Skillnad mellan versioner av "Helminter (maskar) vid NLI"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
Till innehållsförteckning för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''  
 
Till innehållsförteckning för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''  
 +
 +
och ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
  
 
----
 
----
Rad 22: Rad 24:
  
 
== Laboratoriediagnostik ==
 
== Laboratoriediagnostik ==
Se speciallitteratur.
+
Se ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
 
 
 
[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]
 
[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]]
 
[[Kategori:Parasiter]]
 
[[Kategori:Parasiter]]

Nuvarande version från 3 oktober 2012 kl. 12.14

Till innehållsförteckning för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005

och Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik



Helminter (maskar)[redigera]

Pulmonär eosinofili[redigera]

Flercelliga parasiter kan orsaka lungsjukdom genom åtminstone tre mekanismer:

  • (i) genom sin obligatoriska larvmigration (ingår i livscykeln) från tarmen genom lungkapillärerna till alveolerna och tillbaks till tarmen. Här återfinns bl. a Ascaris lumbricoides (spolmask), Strongyloides (dvärgtrådmask), hakmaskar och Capillaria . Vid passagen genom lungorna kan Löfflers syndrom utvecklas med hosta, andnöd, smärta (substernal), feber och ibland blodfärgat sputum samt eosinofili. Symtomen börjar ca 1 vecka efter infektion och varar ca 1-2 veckor. Vid röntgen ses ofta förtätade lunginfiltrationer som påminner om akut tuberkulos.
  • (ii) vid parasitens passage genom lungornas blodkärl, den blodbundna delen av livscykeln. Bland hithörande parasiter återfinns bl.a Schistosoma , Trichinella och filarier (se nedan). Hög infektionsdos av Schistosoma kan orsaka pneumoni, ett eosinfilidominerat akut inflammatoriskt svar på larvers närvaro. Vid trikinlarvers migrationen kan larver fastna i lungorna, vilket orsakar ödem, blödningar och eosinfila abscesser runt larverna.
  • (iii) genom närvaron av adulter eller cystor i lungvävnaden t.ex. Echinococcus och Paragonimus . Echinococcus förekommer i huvudsak i levern, men på andra plats kommer lokalisation till lungorna. Infektionen kan förknippas med kronisk hosta, andnöd och blodhosta.

”Tropical pulmonary eosinophilia”[redigera]

Inom tropikmedicin förekommer uttrycket ”Tropical pulmonary eosinophilia” och det förknippas med infektion av Wuchereria bancrofti eller Brugia malayi (två filaria-arter). Dessa infektioner kan orsaka diffusa lunginfiltrat med både lokal och systemisk eosinofili. Patogenesen antas vara ett resultat av den intensiva inflammatoriska svaret mot mikrofilarierna under deras migration genom lungornas blodkärl. Detta leder till en kraftig allergisk överkänslighetsreaktion som karakteriseras av ökad perifer eosinofili och lungeosinofili liksom mycket höga nivåer av polyklonalt och parasitspecifikt IgE.

Övrig pulmonär eosinofili[redigera]

Infektion med Toxocara i människan resulterar i en icke avslutad livscykel, d.v.s. larverna utvecklas inte till adulter. Närvaron av migrerande larver i vävnaderna bidrar till patologin, som är beroende av infektiones intensitet och larvernas lokalisation. De kliniska tecknen inkluderar rosslande andning eller hosta och lunginfiltration. Dessa symtom förekommer hos en tredjedel av patienterna. Ett samband mellan astma och återkommande bronkiter och positiv Toxocara-serologi har även påvisats.

Laboratoriediagnostik[redigera]

Se Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik