Skillnad mellan versioner av "Trichostrongylus spp."
| (11 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Huvudartikel, publicerad | + | '''Huvudartikel''', publicerad april 2012. |
---------- | ---------- | ||
''Till innehållförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | ''Till innehållförteckning för [[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]'' | ||
| + | ------- | ||
==''Trichostrongylus'' spp.== | ==''Trichostrongylus'' spp.== | ||
===Smittämne=== | ===Smittämne=== | ||
| − | ''Trichostrongylus'' spp. små nematoder, endast några mm långa. De liknar hakmaskar, men deras mun saknar ”tänder”. ''T. orientalis'' är mest prevalent bland de arter som kan infektera människa. | + | ''Trichostrongylus'' spp. är små nematoder, endast några mm långa. De liknar hakmaskar, men deras mun saknar ”tänder”. ''T. orientalis'' är mest prevalent bland de arter som kan infektera människa. |
| + | |||
===Livscykel=== | ===Livscykel=== | ||
| − | Utsöndrade ägg från växtätande däggdjur utvecklas i fuktig och varm miljö, oftast i jord. Äggen kläcks inom 24 timmar | + | Utsöndrade ägg från växtätande däggdjur utvecklas i fuktig och varm miljö, oftast i jord. Äggen kläcks inom 24 timmar och larven utvecklas snabbt till den infektiösa formen. Människa blir infekterad genom intag av kontaminerade grönsaker eller vatten. Larver migrerar inte genom lungor som hakmask utan stannar i tunntarmen och utvecklas till vuxna maskar. Äggproduktionen börjar cirka 3–4 veckor efter infektion. |
| + | |||
===Symtom och klinisk bild=== | ===Symtom och klinisk bild=== | ||
Symtomen är relaterade till antal maskar i tarmen. Patienter med liten maskbörda är oftast asymtomatiska. En stor maskbörda (flera hundra maskar) kan ge magont, illamående, blödningar i tarmen, anemi. Eosinifili förekommer ofta. | Symtomen är relaterade till antal maskar i tarmen. Patienter med liten maskbörda är oftast asymtomatiska. En stor maskbörda (flera hundra maskar) kan ge magont, illamående, blödningar i tarmen, anemi. Eosinifili förekommer ofta. | ||
===Epidemiologi=== | ===Epidemiologi=== | ||
''Trichostrongylus'' spp. är parasiter hos växtätande djur (boskap, får, getter, kaniner). Maskarna har kosmopolitisk förekomst; humana fall noteras oftast i i Asien (Kina, Korea, Japan, Iran) och Afrika. Mest utsatta är jordbrukare och djuruppfödare. Mer än fem miljoner människor beräknas vara infekterade. Infektionen överförs inte direkt från människa till människa. | ''Trichostrongylus'' spp. är parasiter hos växtätande djur (boskap, får, getter, kaniner). Maskarna har kosmopolitisk förekomst; humana fall noteras oftast i i Asien (Kina, Korea, Japan, Iran) och Afrika. Mest utsatta är jordbrukare och djuruppfödare. Mer än fem miljoner människor beräknas vara infekterade. Infektionen överförs inte direkt från människa till människa. | ||
| − | + | ==Provtagning och transport== | |
| − | + | ===Provmaterial=== | |
Fecesprov. | Fecesprov. | ||
| − | === | + | ===Provtagning=== |
| − | Se [[provtagningsföreskrifter]] | + | Se [[Provtagning och transport|provtagningsföreskrifter]] |
| − | + | ||
| + | ===Förvaring/transport=== | ||
Inga speciella krav | Inga speciella krav | ||
| + | |||
==Laboratoriediagnostik== | ==Laboratoriediagnostik== | ||
===Allmänt=== | ===Allmänt=== | ||
| + | [[Fil:TrichostrongylusÄggAM.jpg |thumb |300px | right | ''Trichostrongylus''-ägg. ''Foto: Anders Magnusson, Smittskyddsinstitutet''.]] | ||
Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas 4 veckor efter trolig infektion. Ägg från olika ''Trichostrongylus''-arter kan inte skiljas med mikroskopi. | Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas 4 veckor efter trolig infektion. Ägg från olika ''Trichostrongylus''-arter kan inte skiljas med mikroskopi. | ||
===Referensmetod=== | ===Referensmetod=== | ||
Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01]]). | Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering ([[PAR 01 Cystor och maskägg, feces koncentration|PAR 01]]). | ||
====Avläsningskriterier==== | ====Avläsningskriterier==== | ||
| + | |||
Äggen, 75–91 µm x 40–50 µm, har en tunn vägg, är ovala, med spetsig ände och innehåller ett outvecklat embryo. | Äggen, 75–91 µm x 40–50 µm, har en tunn vägg, är ovala, med spetsig ände och innehåller ett outvecklat embryo. | ||
====Förväxlingsparasiter==== | ====Förväxlingsparasiter==== | ||
| − | Ägg från hakmask är mindre: 56–75 µm x 36–40 µm, har tunnare vägg och rundade ändar. | + | Ägg från [[Hakmask|hakmask]] är mindre: 56–75 µm x 36–40 µm, har tunnare vägg och rundade ändar. |
| + | |||
===Kvalitetssäkring=== | ===Kvalitetssäkring=== | ||
Ägg från ''Trichostrongylus'' spp ingår sporadiskt UK NEQAS fecesutskick | Ägg från ''Trichostrongylus'' spp ingår sporadiskt UK NEQAS fecesutskick | ||
| Rad 37: | Rad 45: | ||
*Garcia LS, Bruckner DA. Diagnostic medical parasitology. Am Soc Microbiol. Washington D.C. | *Garcia LS, Bruckner DA. Diagnostic medical parasitology. Am Soc Microbiol. Washington D.C. | ||
| − | |||
[[Kategori:Parasiter]] | [[Kategori:Parasiter]] | ||
Nuvarande version från 3 oktober 2012 kl. 10.08
Huvudartikel, publicerad april 2012.
Till innehållförteckning för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik
Trichostrongylus spp.[redigera]
Smittämne[redigera]
Trichostrongylus spp. är små nematoder, endast några mm långa. De liknar hakmaskar, men deras mun saknar ”tänder”. T. orientalis är mest prevalent bland de arter som kan infektera människa.
Livscykel[redigera]
Utsöndrade ägg från växtätande däggdjur utvecklas i fuktig och varm miljö, oftast i jord. Äggen kläcks inom 24 timmar och larven utvecklas snabbt till den infektiösa formen. Människa blir infekterad genom intag av kontaminerade grönsaker eller vatten. Larver migrerar inte genom lungor som hakmask utan stannar i tunntarmen och utvecklas till vuxna maskar. Äggproduktionen börjar cirka 3–4 veckor efter infektion.
Symtom och klinisk bild[redigera]
Symtomen är relaterade till antal maskar i tarmen. Patienter med liten maskbörda är oftast asymtomatiska. En stor maskbörda (flera hundra maskar) kan ge magont, illamående, blödningar i tarmen, anemi. Eosinifili förekommer ofta.
Epidemiologi[redigera]
Trichostrongylus spp. är parasiter hos växtätande djur (boskap, får, getter, kaniner). Maskarna har kosmopolitisk förekomst; humana fall noteras oftast i i Asien (Kina, Korea, Japan, Iran) och Afrika. Mest utsatta är jordbrukare och djuruppfödare. Mer än fem miljoner människor beräknas vara infekterade. Infektionen överförs inte direkt från människa till människa.
Provtagning och transport[redigera]
Provmaterial[redigera]
Fecesprov.
Provtagning[redigera]
Förvaring/transport[redigera]
Inga speciella krav
Laboratoriediagnostik[redigera]
Allmänt[redigera]
Laboratoriediagnostik är baserad på påvisning av maskägg i fecesprov. Prov bör tas 4 veckor efter trolig infektion. Ägg från olika Trichostrongylus-arter kan inte skiljas med mikroskopi.
Referensmetod[redigera]
Påvisning av ägg i preparat från feces efter formalin/etylacetatkoncentrering (PAR 01).
Avläsningskriterier[redigera]
Äggen, 75–91 µm x 40–50 µm, har en tunn vägg, är ovala, med spetsig ände och innehåller ett outvecklat embryo.
Förväxlingsparasiter[redigera]
Ägg från hakmask är mindre: 56–75 µm x 36–40 µm, har tunnare vägg och rundade ändar.
Kvalitetssäkring[redigera]
Ägg från Trichostrongylus spp ingår sporadiskt UK NEQAS fecesutskick
Svarsrutiner[redigera]
Inga maskägg påvisade / Ägg av Trichostrongylus spp. påvisade.
Laboratorierapportering[redigera]
Infektion med Trichostrongylus är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Litteraturhänvisningar[redigera]
- Garcia LS, Bruckner DA. Diagnostic medical parasitology. Am Soc Microbiol. Washington D.C.