Skillnad mellan versioner av "CNS-infektioner-smittskyddslagen"
Rad 81: | Rad 81: | ||
*Smittskyddsförordningen SFS 1995:1320. | *Smittskyddsförordningen SFS 1995:1320. | ||
*Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av smittskyddslagen. SOSFS 1989:18. | *Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av smittskyddslagen. SOSFS 1989:18. | ||
− | + | *Laboratorierapporten, slutdokument från SMI 970101. | |
− | Laboratorierapporten, slutdokument från SMI 970101. | ||
[[Kategori:CNS-infektioner]] | [[Kategori:CNS-infektioner]] | ||
[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] |
Versionen från 24 januari 2010 kl. 22.50
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
Smittskyddslagen (CNS-infektioner)
Smittskyddet leds för varje landsting av en smittskyddsläkare och skall verka för att befolkningen så långt det går skyddas mot smittsamma sjukdomar som sprids bland människor.
Anmälningspliktiga sjukdomar
Smittskyddslagen (SFS 1988:1472 med ändringar 1995:1315) och Socialstyrelsens allmänna råd (SOFS 1989:18) ger vägledning om hur patienter med smittsamma sjukdomar ska hanteras. Lagen delar in anmälningspliktiga sjukdomar i samhällsfarliga sjukdomar, som utgör ett större hot och smittrisk för befolkningen, och andra anmälningspliktiga sjukdomar (Tabell 11). Alla smittsamma sjukdomar berörs av lagen, men de uppräknade skall rapporteras till smittskyddsläkaren i aktuellt landsting och till epidemiologiska enheten vid Smittskyddsinstitutet. Vissa sjukdomar som kan spridas via objekt, djur, vatten eller livsmedel ska även anmälas till kommunens Miljö- och Hälsoskyddskontor.
Tabell 11. Smittskyddsreglerade infektioner relaterade till CNS
Samhällsfarliga sjukdomar enligt Smittskyddslagen
- 1.1 Meningokocksjukdom (invasiv)
- Polio
- Tuberkulos
- 1.2 Rabies
- 1.3 HIV-infektion
- Klamydiainfektion
- Syfilis
Anmälningspliktiga sjukdomar enligt Smittskyddsförordningen
- A. 1 Amöbiasis
- Invasiv infektion av Haemophilus influenzae typ b
- Infektion av atypiska mykobakterier
- Malaria
- Mässling
- Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin
- Påssjuka
- Röda hund
- Stelkramp
- A.2 Botulism
- Listerios
- Papegojsjuka
- Toxoplasmainfektion
- Trikinos
För närmare detaljer om rapportering och vilka uppgifter som skall anges i anmälan hänvisas till instruktioner utgivna av epidemiologiska enheten, SMI.
Övrig rapportering
Registreringen av CNS-infektioner är otillräcklig. Flertalet agens tas inte upp i Smittskyddslagen. Det finns en frivillig laboratorierapportering (Tabell 12) som kan ge viss information, men denna är inte tillräcklig för att ge någon klar bild av t ex virusorsakade CNS-infektioner, eller de CNS-infektioner som även bygger på en klinisk bedömning. För att ge en bättre bild har projekt initierats inom vissa landstingsområden där alla relevanta mikrobiologiska likvorfynd rapporteras.
Tabell 12
Följande agens, av intresse för avsnittet CNS-infektioner, anmäls i den frivilliga laboratorierapporteringen
- Bakterier
- Chlamydia pneumoniae
- Invasiv infektion av H. influenzae ej typ b
- Invasiv infektion med känsliga pneumokocker
- Rickettsia
- Virus
- Cytomegalovirus (kongenital infektion)
- Herpes simplex (likvorfynd och neonatal herpes)
- Influensa
- Rotavirus
- Tick-borne encephalitis
- Varicella-Zoster (endast encefalit)
- Parasiter
- Maskar
- Echinococcus
- Schistosoma
- Strongyloides
- Taenia
- Toxocara
- Protozoer
- Acanthamoeba
- Microsporidia
- Trypanosoma
REFERENSER
- Smittskyddslagen SFS 1988:1472 med ändringar SFS 1995:13 15
- Smittskyddsförordningen SFS 1995:1320.
- Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av smittskyddslagen. SOSFS 1989:18.
- Laboratorierapporten, slutdokument från SMI 970101.