UVI-provtagning-mittstråleprov

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000

---

Provtagning och transport

Allmänt

Vid provtagning bör urinblåsan vara välfylld. Så lång blåsinkubationstid som möjligt eftersträvas. Morgonurin är allra bäst. Då odling av krävande bakterier önskas skall provet helst tas med suprapubisk blåspunktion. I övriga fall rekommmenderas mittstråleprov.

Minimivolym: 2 mL urin behövs för odling och mikroskopi. För att undvika urinspill på laboratoriet bör rören aldrig fyllas helt.

Mittstråleprov

• Provtagningsmateriel
  • Fabriksren plastbägare
  • 10 mL plaströr med skruvkork och konisk botten

Provtagning

• Vuxna
  • Kvinnor för isär blygdläpparna före provtagningen. Vid blödning eller flytning införs en tampong i slidan.
  • Män för tillbaka förhuden.

Provet tas mot slutet av urineringen för att så mycket som möjligt av uretrafloran skall ha sköljts bort. Plastbägaren förs in i urinstrålen och urinen överförs sedan till plaströret.

Flera studier har visat att ingen skillnad i kontaminationsfrekvens föreligger mellan prov tagna efter torkning runt uretramynning resp utan torkning (Lipsky 1994, Holliday 1991, Ouslander 1995, Prandoni 1996).

Förstaportionsprov

Med nukleinsyrebaserad metodik kan också C. trachomatis påvisas i urin. För sådan diagnostik bör första urinportionen sparas för undersökning.

Sängliggande patient

Gör bäckentvätt framifrån och bakåt med tvål och vatten och torka torrt. På män dras förhuden tillbaka och uretramynningen tvättas och torkas torr. På kvinnor placeras en tork i slidmynningen och uretramynningen tvättas och torkas torr. Patienten läggs på nydesinfekterat bäcken. Omedelbart efter urinkastningen dras några mL urin upp från bäckenet med engångsspruta och överförs till plaströr.