Skillnad mellan versioner av "Mastit"
| Rad 13: | Rad 13: | ||
Den infektiösa mastiten kännetecknas av plötsligt debuterande ömhet i ena bröstet och frysningar. Temperaturen kan variera från måttlig till hög. Infektionen sprids från fissurer i bröstvårtan ut i bindväven mellan körtellobuli och avtecknas som ett V-format rodnat infiltrat (cellulit). Obehandlat finns risk för abscessbildning. Provtagning bör omfatta odling på eventuellt pus från bröstvårta och odling resp. celltals-bestämning på bröstmjölk (lpk ≥<math>10^9</math>/L och bakterietalet ≥ <math>10^6</math> CFU/L). Vid svårare septiska symtom tas även [[blododling]]. | Den infektiösa mastiten kännetecknas av plötsligt debuterande ömhet i ena bröstet och frysningar. Temperaturen kan variera från måttlig till hög. Infektionen sprids från fissurer i bröstvårtan ut i bindväven mellan körtellobuli och avtecknas som ett V-format rodnat infiltrat (cellulit). Obehandlat finns risk för abscessbildning. Provtagning bör omfatta odling på eventuellt pus från bröstvårta och odling resp. celltals-bestämning på bröstmjölk (lpk ≥<math>10^9</math>/L och bakterietalet ≥ <math>10^6</math> CFU/L). Vid svårare septiska symtom tas även [[blododling]]. | ||
| − | ''Bakterieflora:'' I regel ''[[S. aureus]].'' Andra arter förekommer dock: KNS, främst ''[[S. epidermidis]]'' och ''S. lugdunensis'', ''[[S. pyogenes]]'' (GAS), [[GBS]], [[GCS]], [[GGS]], [[enterokocker]] och ''[[E. coli]].'' | + | ''Bakterieflora:'' I regel ''[[S. aureus]].'' Andra arter förekommer dock: KNS, främst ''[[S. epidermidis]]'' och ''S. lugdunensis'', ''[[S. pyogenes]]'' (GAS), [[GBS]], [[GCS]], [[GGS]], [[enterokocker]] och ''[[E. coli]].'' |
=== Icke-puerperal mastit (N61.9) === | === Icke-puerperal mastit (N61.9) === | ||
Versionen från 20 december 2009 kl. 09.56
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ
Mastit
Puerperal mastit (O91.1A)
Tecken på inflammation i bröstet är en inte ovanlig åkomma vid amning. Mjölkstas orsakar ömhet och lättare temperaturförhöjning. Det föreligger ingen förhöjning av leukocyttalet i mjölk (</L) och odling är negativ. Om celltalet är >= /L men odling är negativ, karaktäriseras åkomman som ickeinfektiös inflammation, vilken i cirka hälften av fallen övergår till en infektion.
Den infektiösa mastiten kännetecknas av plötsligt debuterande ömhet i ena bröstet och frysningar. Temperaturen kan variera från måttlig till hög. Infektionen sprids från fissurer i bröstvårtan ut i bindväven mellan körtellobuli och avtecknas som ett V-format rodnat infiltrat (cellulit). Obehandlat finns risk för abscessbildning. Provtagning bör omfatta odling på eventuellt pus från bröstvårta och odling resp. celltals-bestämning på bröstmjölk (lpk ≥/L och bakterietalet ≥ CFU/L). Vid svårare septiska symtom tas även blododling.
Bakterieflora: I regel S. aureus. Andra arter förekommer dock: KNS, främst S. epidermidis och S. lugdunensis, S. pyogenes (GAS), GBS, GCS, GGS, enterokocker och E. coli.
Icke-puerperal mastit (N61.9)
Infektionen yttrar sig som en långdragen irritation och ömhet i vävnaden nära bröstvårtan. Det inflammatoriska inslaget kan variera. Regelrätt abscessbildning förekommer. Hos postmenopausala kvinnor kan inflammation saknas, vilket ger misstanke på carcinom.
Med undantag för S. lugdunensis är bakteriefloran nästan alltid en strikt anaerob flora av arter som förekommer i munhålan: Peptostreptococcus, Fusobacterium och Porphyromonas spp.