Molluscum contagiosum (Mollusker)
Huvudartikel
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)
Innehåll
Molluscum contagiosum (Mollusker) (B08.1)
Etiologi
Molluscum contagiosum virus (MOCV, elementkod MSHD008976)
Smittämnet
Molluscum contagiosum virus (MOCV) är ett DNA-virus som tillhör virusfamiljen Poxvirinae (1). Fyra subtyper förekommer (2). MOCV 1 är generellt sett vanligast (75-90 %), men geografiska och åldersmässiga skillnader har rapporterats. Ingen skillnad i vilken del av kroppen som infekteras förekommer mellan de olika subtyperna (3). Virusgenomet är uppbyggt av 190.000 nukleotider som kodar för ca 160 gener. Genomet innehåller gener som kodar för dess unika förmåga att undvika immunsystemet som ett IL-18-bindande protein, apoptos- och kemokin- inhibitorer. MOCV förekommer endast hos människan. MOCV kan inte odlas i konventionella cellkulturer. Identifiering bygger därför på elektronmikroskopi eller molekylärbiologisk metodik.
Patogenes
Molluscum contagiosum är en virusinfektion i epidermis som leder till en eller multipla förändringar. Till skillnad från övriga poxvirus som hos människa orsakar allvarlig systemisk sjukdom, orsakar MOCV hos immunkompetenta individer en benign men ofta långdragen kronisk infektion endast i huden, som ibland kan pågå i månader till åratal, då virus utövar en lokal immunosuppressiv effekt. Infektion kan vara extra besvärlig vid lesioner genitalt.
Infektionen uppkommer efter att MOCV överförs från infekterad hud i nära barn-barn relationer, sportsammanhang där nära fysisk kontakt förekommer (t ex brottare), sexuell kontakt eller via kontaminerade objekt (t ex handdukar).
Sannolikt smittas man bara en gång i livet och utvecklar därefter immunitet. Återfall kan förekomma under något/några år. Smittsamheten kvarstår så länge man har utslag.
Ett antikroppsmedierat och ett cell-medierad immunsvar utvecklas ofta efter en genomgången infektion. Cell-medierad immunitet tros vara av vikt för utläkning av infektionen (4), då det visat sig att individer med nedsatt cell-medierad immunitet utvecklar en besvärligare sjukdomsbild.
Klinik
Inkubationstiden är varierande. Infektionen börjar som en liten papel som mognar till en 2- 5 mm slät, kupolliknande, hudfärgad och navlad nodulus. Vanligen förekommer 1-20 lesioner hos en individ men hos vissa kan mer än hundratalet lesioner uppkomma. Hos barn förekommer lesionerna främst i ansikte, i nacke, på bålen och övre delen av extremiteterna, medan hos vuxna lesioner vanligen ses på nedre delen av bålen, låren och genitalt (5). Lesioner i slemhinna, t ex mun- och vaginalslemhinna, förekommer. Ingen generell systemisk spridning förekommer. Däremot kan autoinokulation med spridning till andra delar av huden ske.
Molloscum contagiosum förekommer genitalt hos immunkompetenta sexuellt aktiva individer (5,6). Störst problem har dock MOCV orsakat genitalt hos HIV-infekterade individer som kan utveckla ett stort antal lesioner (4). Svårigheter kan föreligga att skilja mellan genitala lesioner orsakade av herpes simplex virus, humana papillomvirus, varicella zoster virus och Cryptococcus neoformans.
Epidemiologi
Följ länken för detaljerad information
Provtagning
Följ länken för detaljerad information
Laboratoriediagnostik
Följ länken för detaljerad information. Molluscum contagiosum har en typisk klinisk bild, varför laboratoriediagnostik ofta är överflödig. Svårigheter att bedöma utslaget kan dock föreligga särskilt vid genitala lesioner. Vid behov av laboratoriediagnostik rekommenderas analys av blåsskrap, blåsinnehåll med elektronmikroskopi. MOCV har en karaktäristisk rektangulär morfologi.
PCR-metoder finns publicerade men använts inte rutinmässigt i Sverige. Typning av MOCV utförs ej då ingen skillnad i klinisk betydelse visats mellan de olika genotyperna.
Behandling
Enstaka lesioner läker vanligen ut utan åtgärd. Hos immunkompetenta barn och vuxna används vid behov curettage (skrapning) av lesionerna. Vid många lesioner hos små barn måste detta utföras under anestesi. Traditionell behandling fungerar ej hos immunsupprimerade individer, varför antiviral behandling med 3 % Cidofovir kräm har prövats med gott resultat. Vid underliggande HIV infektion har behandling av grundsjukdomen med förbättrade CD4 - värden lett till att infektionen kunnat läka ut.
Prevention
Allmän god hygien vid gymnastik och lekar förebygger smitta. Undvik nära fysisk hudkontakt med individ som har mollusker. Undvik att dela handduk med individ som har mollusker. Inget vaccin finns tillgängligt eller är under utveckling.
REFERENSER
- 1. Fields Virology, 5th edition, 2007, Editors DM Knipe and PM Howley Chapter 75, 2963-2965.
- 2. Porter CD Blake NW, Archard LC, Muhlemann MF, Rosedale N, Cream JJ, Molluscum contagiosum virus types in genital and non-genital lesions. Br J Dermatology 1989; 120 (1): 37-41.
- 3. Koopman RJJ, Van Merrien Boer FCJ, Vreden SGS, Dolmans WMV. Molluscum contagiosum: a marker for advanced HIV infection. Br J Dermatol 1992;126:528-529.
- 4. Birthistle K, Carrington . Molluscum contagiosum virus. J Infect Dis 1997;34:21-28
- 5. Tyring SK. Molluscum contagiosum: the importance of early diagnosis and treatment. Am J Obstet Gynecol 2003 189 (3 Suppl): S12-16.
