Staphylococcus aureus-ÖLI

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)


Till förgreningssidan Staphylococcus aureus för fler artiklar om bakterien



Staphylococcus aureus[redigera]

Smittämnet[redigera]

S. aureusär av underordnad betydelse vid övre luftvägsinfektioner, även om de förekommer vid otit respektive sinuit. S. aureus har större betydelse för infektioner i nedre Iuftvägarna (nosokomial pneumoni, infektioner hos patienter med cystisk fibros). Isolering av S. aureus från övre luftvägarna kan ingå som ett led i smittspårning, se "Vestibulum nasi-provtagning och odling".

Odlingsdiagnostik[redigera]

Provtagning och transport[redigera]

Pinnprov i SIFF transportmedium. (Se avsnitt Vestibulum nasi-provtagning och odling).

Remissuppgifter: Om fynd av S. aureus skall bedömas vara av kliniskt eller epidemiologiskt intresse, måste remissen vara vägledande. Förekomst av stafylokocker i ett prov från övre luftvägarna kommer i annat fall att bedömas som normal luftvägsflora.

Primärisolering[redigera]

Icke-selektivt odlingssubstrat: Enkelskiktad hästblodagar (ÖLI-bilaga 4).

Selektivt odlingssubstrat: Fenol-mannitagar.

Utodling och inkubering: S. aureus växer bra på vanliga medier såsom blodagar och hematinagar. För prov från övre luftvägarna krävs i allmänhet inte specialmedier. Stafylokocker växer långsammare på sådana medier. S. aureus växer inte på specialmedier för streptokocker.

Inkubering i luft, 37°C. Avläsning efter 24 och 48 timmar.

Avläsning, identifiering[redigera]

Presumtiv diagnos: S. aureus växer med 1-3 min stora, gulaktiga kolonier, ofta med betahemolys på blodagar. Vid mikroskopi ses grampositiva runda kocker, enstaka, i par eller hopar.

Katalaspositiv. Presumtiv verifiering vid rutinscreening kan göras med kommersiellt agglutinationstest eller DNAs-test. Ett flertal koagulasnegativa stafylokockarter kan ge svagt positivt DNAs-test, vissa, t ex S. intermedius och S. hyicus, kan vara tydligt positiva.

Slutlig verifiering: Koagulastest är referensmetod, koagulaspositiv.

De djurpatogena arterna S. intermedius, S. hyicus och S. chromsogenes är liksom S. aureus koagulaspositiva.

Indikationer för resistensbestämning[redigera]

Resistensprövning mot isoxazolylpenicillin bör utföras när fyndet har klinisk relevans. Stammar, som är resistenta mot isoxazolylpenicillin, måste också betraktas som resistenta för andra betalaktamantibiotika såsom cefalosporiner och imipenem.

Svarsrutiner[redigera]

Verifierade isolat besvaras som S. aureus.

Epidemiologisk typning[redigera]

DNA-baserad typning (PFGE eller spa-typning) kan användas vid epidemiologisk utredning.

Referensstammar[redigera]

  • För typing
    • Staphylococcus aureus; CCUG 1800 (ATCC 12600).
  • För resistensbestämning
    • Staphylococcus aureus; CCUG 15915 (ATCC 29213).

Laboratorierapportering[redigera]

S. aureus rapporteras ej.