Munhåla, svalg-provtagning och odling

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)


PROVTAGNING OCH ODLING

För samtliga pinnprov under denna rubrik gäller att semikvantitering inte kan rekommenderas som referensmetod pga bristande reproducerbarhet. I rutinverksamhet kan semikvantitering av pinnprov emellertid vara av visst värde för att belysa mängdrelationen mellan potentiellt patogena och apatogena bakteriespecies.

Munhåla, svalg

Indikationer för provtagning

Odling av material från tonsiller och farynx är referensmetod för att fastställa bakteriell etiologi vid faryngotonsillit. Odlingen tar i första hand sikte på att påvisa förekomsten av betahemolyserande streptokocker hörande till Lancefieldgrupperna A, C och G om ej annat efterfrågas. Vissa andra bakterier har associerats med faryngotonsillit såsom Arcanobacterium haemolyticum och Neisseria gonorrhoeae även om den senare blivit allt mer sällsynt under senare år. I motsats härtill är det anledning att uppmärksamma difteri genom den kraftiga ökningen av denna sjukdom i öststaterna. En kombination mellan riklig förekomst av grupp B streptokocker och klinisk tonsillitbild har påvisats utan säkert orsakssammanhang. Andra potentiellt patogena bakterier som ibland kan påvisas i ökad mängd utan att deras betydelse för faryngotonsilliten kunnat säkerställas är H. influenzae, N. meningitidis och M. catarrhalis. Meningokockodling görs för att kartlägga bärarskap i epidemiska situationer eller i anslutning till sjukdomsfall.

Vid misstänkt Vincents angina är den mikroskopiska bilden i Gram- färgat utstryk från tonsillen patognomon med rikligt fusiforma stavar och spiroketer (Fusobacterium species vid Treponema vincentii). Odling görs som regel ej.


Provtagningsanvisningar

  • Materiel
    • Träpinne med bomullstopp
    • Kolad träpinne för GC- och MC-odling
    • SIFF transportmedium

Provtagning: Pressa provtagningspinnen mot vardera tonsillen och för den upp och ner två gånger längs tonsillen. Tungan skall hållas väl nedpressad så att pinnen ej vidrör denna och heller inte uvulan eftersom bakterier i normalfloran från dessa områden kan interferera med växten av bla betahemolyserande streptokocker.

Om membraner täcker tonsillen luxeras provtagningspinnen försiktigt in under membrankanten där provet tas.

Vid misstanke på Vincents angina tas prov med pinne från den nekrotiska härden.

Hantering av prov: Transporteras i SIFF-medium (ÖLI-bilaga 2). I avvaktan på transport kan provet förvaras i kylskåp. Vid frågeställningen meningokocker eller gonokocker skall provet vara laboratoriet tillhanda inom 24 timmar. Vid misstanke på Vincents angina stryks provmaterialet ut på objektglas som får lufttorka. Glaset täcks med ett rent objektglas. Dessa båda tejpas ihop och skickas till det diagnostiska laboratoriet för färgning och mikroskopering.


Primärisolering

Basmedier: Dubbelskiktad fårblodagarplatta (ÖLI-bilaga 3).

Specialmedier: Vid frågeställningen meningokocker - selektiv GC-agar (ÖLI-bilaga 8 och 9).

Vid frågeställningen difteri - cystin/telluritagar och MTM (ÖLI-bilaga 5).

Vid frågeställningen Arcanobacterium - dubbelskiktad blodagar, human (ÖLI-bilaga 7).

Vid frågeställningen svamp - Sabouraudagar (ÖLI-bilaga 12 och 13).

Utodling och inkubering: Primärstryk görs på dubbelskiktad blodagarplatta genom att pinnen strykes över en fjärdedel av plattan. Sekundärstryk görs med ögla. Bacitracindisk (0.2 μg) placeras nära primärstrykets ena ände.

Blodagarplattan inkuberas anaerobt, 37°C, Avläses efter 1 dygn och om negativt även efter 2 dygn.

För odling på specialmedier, se under resp. avsnitt.

Svarsrutiner

A. Nedanstående fynd besvaras alltid:

Betahemolyserande streptokocker, grupp A,C och 0. Även riklig förekomst av Candida albicans besvaras.

B. Nedanstående besvaras vid speciell förfrågan:

Arcanobacterium haemolyticum, Corynebacterium diphtheriae, Neisseria meningitidis, Neisseria gonorrhoeae, svamp.

Observera att prov från patienter som benmärgstransplanterats eller av annan anledning behöver kontrolleras avseende förekomst av andra bakterier behandlas individuellt efter samråd med inremitterande läkare, t ex rubbad normalflora med dominans av enterokocker. Svamp bör rapporteras med artnamn.

Peritonsillär abscess

Indikationer för provtagning

Terapisvikt


Provtagningsanvisningar

Materiel: Steril kanyl och spruta. Propp till sprutan

Provtagning: Den peritonsillära abscessen punkteras och pus aspireras. Förslut sprutan.

Hantering av prov: Transporteras snarast till laboratoriet i rumstemperatur.

Kommentar: Ta ej prov från pus efter incision av abscessen, då stor risk för kontamination av munhåleflora föreligger (1).

Primärisolering

Basmedier: Hästblodagar (två) (ÖLI-bilaga 4), dubbelskiktad fårblodagar (ÖLI-bilaga 3).

Utodling och inkubering: Hästblodagar aerobt dubbelskiktad fårblodagar anaerobt med bacitracindisk (0,2 μg). Avläses efter 1 och 2 dygn.

Hästblodagar med gentamicindisk (30 μg) anaerobt. Avläses efter 2 dygn.

Svarsrutiner

Nedanstående bakteriefynd svaras:

Aerober: Betahemolyserande streptokocker grupp A, B, C och G, Staphylococcus aureus.

Anaerober: Peptostreptokocker, Bacteroides spp, Prevotella spp, Porphyromonas spp, Fusobacterium spp.