UVI-provtagning-blåspunktion

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000

Blåspunktion

Denna metod undviker problemet med kontamination, som kan uppstå vid mittstråleprov eller påsprov, och rekommenderas därför för provtagmng på spädbarn och patienter i alla åldrar, som tidigare haft svårtolkade urinodlingsfynd.

Metodbeskrivning

Vuxna

Material:
- kompress
- klorhexidinsprit
- 0,8 mm spinalnål eller 0,8 min 4 cm kanyl
- 20 mL spruta
- häftplåster
- 2 plaströr till urinen

Utförande

Patienten ombeds dricka mycket och avstå från att kissa. Då patienten känner trängningar vid lätt palpation ovan symfysen är blåsan tillräckligt fylld. Punktionen utförs med patienten liggande på en brits. Huden tvättas med klorhexidinsprit i medellinjen ca 5 cm ovan symfysen. Lokalanestesi kan läggas subkutant, men är inte nödvändig i de flesta fall. Kanylen fäst vid en 20 mL spruta eller spinalnålen förs med en snabb rörelse genom hud, bukvägg och blåsvägg. Urin aspireras och fylls i plaströr.

Figur 5

Spädbarn

Blåspunktion är det bästa sättet att få ett representativt urinprov. Metoden har låg komplikationsfrekvens (ca. 0,2%) och hög andel lyckade försök.