Skillnad mellan versioner av "Neisseria meningitidis-ÖLI"
| (5 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 28: | Rad 28: | ||
=== Primärisolering === | === Primärisolering === | ||
| − | '''Referensmedium:''' GC agarbas med hemoglobin, hästserum, IsoVitalex samt VCNT (Vankomycin, Kolistin, Nystatin, Trimetoprimlaktat). (Substratrecept se bilaga 9.) | + | '''Referensmedium:''' GC agarbas med hemoglobin, hästserum, IsoVitalex samt VCNT (Vankomycin, Kolistin, Nystatin, Trimetoprimlaktat). (Substratrecept se [[ÖLI-bilaga 8 och 9|ÖLI-bilaga 9]].) |
'''Utodling och inkubering:''' Prov för både MC och GC odlas ut på selektivt GC-medium. Agarplattorna inkuberas omgående i termostat, 36-37°C, med 4-6 %CO<SUB>2</SUB>. | '''Utodling och inkubering:''' Prov för både MC och GC odlas ut på selektivt GC-medium. Agarplattorna inkuberas omgående i termostat, 36-37°C, med 4-6 %CO<SUB>2</SUB>. | ||
| − | + | ||
=== Avläsning, identifiering === | === Avläsning, identifiering === | ||
| Rad 54: | Rad 54: | ||
'''Meningokocker:''' Rutinmässig prövning med diskdiffusion, altemativt med E-test, mot penicillin G, ampicillin, rifampicin, ciprofloxacin, kloramfenikol. | '''Meningokocker:''' Rutinmässig prövning med diskdiffusion, altemativt med E-test, mot penicillin G, ampicillin, rifampicin, ciprofloxacin, kloramfenikol. | ||
| − | '''Gonokocker:''' Rutinmässig prövning för betalaktamas samt prövning med diskdiffusion, alternativt E-test, för penicillin G, ampicillin, cefuroxim, erytromycin, tetracyklin och ciprofloxacin samt spectinoinycin med disk 100 | + | '''Gonokocker:''' Rutinmässig prövning för betalaktamas samt prövning med diskdiffusion, alternativt E-test, för penicillin G, ampicillin, cefuroxim, erytromycin, tetracyklin och ciprofloxacin samt spectinoinycin med disk 100 μg (2). |
== Svarsrutiner == | == Svarsrutiner == | ||
| Rad 97: | Rad 97: | ||
== Laboratorierapportering == | == Laboratorierapportering == | ||
| − | Meningokocker isolerade från patienter med meningokocksjukdom rapporteras | + | Meningokocker isolerade från patienter med meningokocksjukdom och gonokocker rapporteras via SMiNet till Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkaren. |
== Referenslaboratorium == | == Referenslaboratorium == | ||
Nuvarande version från 13 januari 2014 kl. 12.59
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)
Neisseria meningitidis, Neisseria gonorrhoeae[redigera]
Smittämnet[redigera]
Människan är den enda kända värden för Neisseria gonorrhoeae (gonokocker, GC), som är orsak till gonorré, och Neisseria meningitidis (meningokocker, MC), som kan orsaka akut eller kronisk meningokocksjukdom, dvs akut hjärnhinneinflammation (meningit), sepsis, kronisk meningokockemi och i enstaka fall meningokockpneumoni eller infektion i annan lokal men som också kan förekomma i svalg och i nasofarynx hos i övrigt friska individer (MC-bärare). GC och MC sammanfattas ofta under beteckningen "patogena Neisseria" (1).
Meningokocksjukdom i smittskyddslagens mening omfattar meningokockinfektion med akut hjärnhinneinflammation, sepsis, kronisk meningokockemi samt andra invasiva infektionstillstånd med dokumenterad MC-etiologi. Meningokocksjukdom orsakas uteslutande av MC-serogrupperna A, B och C, i enstaka fall av Y och W-135 samt i sällsynta fall av någon av de övriga 8 serogrupperna eller icke grupperbara MC. Konstaterat MC-bärarskap hos i övrigt friska individer, eller hos individer med sjukdom av annan etiologi, omfattas ej av smittskyddslagen och skall sålunda ej anmälas.
