Skillnad mellan versioner av "Mycoplasma hominis/Ureaplasma species-laboratoriediagnostik"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 2: Rad 2:
  
 
''Huvudartikel: [[Mycoplasma hominis]]''
 
''Huvudartikel: [[Mycoplasma hominis]]''
 +
 +
''Se även [[Mycoplasma hominis/Ureaplasma; recept-bilaga4]]''
  
 
----
 
----
Rad 20: Rad 22:
  
 
==== Odlingssubstrat ====
 
==== Odlingssubstrat ====
Till anrikning av bakterierna används initialt två flytande medier, ett för ''M. hominis'' och ett för ''Ureaplasma''. Dessa har gjorts relativt selektiva för målbakterierna genom tillsats av bensylpenicillin. Växt indikeras genom färgomslag av indikatorn fenolrött och indikerar pH-förändring orsakad av metabolisering av arginin till ammoniak (''M. hominis'') och urea till ammoniak (''Ureaplasma''). Samma medier används med agartillsats som fasta substrat efter anrikning i buljongerna (bilaga 4).
+
Till anrikning av bakterierna används initialt två flytande medier, ett för ''M. hominis'' och ett för ''Ureaplasma''. Dessa har gjorts relativt selektiva för målbakterierna genom tillsats av bensylpenicillin. Växt indikeras genom färgomslag av indikatorn fenolrött och indikerar pH-förändring orsakad av metabolisering av arginin till ammoniak (''M. hominis'') och urea till ammoniak (''Ureaplasma''). Samma medier används med agartillsats som fasta substrat efter anrikning i buljongerna ([[Mycoplasma hominis/Ureaplasma; recept-bilaga4|bilaga 4]]).
 
 
  

Versionen från 10 juni 2009 kl. 12.38

Huvudartikel: Ureaplasma species

Huvudartikel: Mycoplasma hominis

Se även Mycoplasma hominis/Ureaplasma; recept-bilaga4


D.7. Mycoplasma hominis/Ureaplasma species

Allmänt

Både Ureaplasma och M. hominis är förhållandevis lätta att påvisa med odling på fasta eller i flytande substrat. De kräver dock specialsubstrat för optimal växt, och ingen av dem växer signifikant på traditionella mikrobiologiska substrat, inkluderande blododlingsflaskor. M. hominis kan ibland isoleras på hematinagar eller blodagar. Organismerna kan isoleras i alla typer av odlingsprov, förutsatt att transporten till laboratoriet sker korrekt. För PCR-diagnostik (ej kommersiellt tillgänglig) används huvudsakligen genen för 16S rRNA. Förutom 16S rRNA-genen används vid diagnostiken av Ureaplasma även genen för ureas.

Referensmetodik

Metodik som är tillräckligt standardiserad för att förtjäna beteckningen referensmetodik finns ännu ej definierad men en viss expertis kan erhållas från Statens Serum Institut i Köpenhamn, Danmark.

Alternativa diagnostiska metoder

Odling

Odling är standardmetod för isolering av Ureaplasma species/M. hominis från alla typer av kliniska prov.


Odlingssubstrat

Till anrikning av bakterierna används initialt två flytande medier, ett för M. hominis och ett för Ureaplasma. Dessa har gjorts relativt selektiva för målbakterierna genom tillsats av bensylpenicillin. Växt indikeras genom färgomslag av indikatorn fenolrött och indikerar pH-förändring orsakad av metabolisering av arginin till ammoniak (M. hominis) och urea till ammoniak (Ureaplasma). Samma medier används med agartillsats som fasta substrat efter anrikning i buljongerna (bilaga 4).


Isolering

Pinnproven från uretra (män) eller uretra/cervix inokuleras i vardera anrikningsbuljong som inkuberas i 360,5ºC. Buljongerna inspekteras därefter dagligen efter färgomslag som indikerar växt av någon av organismerna. Positiv buljong sås därefter rikligt på fast agarmedium (eventuellt sugs överflödig vätska bort efter ett dygn). Plattan inkuberas i 5-10 % CO2-miljö i 360,5ºC och inspekteras dagligen i upp till en vecka för kolonier med typisk morfologi. Mikroaerofil inkubation är optimal men ej nödvändig.


Identifiering och minimikriterier

Kolonier av M. hominis växer ut på 2-6 dagar och är 200-300 µm i diameter med ett typiskt och i det närmaste specifikt ”stekt ägg-utseende” (växer nere i agarn centralt och på ytan i periferin). Växt kan också förekomma med diffusa kolonier nedgröpta i agarn. Ureaplasma växer ut på 1-4 dagar med mycket små distinkta kolonier. Ureasproduktion kan påvisas genom att droppa 1-2 droppar CaCl2-urea-lösning över plattan. Målbakterierna färgas bruna inom 5 minuter.

Kolonimorfologi och metabolisering av arginin är inte tillräckligt för speciesidentifikation av M. hominis i prov från luftvägar där M. orale och M. salivarium ofta koloniserar och inte kan särskiljas med dessa metoder.


Nukleinsyrapåvisning

Metoder validerade mot odling används på några laboratorier i landet och kan utföras på olika typer av provmaterial. Vid önskemål om molekylärbiologisk påvisning av organismerna kontaktas lokalt mikrobiologiskt laboratorium.


Serologi

Ingen kommersiell metod finns tillgänglig.


Resistensbestämning

Resistensbestämning mot doxycyklin, josamycin, ofloxacin, erytromycin, tetracyklin, ciprofloxacin, azitromycin, klaritromycin och pristinamycin kan utföras och finns tillgänglig i diagnostiska kit. Denna metod är dock ganska grov.

Utförligare resistensbestäming mot nämnda och även andra antibiotika är tillgänglig på Statens Serum Institut i Köpenhamn där en buljongspädnings¬metod används.


Epidemiologisk typning

Har ingen relevans i klinisk verksamhet. DNA typningssystem har utvecklats för forksningsändamål.


Kvalitetskontroll

Inga kommersiella externa ”quality assurance” (EQA) program finns tillgängliga.


Svarsrutiner

Växt av M. hominis eller Ureaplasma species rapporteras semikvantitativt till kliniken (enstaka, sparsam, riklig växt).


Laboratorierapportering

M. hominis eller Ureaplasma species är inte anmälningspliktiga.