Skillnad mellan versioner av "Isospora belli"
Rad 37: | Rad 37: | ||
==== Mikroskopi ==== | ==== Mikroskopi ==== | ||
− | Vid specifik ''Isospora''-frågeställning utförs mikroskopi av koncentrationsprov (Bilaga 6. | + | Vid specifik ''Isospora''-frågeställning utförs mikroskopi av koncentrationsprov ([[Bilaga 6. Parasitologiska metoder]]) samt modifierad Ziehl-Neelsen färgning (Bilaga 6.2). Granskning av våtpreparat bör ske med väl avbländat ljus, då oocystorna är mycket skira och lätta att förbise. |
==== Morfologiska kriterier ==== | ==== Morfologiska kriterier ==== |
Versionen från 13 december 2009 kl. 19.46
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002
Isospora belli
Smittämnet
Isospora belli är en intracellulär protozo som liksom Cryptosporidium och Cyclospora räknas till koccidierna. Ett flertal andra Isospora species förekommer hos olika däggdjur, men människa är den enda kända värden för Isospora belli. Den koccidie som i äldre litteratur benämndes Isospora hominis är i själva verket inte ett Isospora species utan synonym med Sarcocystis hominis eller S. suihominis.
Livscykel, patogenes och patofysiologi
Smitta sker genom intag av sporulerade (infektiösa) oocystor. Dessa excysterar i tunntarmen och de frigjorda sporozoiterna penetrerar epitelcellerna. Den intracellulära livscykeln påminner om den som ses vid kryptosporidios men i motsats till Cryptosporidium kan Isospora gå djupare in och invadera lamina propria. Det är oklart på vilket sätt Isospora-organismerna åstadkommer slemhinnelesioner. Av de få patientbiopsier som har studerats har flertalet visat varierande grad av slemhinneförstörelse. Eosinofila celler har observerats i stort antal i lamina propria. De oocystor som utsöndras med feces är i regel osporulerade, d.v.s. ej infektiösa.
Symtom och klinisk bild
Experimentell Isospora-infektion har visat en inkubationstid på ca åtta dagar. Symtomen vid isosporiasis inkluderar tunn oblodig diarré, steatorré, feber, illamående, kräkningar, intorkning och viktminskning. Eosinofili kan förekomma. Obehandlad kan sjukdomen bli långdragen. Immunsuppremerade, speciellt aidspatienter får liknande men i regel allvarligare symtom. Disseminerad isosporiasis finns beskriven hos aidspatienter.
Provtagning och transport
Följ länken för provtagningsanvisningar.
Laboratoriediagnostik
Allmänt
Isospora belli diagnostiseras genom mikroskopisk påvisning av oocystor i feces. Vanligen upptäcks oocystorna i samband med undersökning av cystor och maskägg efter formalin/etylacetat koncentrering utan att Isospora specifikt efterfrågats.
Referensmetodik
Mikroskopi
Vid specifik Isospora-frågeställning utförs mikroskopi av koncentrationsprov (Bilaga 6. Parasitologiska metoder) samt modifierad Ziehl-Neelsen färgning (Bilaga 6.2). Granskning av våtpreparat bör ske med väl avbländat ljus, då oocystorna är mycket skira och lätta att förbise.
Morfologiska kriterier
Oocystorna är ovala, ca 20-33 x 10-19 µm. Färsk feces innehåller vanligen omogna oocystor med en hopdragen sporont eller eventuellt ett sporoblaststadium med två celler. Mogna oocystor innehållande två sporocystor med vardera fyra sporozoiter kan ses i ofixerad feces som fått stå minst ett dygn efter provtagning. Med Ziehl-Neelsen färgning färgas oocystvägg och innehåll i varierande grad. Fynd av Charcot-Leyden kristaller har rapporterats i samband med Isospora belli.
Förväxling kan ske med olika murkelsporer vars form och storlek påminner något om Isospora-oocystor.
Alternativa diagnostiska metoder
Autofluorescens
Isospora-oocystor autofluorescerar och lyser intensivt blått vid 330-380 nanometer. Enkel och känslig metod om utrustningen finns tillgänglig (Berlin 1997).
Epidemiologisk typning
Utförs ej.
Kvalitetskontroll
Isospora belli ingår i fecesutskick från UK-NEQAS.
Svarsrutiner
Oocystor av Isospora belli påvisade/ej påvisade.
Laboratorierapportering
Isospora belli är ej anmälningspliktig och ingår inte längre i den frivilliga laboratorierapporteringen.
REFERENSER
- Berlin OGW, Conteas CN, Sowerby TM. Detection of Isospora belli in the stool of AIDS patients using a new rapid autofluorescence technique. AIDS 1997;10:442-443.
- Ernest NG, Markell EK, Flemming RL, Fried M. Demonstration of Isospora belli by acid-fast stain in a patient with acquired immune deficiency syndrome. J Clin Microbiol 1984;20:384-386.
- Lindsay D, Dubey JP, Blagburn BL. Biology of Isospora spp from humans, nonhuman primates, and domestic animals. Clin Microbiol Rev 1997;10:19-34.