Gonorré i smittskyddslagens mening omfattar alla typer av gonokockinfektioner. I detta avsnitt avhandlas diagnostik av svalggonorré, som bör utredas vid konstaterad ano-urogenital gonorré och disseminerad gonokockinfektion (så kallad gonokocksepsis) samt vid oklara övre luftvägssymtom/besvär med anamnestiska uppgifter om homosexualitet och oralsex.
Bakteriologisk odling är för närvarande den metodik som skall användas för att påvisa MC eller CC i svalg-/nasofarynxprov.
Odlingsdiagnostik[redigera]
Provtagning och transport[redigera]
Misstänkt meningokocksjukdom. Likvorundersökning/blododling vid utredning av misstänkt meningokocksjukdom skall alltid kompletteras med svalgodling avseende MC. Prov tas från tonsiller med kolad bomullspinne. som transporteras i SIFF-medium. På remissen måste anges att MC-odling önskas.
Utredning av MC-bärarskap. Provtagning för utredning av MC-bärarskap, t ex familjemedlemmar till meningokocksjuk individ, utredning vid utbrott i skola, daghem, militärförläggning, bör endast göras på strikta kliniska och/eller epidemiologiska indikationer, i samråd med smittskyddsläkare/infektionsspecialist. Utredning för ställningstagande till antibiotikaprofylax är ej tillräcklig indikation. Större odlingsutbyte har erhållits med svalg/tonsillprov än med nasofarynxprov vid utredning av MC-bärarskap. (Se vidare avsnitt Munhåla, svalg-provtagning och odling).
Misstänkt svalggonorré. Prov tas från tonsiller och bakre svalgväggen med kolad bomullspinne som transporteras i SIFF-medium. Provet bör vara laboratoriet tillhanda inom 24 timmar. I väntan på transport förvaras provet i kylskåp. På remissen måste anges att CC-odling önskas.
Primärisolering[redigera]
Referensmedium: GC agarbas med hemoglobin, hästserum, IsoVitalex samt VCNT (Vankomycin, Kolistin, Nystatin, Trimetoprimlaktat). (Substratrecept se ÖLI-bilaga 9.)
Utodling och inkubering: Prov för både MC och GC odlas ut på selektivt GC-medium. Agarplattorna inkuberas omgående i termostat, 36-37°C, med 4-6 %CO2.
Avläsning, identifiering[redigera]
Presumtiv diagnos[redigera]
Meningokocker. Avläsning sker efter 1 och 2 dygn. Misstänkta kolonier oxidasprövas. Omstickning och gramfärgning av oxidaspositiva kolonier. Ett representativt urval av 5-10 kolonier bör underkastas verifikationsprövning.
Gonokocker. Avläsning efter 2 dygn. I övrigt som för MC. Helst bör hela plattan flödas med oxidasreagens innan provet betraktas som negativt.
Slutlig verifiering[redigera]
Morfologiska, biokemiska och serologiska kriterier
Meningokocker: Oxidaspositiva, gramnegativa diplokocker med förmåga att spjälka glukos och maltos men ej fruktos (levulos) och laktos (ONPG-test). Kompletterande serogruppering kan utföras med reagens för serogruppema A,B,C,Y ochW-135. Se vidare avsnittet nedan om “Epidemiologisk typning”.
Gonokocker: Oxidaspositiva gramnegativa diplokocker med förmåga att spjälka glukos men ej maltos, fruktos (levulos) och laktos (ONPOtest). (Substratrecept för jäsningsmedium se ÖLI-bilaga 10.) Kompletterande serologisk testning med co-agglutinationsreagens för serogrupperna WI och WIl/IH resp FITC-märkta monoklonala antigonokockantikroppar enligt respektive tillverkares anvisningar.
