CNS-infektion med kryptokocker-svamp

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Svampinfektioner

---

CNS-infektion med svamp

Kryptokockmeningit

Vanligast av cerebrala svampinfektioner är kryptokockmeningit.

Cryptococcus neoformans är en jästsvamp som förekommer i två varianter och 4 serotyper, vanligast var. neoformans serotyp A. Kryptokockerna har en polysackaridkapsel av varierande omfång. Vid nedbrytningen bildas melanin, vilket kan utnyttjas i diagnostiken. Sjukdom uppstår hos värdar med nedsatt T-cellsimmunitet som AIDS, lymfom, sarkoidos eller efter kortisonbehandling.

CNS-infektion är den allvarligaste formen av kryptokockinfektion. Meningiten är subakut eller kronisk, någon gång akut. Positivt antigentest i serum är absolut indikation för lumbalpunktion då meningiten ofta är symtomfattig. Av AIDS-patienter får 3-5 % i Europa och 20-30 % i Afrika kryptokockmeningit. Solida kryptokockom i hjärnsubstansen är sällsynta, <5 %. Symtomen påminner om hjärntumör och diagnosen är svår utan hjärnbiopsi. Extraneurala infektionsfoci i lungor, urinvägar och blod är inte ovanliga. Återfall är vanliga i kryptokockos, långvarig profylax och övervakning behövs.

Laboratoriediagnostik

Direktmikroskopi görs med tusch eller Blankophor varvid en halo visualiseras runt cellen som vanligen är 5-7 mm i diameter, rund, med eller utan enstaka knoppning (se bil 2). Antigendetektion för att påvisa kapselpolysackarid är diagnostiskt värdefull på likvor och serum och känsligare än tuschpreparat på likvor. Odling utförs samtidigt.

Centrifugering av likvor bör ske och inkubationen utsträckas till 3-4 veckor vid 30 °C. (Svampen växer även vid 37 °C.)

Övrig svampinfektion i CNS

Meningit med andra svampar än kryptokocker är extremt ovanlig i Sverige. Importfall av exotiska mykoser kan förekomma liksom enstaka fall av omgivningssvampar. I sällsynta fall kan svamp som Aspergillus iatrogent föras in i hjärnan. Nedan följer en lista på agens, som kan förekomma intracerebralt. Även andra svampar kan givetvis förekomma (Se Övriga svampar (CNS)).

• Absidia spp
• Aspergillus spp
• Blastomyces dermatitidis
• Candida albicans
• Coccidioides immitis
• Histoplasma capsulatum
• Histoplasma duboisii
• Mucor spp
• Paracoccidioides brasiliensis
• Rhizopus spp
• Scedosporium apiospermum (Pseudallescheria boydii)
• Sporothrix schenckii

REFERENSER

• Chryssanthou E, Andersson B, Petrini B, Löfdahl S, Tollemar J. Detection of Candida albicans DNA in Serum by Polymerase Chain Reaction. Scand J Infect Dis 1994;26:479-485.

• Denning DW. Invasive aspergillosis. Clin Inf Dis 1998;26:781-805.

• Elewski BE. Onychomycosis: Pathogenesis, Diagnosis, and Management. Clin Microbiol Rev 1998;11:415-429.

• Hazen KC. New and Emerging Yeast Pathogens. Clin Microbiol Rev 1995;8:462-478.

• Jones JM. Laboratory diagnosis of invasive candidiasis. Clin Microbiol Rev 1990;3:32-45.

• Kiehn TE, Wong B, Edward FF, Armstrong D. Comparative recovery of bacteria and yeasts from lysis-centrifugation and conventional blood culture system. J Clin Microbiol 1983;18:300-304.

• Larsson L, Pehrson C, Wiebe T, Christensson B. Gas Chromatographic Determination of D-Arabinitol/L-Arabinitol Ratios in Urin: a Potential Method for Diagnosis of disseminated Candidiasis. J Clin Microbiol 1994; 32:1855-1859.

• Odds FC, Webster CE, Mayuranathan P, Simmons PD. Candida concentrations in the vagina and their association with signs and symptoms of vaginal candidosis. J Med Vet Mycology 1988; 26:277-283.

• Odds FC. Candida and Candidosis 3rd ed, Ballière Tindall, London 1988.

• Olsson Mats. Detection and identification of Pneumocystis carinii-DNA: Emphasis on laboratory diagnosis and occurrence in air. Akademisk avhandling KI/SMI, 1998.

• Telenti A, Roberts GD. Fungal blood cultures. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1989;8:825-831.

• Weitzman I, Summenbell RC. The dermatophytes. Clin Microbiol Rev 1995;8:240-259.