Skillnad mellan versioner av "Parasitemi, översikt"

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(15 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik]]''
 
''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik]]''
 +
 +
och ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
  
 
----
 
----
Rad 14: Rad 16:
 
odling.
 
odling.
  
[[Malaria]]plasmodier, babesia, mikrofilarier och trypanosomer kan samtliga påvisas i tjock droppe och tunt utstryk om parasitemin ar tillräckligt hög. För påvisning av Filaria spp och Trypanosoma spp används ofta någon metod för anrikning av hepariniserat blod.
+
[[Malaria]]plasmodier, [[Babesia spp.|babesia ]], [[Filaria|mikrofilarier]] och trypanosomer ([[Trypanosoma brucei|T. brucei]], [[Trypanosoma cruzi|T. cruzi]]) kan samtliga påvisas i tjock droppe och tunt utstryk om parasitemin ar tillräckligt hög. För påvisning av ''[[Filaria ]]'' spp och ''[[Trypanosoma brucei]]'' används ofta någon metod för anrikning av hepariniserat blod.
 
 
  
 
=== Odling ===
 
=== Odling ===
  
Metoder för odling av ''Trypanosoma'' spp in vitro och in vivo finns beskrivna men används ej i praktisk klinisk verksamhet eftersom de är tidskrävande och medför infektionsrisk. ''Leishmania'' spp odlas ej från blod utan från sårskrap (kutan form) respektive benmärg, lymfkörtlar eller mjälte m m (visceral form).
+
Metoder för odling av ''Trypanosoma'' spp. in vitro och in vivo finns beskrivna men används ej i praktisk klinisk verksamhet eftersom de är tidskrävande och medför infektionsrisk. ''[[Leishmania]]'' spp. odlas ej från blod utan från sårskrap (kutan form) respektive benmärg, lymfkörtlar eller mjälte m m (visceral form).
 
 
Metod för odling av malariaplasmodier finns endast för ''Plasmodium falciparum'' och används endast för resistensbestämningar.
 
 
 
=== Provtagninganvisning för resistensbestämning av ''Plasmodium falciparum'' ===
 
 
 
 
 
==== Förutsättningar för provtagning ====
 
 
 
*1. ren ''P. falciparum'' infektion
 
*2. minst 10 parasiter/100 leukocyter vid direktmikroskopi
 
*3. inget intag av antimalariamedel senaste 14 dagarna
 
 
 
Kontakta vederbörande laboratorium (Huddinge sjukhus eller SMI)
 
före provtagning.
 
 
 
Tag venöst blod i 10 ml hepariniserade Vacutainerrör (OBS använd ej rör med NaF).
 
 
 
Gör samtidigt tjock droppe och blodutstryk.
 
 
 
 
 
==== Tjock droppe ====
 
 
 
En till två droppar kapillärt (ev venöst nytaget) blod sprids ut till en 50- örings storlek på vardera av två väl rengjorda objektglas. Preparaten lufttorkas noggrant innan de placeras i transportkassett.
 
  
Tunt utstryk
 
  
Prepareras som “diff”-utstryk.
+
Se även ''[[Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik]]''
 
 
[[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]]
 
[[Kategori:Bakteriemi-diagnostik]]
 
[[Kategori:Parasiter]]
 
[[Kategori:Parasiter]]

Nuvarande version från 3 oktober 2012 kl. 11.17

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Bakteriemi-diagnostik

och Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik



Påvisning av parasiter i blod[redigera]

Allmänt[redigera]

Påvisning av parasiter i blod sker vanligen genom direktmikroskopi efter färgning och eventuell anrikning och endast i undantagsfall genom odling.

Malariaplasmodier, babesia , mikrofilarier och trypanosomer (T. brucei, T. cruzi) kan samtliga påvisas i tjock droppe och tunt utstryk om parasitemin ar tillräckligt hög. För påvisning av Filaria spp och Trypanosoma brucei används ofta någon metod för anrikning av hepariniserat blod.

Odling[redigera]

Metoder för odling av Trypanosoma spp. in vitro och in vivo finns beskrivna men används ej i praktisk klinisk verksamhet eftersom de är tidskrävande och medför infektionsrisk. Leishmania spp. odlas ej från blod utan från sårskrap (kutan form) respektive benmärg, lymfkörtlar eller mjälte m m (visceral form).


Se även Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik