penicillinasstabilt betalaktamantibiotikum och med PCR påvisbar ''mecA''-gen. Dessutom skall isolatet ha med PCR påvisbar ''nuc''-gen.  
+
Komplett definition se falldefinitionen i [[Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA)]].
  
 
För metodbeskrivning se [[MRSA-screening enligt Halmstadmodellen]].
 
För metodbeskrivning se [[MRSA-screening enligt Halmstadmodellen]].
Rad 51: Rad 51:
  
  
{|  
+
{|                  
 
|-
 
|-
 
|width="100"|'''Bakterie
 
|width="100"|'''Bakterie
Rad 59: Rad 59:
 
|width="80"|'''Ornitin- dekarboxylas
 
|width="80"|'''Ornitin- dekarboxylas
 
|width="80"|'''PYR
 
|width="80"|'''PYR
|width="80"|'''Acetoin-produktion (VP)  
+
|width="80"|'''Acetoin-produktion (VP)
 +
|width="80"|'''Hemolys på blodagar                   
 
|-bgcolor="#EBC2AF"
 
|-bgcolor="#EBC2AF"
|''Staphylococcus aureus'' || +|| +|| + ||- ||- ||+  
+
|''Staphylococcus aureus'' || +|| +|| + ||- ||- ||+||+                       
 
|-bgcolor="#FFFFCC"
 
|-bgcolor="#FFFFCC"
|''Staphylococcus lugdunensis'' || -|| +/-|| +/- ||+ ||+ ||+  
+
|''Staphylococcus lugdunensis'' || -|| +/-|| +/- ||+ ||+ ||+ || +                   
 
|-bgcolor="#CCCCFF"
 
|-bgcolor="#CCCCFF"
|''Staphylococcus intermedius''*|| +|| + || +/- ||- || +||+/-  
+
|''Staphylococcus intermedius''-komplexet<math>^1</math>|| +|| + || +/- ||- || +||+/- || -/+                 
 +
|-bgcolor="#CCCCFF"
 +
|''Staphylococcus lutrae''<math>^2</math> || +|| +/- || - ||? || ?||- ||+                
 +
|-bgcolor="#CCCCFF"
 +
|''Staphylococcus schleiferi'' subsp ''coagulans''<math>^2</math>|| +|| + || - ||? ||?||+||+                 
 +
|-bgcolor="#CCCCFF"
 +
|''Staphylococcus hyicus''<math>^2</math>|| -/+|| + || - ||- || -||- ||-               
 +
|-bgcolor="#CCCCFF"
 +
|''Staphylococcus epidermidis''|| -|| - || - ||-/+ || -||+ ||-              
 +
             
 
|}
 
|}
  
* ''Staphylococcus intermedius'' är en beteckning på en grupp om tre arter (''S. intermedius'', ''S. pseudintermedius'' och ''S. delphini'', klustrerna A och B). Arterna är svåra att differentiera från varandra och fenotypisk referensmetod för detta kan i dagsläget inte anges. Infektioner med dessa species förekommer bland djur, bland annat hästar, hundar, katter och fåglar. Infektioner hos människa är ovanliga.  
+
*<math>^1</math> ''Staphylococcus intermedius''-komplexet är en beteckning på en grupp om tre arter (''S. intermedius'', ''S. pseudintermedius'' och ''S. delphini'', klustrerna A och B). Arterna är svåra att differentiera från varandra och fenotypisk referensmetod för detta kan i dagsläget inte anges. Infektioner med dessa species förekommer bland djur, bland annat hästar, hundar, katter och fåglar. Infektioner hos människa är ovanliga.                    
  
 +
*<math>^2</math> Bakterier huvudsakligen av veterinärmedicinskt intresse
 
[[Kategori:Diagnostiska minimikriterier]]
 
[[Kategori:Diagnostiska minimikriterier]]

Nuvarande version från 15 januari 2013 kl. 10.53

Artikeln är under bearbetning (mars 2012)


Till förgreningssidan Staphylococcus aureus

eller

Referensmetodik: Laboratoriemetoder


Identifiering av stafylokocker[redigera]

Karakteristiskt koloniutseende. Växer både i aerob och anaerob miljö. Grampositiva kocker i klasar, diplo- eller tetradställning. Katalaspositiva.


Speciesbestämning, minimikriterier[redigera]

Staphylococcus aureus elementkod ATCC 12600[redigera]

Typisk kolonimorfologi. Dnas-positiv eller positiv agglutinationstest (clumping faktor, protein A) eller rörkoagulas (med steril EDTA kaninplasma) avläst efter 4 tim. Enstaka S. aureus blir positiva i rörkoagulas först efter ytterligare 20 tim i rumstemperatur som är referensnivå och bör användas bl.a. vid tveksamhet samt vid misstanke om MRSA.

Anm. S. lugdunensis, S. saprophyticus och S. schleiferi kan ge positiv agglutinationstest, S. intermedius och S. hyicus som huvudsakligen förekommer hos djur kan ge positiv rörkoagulas efter 12 till 24 tim.

Hos CF-patienter kan små kolonier av S. aureus förekomma, dvärgmutanter, p.g.a. den speciella biofilmsmiljön.


MRSAelementkod ATCC 12600 (QU 71320)[redigera]

Komplett definition se falldefinitionen i Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA).

För metodbeskrivning se MRSA-screening enligt Halmstadmodellen.

Staphylococcus lugdunensis[redigera]

Typiskt gulaktigt koloniutseende på blodagar. Ofta karakteristisk lukt. Dnas ger en karakteristiskt liten diffus uppklarning. Ornitindekarboxylaspositiv.

Anm. Kan uppvisa positiv agglutinationstest för S. aureus. Rörkoagulas-negativ.

Staphylococcus intermedius[redigera]

Dnas-positiv. Koagulaspositiv. Positiv för pyrrolydonylarylamidas (PYR). Till skillnad från S. aureus är S. intermedius VP-negativ. Intressant vid djurbett (se också tabell 8).

Gruppbestämning[redigera]

Koagulasnegativa stafylokocker (KNS)[redigera]

Dnas-negativ. Innefattar ett flertal arter såsom Staphylococcus capitis, Staphylococcus epidermidis, Staphylococcus haemolyticus, Staphylococcus saprophyticus, Staphylococcus warnerii, Micrococcus species.

Tabell 8. Sammanfattande tabell för speciesbestämning av stafylokocker[redigera]

Bakterie Koagulas Dnas Clumping faktor Ornitin- dekarboxylas PYR Acetoin-produktion (VP) Hemolys på blodagar
Staphylococcus aureus + + + - - + +
Staphylococcus lugdunensis - +/- +/- + + + +
Staphylococcus intermedius-komplexet + + +/- - + +/- -/+
Staphylococcus lutrae + +/- - ? ? - +
Staphylococcus schleiferi subsp coagulans + + - ? ? + +
Staphylococcus hyicus -/+ + - - - - -
Staphylococcus epidermidis - - - -/+ - + -
  • Staphylococcus intermedius-komplexet är en beteckning på en grupp om tre arter (S. intermedius, S. pseudintermedius och S. delphini, klustrerna A och B). Arterna är svåra att differentiera från varandra och fenotypisk referensmetod för detta kan i dagsläget inte anges. Infektioner med dessa species förekommer bland djur, bland annat hästar, hundar, katter och fåglar. Infektioner hos människa är ovanliga.
  • Bakterier huvudsakligen av veterinärmedicinskt intresse