Skillnad mellan versioner av "Bilaga 1c. Biokemiska referenssubstrat för testbatteri vid identifiering av bakteriella tarmpatogener"
(Skapade sidan med 'Till innehållsförteckningen för Referensmetodik ---- ==Biokemiska referenssubstrat för identifiering av Salmonella, Shigella och Yersinia i rutindiagnostiken==') |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | + | '''Artikel publicerad april 2012. Innehållet preliminärt i väntan på konsensusförfarande''' | |
---- | ---- | ||
| − | ==Biokemiska referenssubstrat för identifiering av Salmonella, Shigella och Yersinia i rutindiagnostiken== | + | ''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Tarminfektioner]]'' |
| + | ---- | ||
| + | ==Biokemiska referenssubstrat för identifiering av ''Salmonella, Shigella'' och ''Yersinia'' i rutindiagnostiken== | ||
| + | ===Allmänt=== | ||
| + | Text tillkommer | ||
| + | |||
| + | ===Medium med D-mannitol=== | ||
| + | Medium för differentiering av arter inom ''Enterobacteriaceae'' som påvisar förmåga att degradera D-mannitol (en av sex naturligt förekommande sockeralkoholer med sex kolatomer) med eller utan gasutveckling. | ||
| + | |||
| + | Bakterier inom familjen kan utnyttja mannitol som kol-och energikälla. Mannitol internaliseras i bakteriecellerna och fosforyleras genom ett mikrobiellt fosfotransferassystem. Därefter sker en enzymatisk konvertering via ett dehydrogenas varvid molekylen omvandlas till D-fruktos under syrabildning. D-fruktos metaboliseras sedan vidare under avgivande av metabol energi. Vid processen bildar vissa mikroorganismer också gas, vilket kan studeras genom att i jäsningsröret applicera ett Durham-rör. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ===Lysindekarboxylas-sulfhydras (LDS)-medium === | ||
| + | Kombinationsmedium (Lysindekarboxylas (LD)-buljong och järn-ammoniumsulfat) som används för att påvisa samtidig förekomst av lysindekarboxylas-och sulfhydrasaktivitet hos bakterier tillhörande ''Enterobacteriaceae''. Förekomst av båda enzymsystem är en framträdande egenskap hos många ''Salmonellae'', men kan också förekomma hos andra bakteriearter. | ||
| + | |||
| + | Bakterier som producerar lysindekarboxylas dekarboxylerar aminosyran lysin i mediet under bildandet av basiska produkter (främst ''kadaverin''). Mediets pH höjs därvid, förutsatt att reaktionen sker anaerobt (för att undvika pH-sänkning orsakad av bakteriens aeroba metabolism). LD-buljongen antar då lila färg. Om bakterien samtidigt producerar H<sub>2</sub>S genom reduktion av svavel i mediet kan detta reagera med järn och bilda en svart, svårlöslig järnsulfid. Om bakterien inte producerar lysindekarboxylas sjunker mediets pH successivt beroende på glukosmetabolism och antar en gul färg. Reduktion av svavel kan då inte heller ske, och mediet förblir gult även om bakterierna har sulfhydrasaktivitet. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | ===Urea-buljong=== | ||
| + | |||
| + | ===ONPG-Indol-medium=== | ||
| + | |||
| + | ==REFERENSER== | ||
| + | |||
| + | |||
| + | [[Kategori: Infektioner i mage och tarm]] | ||
Versionen från 23 april 2012 kl. 15.36
Artikel publicerad april 2012. Innehållet preliminärt i väntan på konsensusförfarande
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Tarminfektioner
Biokemiska referenssubstrat för identifiering av Salmonella, Shigella och Yersinia i rutindiagnostiken
Allmänt
Text tillkommer
Medium med D-mannitol
Medium för differentiering av arter inom Enterobacteriaceae som påvisar förmåga att degradera D-mannitol (en av sex naturligt förekommande sockeralkoholer med sex kolatomer) med eller utan gasutveckling.
Bakterier inom familjen kan utnyttja mannitol som kol-och energikälla. Mannitol internaliseras i bakteriecellerna och fosforyleras genom ett mikrobiellt fosfotransferassystem. Därefter sker en enzymatisk konvertering via ett dehydrogenas varvid molekylen omvandlas till D-fruktos under syrabildning. D-fruktos metaboliseras sedan vidare under avgivande av metabol energi. Vid processen bildar vissa mikroorganismer också gas, vilket kan studeras genom att i jäsningsröret applicera ett Durham-rör.
Lysindekarboxylas-sulfhydras (LDS)-medium
Kombinationsmedium (Lysindekarboxylas (LD)-buljong och järn-ammoniumsulfat) som används för att påvisa samtidig förekomst av lysindekarboxylas-och sulfhydrasaktivitet hos bakterier tillhörande Enterobacteriaceae. Förekomst av båda enzymsystem är en framträdande egenskap hos många Salmonellae, men kan också förekomma hos andra bakteriearter.
Bakterier som producerar lysindekarboxylas dekarboxylerar aminosyran lysin i mediet under bildandet av basiska produkter (främst kadaverin). Mediets pH höjs därvid, förutsatt att reaktionen sker anaerobt (för att undvika pH-sänkning orsakad av bakteriens aeroba metabolism). LD-buljongen antar då lila färg. Om bakterien samtidigt producerar H2S genom reduktion av svavel i mediet kan detta reagera med järn och bilda en svart, svårlöslig järnsulfid. Om bakterien inte producerar lysindekarboxylas sjunker mediets pH successivt beroende på glukosmetabolism och antar en gul färg. Reduktion av svavel kan då inte heller ske, och mediet förblir gult även om bakterierna har sulfhydrasaktivitet.