Isospora belli

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Version från den 4 november 2009 kl. 15.10 av Magnus Thore (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002'' ---- == ''Isospora belli'' == === Smittämnet === ''Isospora belli'' är en …')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner, 2:a upplagan 2002


Isospora belli

Smittämnet

Isospora belli är en intracellulär protozo som liksom Cryptosporidium och Cyclospora räknas till koccidierna. Ett flertal andra Isospora species förekommer hos olika däggdjur, men människa är den enda kända värden för Isospora belli. Den koccidie som i äldre litteratur benämndes Isospora hominis är i själva verket inte ett Isospora species utan synonym med Sarcocystis hominis eller S. suihominis.

Livscykel, patogenes och patofysiologi

Smitta sker genom intag av sporulerade (infektiösa) oocystor. Dessa excysterar i tunntarmen och de frigjorda sporozoiterna penetrerar epitelcellerna. Den intracellulära livscykeln påminner om den som ses vid kryptosporidios men i motsats till Cryptosporidium kan Isospora gå djupare in och invadera lamina propria. Det är oklart på vilket sätt Isospora-organismerna åstadkommer slemhinnelesioner. Av de få patientbiopsier som har studerats har flertalet visat varierande grad av slemhinneförstörelse. Eosinofila celler har observerats i stort antal i lamina propria. De oocystor som utsöndras med feces är i regel osporulerade, d.v.s. ej infektiösa.

Symtom och klinisk bild

Experimentell Isospora-infektion har visat en inkubationstid på ca åtta dagar. Symtomen vid isosporiasis inkluderar tunn oblodig diarré, steatorré, feber, illamående, kräkningar, intorkning och viktminskning. Eosinofili kan förekomma. Obehandlad kan sjukdomen bli långdragen. Immunsuppremerade, speciellt aidspatienter får liknande men i regel allvarligare symtom. Disseminerad isosporiasis finns beskriven hos aidspatienter.


Provtagning och transport

Se under provtagningsanvisningar.


Laboratoriediagnostik

Allmänt

Isospora belli diagnostiseras genom mikroskopisk påvisning av oocystor i feces. Vanligen upptäcks oocystorna i samband med undersökning av cystor och maskägg efter formalin/etylacetat koncentrering utan att Isospora specifikt efterfrågats.

Referensmetodik

Mikroskopi

Vid specifik Isospora-frågeställning utförs mikroskopi av koncentrationsprov (Bilaga 6.1) samt modifierad Ziehl-Neelsen färgning (Bilaga 6.2). Granskning av våtpreparat bör ske med väl avbländat ljus, då oocystorna är mycket skira och lätta att förbise.

Morfologiska kriterier

Oocystorna är ovala, ca 20-33 x 10-19 µm. Färsk feces innehåller vanligen omogna oocystor med en hopdragen sporont eller eventuellt ett sporoblaststadium med två celler. Mogna oocystor innehållande två sporocystor med vardera fyra sporozoiter kan ses i ofixerad feces som fått stå minst ett dygn efter provtagning. Med Ziehl-Neelsen färgning färgas oocystvägg och innehåll i varierande grad. Fynd av Charcot-Leyden kristaller har rapporterats i samband med Isospora belli.

Förväxling kan ske med olika murkelsporer vars form och storlek påminner något om Isospora-oocystor.


Alternativa diagnostiska metoder

Autofluorescens

Isospora-oocystor autofluorescerar och lyser intensivt blått vid 330-380 nanometer. Enkel och känslig metod om utrustningen finns tillgänglig (Berlin 1997).

Epidemiologisk typning

Utförs ej.

Kvalitetskontroll

Isospora belli ingår i fecesutskick från UK-NEQAS.


Svarsrutiner

Oocystor av Isospora belli påvisade/ej påvisade.


Laboratorierapportering

Isospora belli är ej anmälningspliktig och ingår inte längre i den frivilliga laboratorierapporteringen.


REFERENSER

  • Berlin OGW, Conteas CN, Sowerby TM. Detection of Isospora belli in the stool of AIDS patients using a new rapid autofluorescence technique. AIDS 1997;10:442-443.
  • Ernest NG, Markell EK, Flemming RL, Fried M. Demonstration of Isospora belli by acid-fast stain in a patient with acquired immune deficiency syndrome. J Clin Microbiol 1984;20:384-386.
  • Lindsay D, Dubey JP, Blagburn BL. Biology of Isospora spp from humans, nonhuman primates, and domestic animals. Clin Microbiol Rev 1997;10:19-34.