Problemstammar bör sändas till referenslaboratorium. I övrigt hänvisas till Referensmetodik 1 6 Sexuellt överförbara infektioner (STI) (2).
Indikationer för resistensbestämning[redigera]
Meningokocker: Rutinmässig prövning med diskdiffusion, altemativt med E-test, mot penicillin G, ampicillin, rifampicin, ciprofloxacin, kloramfenikol.
Gonokocker: Rutinmässig prövning för betalaktamas samt prövning med diskdiffusion, alternativt E-test, för penicillin G, ampicillin, cefuroxim, erytromycin, tetracyklin och ciprofloxacin samt spectinoinycin med disk 100 μg (2).
Svarsrutiner[redigera]
“Växt av Neisseria meningitidis (serogrupp/serotyp)” för stam som uppvisar typisk morfologi, biokemi och serologi.
“Växt av Neisseria gonorrhoeae” för stam som uppvisar typisk biokemi och serologi.
Alternativa metoder[redigera]
Någon tillförlitlig snabbmetodik för diagnostik av MC respektive GC i svalgprov finns för närvarande inte (se vidare I 6. Referensmetodik för STI.
Epidemiologisk typning[redigera]
Meningokocker: Vid bakteriologiskt och kliniskt dokumenterad meningokocksjukdom samt vid utredning av misstänkt sådan skall kompletterande serogruppering och serotypning alltid göras av isolerad stam. Detta kan primärt göras vid det lokala laboratoriet varefter stammen skickas till referenslaboratorium. Vid meningokocksjukdom utförs denna typning utan kostnad för insändande laboratorium.
Referensstammar[redigera]
- För kontroll av transport- och odlingsmedier samt jäsningsmedium:
- Neisseria gonorrhoeae med beteckningarna:
- EF-899-90 (ej auxotypbar/Wl), CCUG 10130
- NRL 7122 (AHU/WI), CCUG 33978
- S-12 (Pro-/WI1IlII), CCUG 33979
- N. meningitidis, CCUG 3269 (ATCC 13077) grupp A
- N.lactamica, CCUG 5853 (ATCC 23970)
- N.cinerea, CCUG 2156 (ATCC 14685)
- Kingella denitrificans, CCUG 9125 (NCTC 10995)
- Neisseria gonorrhoeae med beteckningarna:
- För resistensbestämning:
- Neisseria gonorrhoeae med beteckningarna:
- WHO-A, CCUG 15821
- WHO-C, CCUG 15823
- CCUG 34327 (19-93 NK mot ciprofloxacin MIC0, 19 mg/fl
- Neisseria gonorrhoeae med beteckningarna:
OBS! Stammarna förvaras frysta i -70°C i angivet frysmedium (se ref 2. ÖLI-bilaga 8). Antalet omstickningar bör begränsas till max fem. Kolonimorfologisk kontroll av gonokocker enl ÖLI-bilaga 9.
Laboratorierapportering[redigera]
Meningokocker isolerade från patienter med meningokocksjukdom och gonokocker rapporteras via SMiNet till Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkaren.
Referenslaboratorium[redigera]
Kliniskt mikrobiologiska avdelningen, Regionsjukhuset, 701 85 Örebro (Dan Danielsson, Per Olcén). På remiss anges provlokal, kliniska fynd/frågeställning. Utöver serologisk gruppering och typning står Neisseria-referenslaboratoriet tillhanda med genotypning enligt särskilda önskemål.
REFERENSER[redigera]
- 1. Morello JA, Landa WM; Doem (IV. Neisseria and Branhamella. In: Balowa A,Hanaler WJ, Herrmann Klinenberg HD, Shadomy Hl lEda). Manual of Clinical Microbiology. Fifth Ed., Chapter 30 pp 258-276, American Society for Microbiology, Washington DC. 1991.
- 2. Referensmetodik. Infektionsdiagnostik. 1 6. Sexuellt överförbara infektioner (STI).