CNS-infektioner-smittskyddslagen
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
Artikeln uppdaterad februari 2010
Smittskyddslagen (CNS-infektioner)
Smittskyddet leds för varje landsting av en smittskyddsläkare och skall verka för att befolkningen så långt det går skyddas mot smittsamma sjukdomar som sprids bland människor.
Anmälningspliktiga sjukdomar
Smittskyddslagen (2004:168) delar in anmälningspliktiga sjukdomar i allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar. D i dag endast [[e sistnämnda utgör enligt lagen ett större hot och smittrisk för befolkningen, och omfattar SARS och Smittkoppor. Dessutom listar Smittskyddsförordningen (2004:255) anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar, flera av dem också smittspårningspliktiga (Tabell 11). Smittspårningsförfarandet regleras i SOSFS 2005-27.
Alla smittsamma sjukdomar berörs av visserligen av lagen, men endast de uppräknade skall rapporteras till smittskyddsläkaren i aktuellt landsting och till epidemiologiska enheten vid Smittskyddsinstitutet. Vissa sjukdomar som kan spridas via objekt, djur, vatten eller livsmedel ska även anmälas till kommunens Miljö- och Hälsoskyddskontor.
Tabell 11. Smittskyddsreglerade infektioner relaterade till CNS
Allmänfarliga sjukdomar enligt Smittskyddslagen
- Meningokocksjukdom (invasiv)
- Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G
- Polio
- Tuberkulos
- Rabies
- HIV-infektion
- Klamydiainfektion
- Syfilis
Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar enligt Smittskyddsförordningen
- Amöbiasis (Entamoeba histolytica)(S)
- Invasiv infektion av Haemophilus influenzae typ b
- Infektion av atypiska mykobakterier
- Malaria
- Mässling
- Påssjuka
- Röda hund
- Stelkramp
- A.2 Botulism
- Listerios
- Papegojsjuka
- Toxoplasmainfektion
- Trikinos
(S) innebär smittspårningsplikt
För närmare detaljer om rapportering och vilka uppgifter som skall anges i anmälan hänvisas till instruktioner utgivna av epidemiologiska enheten, SMI.
Övrig rapportering
Registreringen av CNS-infektioner är otillräcklig. Flertalet agens tas inte upp i Smittskyddslagen. Det finns en frivillig laboratorierapportering (Tabell 12) som kan ge viss information, men denna är inte tillräcklig för att ge någon klar bild av t ex virusorsakade CNS-infektioner, eller de CNS-infektioner som även bygger på en klinisk bedömning. För att ge en bättre bild har projekt initierats inom vissa landstingsområden där alla relevanta mikrobiologiska likvorfynd rapporteras.
Tabell 12
Följande agens, av intresse för avsnittet CNS-infektioner, anmäls i den frivilliga laboratorierapporteringen
- Bakterier
- Chlamydia pneumoniae
- Invasiv infektion av H. influenzae ej typ b
- Invasiv infektion med känsliga pneumokocker
- Rickettsia
- Virus
- Cytomegalovirus (kongenital infektion)
- Herpes simplex (likvorfynd och neonatal herpes)
- Influensa
- Rotavirus
- Tick-borne encephalitis
- Varicella-Zoster (endast encefalit)
- Parasiter
- Maskar
- Echinococcus
- Schistosoma
- Strongyloides
- Taenia
- Toxocara
- Protozoer
- Acanthamoeba
- Microsporidia
- Trypanosoma
- Maskar
REFERENSER
- Smittskyddslagen SFS 1988:1472 med ändringar SFS 1995:13 15
- Smittskyddsförordningen SFS 1995:1320.
- Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av smittskyddslagen. SOSFS 1989:18.
- Laboratorierapporten, slutdokument från SMI 970101.