Skillnad mellan versioner av "Akut bronkit"
| Rad 9: | Rad 9: | ||
=== Etiologi === | === Etiologi === | ||
| − | Akut bronkit orsakas nästan alltid av virus, både av vanliga förkylningsvirus som t.ex. [[rhinovirus]], [[coronavirus]], [[parainfluensavirus]], [[coxsackievirus]], [[echovirus]] och av mer etablerade nedre luftvägsvirus som [[influensa|influensavirus]], [[adenovirus]] och respiratoriskt syncytialvirus ([[RSV]]). [[Metapneumovirus]] (MPV), nära släkt med RSV, har nyligen etablerats som ett viktigt luftvägsvirus hos framförallt barn. [[Mässling]] kan också ge svår akut bronkit. Bakteriell akut bronkit kan orsakas av ''[[Bordetella pertussis]], [[Bordetella parapertussis]], [[Mycoplasma pneumoniae]]'' och ''[[Chlamydophila pneumoniae]].'' [[Betastreptokocker]], ''[[Streptococcus pneumoniae]], [[Haemophilus influenzae]]'' och ''[[Moraxella]]'' är ovanliga som primärpatogener hos personer utan kronisk lungsjukdom. Pertussis har i vissa länder rapporterats vara orsaken till svår persisterande hosta hos vuxna i 20-25 % av fallen. | + | Akut bronkit orsakas nästan alltid av virus, både av vanliga förkylningsvirus som t.ex. [[rhinovirus]], [[coronavirus]], [[parainfluensavirus]], [[enterovirus|coxsackievirus]], [[enterovirus|echovirus]] och av mer etablerade nedre luftvägsvirus som [[influensa|influensavirus]], [[adenovirus]] och respiratoriskt syncytialvirus ([[RSV]]). [[Metapneumovirus]] (MPV), nära släkt med RSV, har nyligen etablerats som ett viktigt luftvägsvirus hos framförallt barn. [[Mässling]] kan också ge svår akut bronkit. Bakteriell akut bronkit kan orsakas av ''[[Bordetella pertussis]], [[Bordetella parapertussis]], [[Mycoplasma pneumoniae]]'' och ''[[Chlamydophila pneumoniae]].'' [[Streptokocker|Betastreptokocker]], ''[[Streptococcus pneumoniae]], [[Haemophilus influenzae]]'' och ''[[Moraxella catarrhalis]]'' är ovanliga som primärpatogener hos personer utan kronisk lungsjukdom. Pertussis har i vissa länder rapporterats vara orsaken till svår persisterande hosta hos vuxna i 20-25 % av fallen. |
=== Patogenes === | === Patogenes === | ||
Nuvarande version från 13 december 2009 kl. 13.00
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005
Akut bronkit, (J20)[redigera]
Vid bronkit är framför allt slemhinnan i bronkerna infekterad, vanligen även trakea varför man också talar om trakeobronkit.
Etiologi[redigera]
Akut bronkit orsakas nästan alltid av virus, både av vanliga förkylningsvirus som t.ex. rhinovirus, coronavirus, parainfluensavirus, coxsackievirus, echovirus och av mer etablerade nedre luftvägsvirus som influensavirus, adenovirus och respiratoriskt syncytialvirus (RSV). Metapneumovirus (MPV), nära släkt med RSV, har nyligen etablerats som ett viktigt luftvägsvirus hos framförallt barn. Mässling kan också ge svår akut bronkit. Bakteriell akut bronkit kan orsakas av Bordetella pertussis, Bordetella parapertussis, Mycoplasma pneumoniae och Chlamydophila pneumoniae. Betastreptokocker, Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis är ovanliga som primärpatogener hos personer utan kronisk lungsjukdom. Pertussis har i vissa länder rapporterats vara orsaken till svår persisterande hosta hos vuxna i 20-25 % av fallen.
Patogenes[redigera]
Slemhinnan är rodnad, ödematös och täckt med segt exsudat av mukoid eller purulent karaktär. Vid influensa kan man mikroskopiskt se betydande destruktion av luftvägsepitelet, vid annan etiologi mindre uttalad.
Klinik[redigera]
Bronkit kan föregås av en virusinfektion i övre luftvägarna eller kan förekomma samtidigt med en sådan infektion. Initial torrhosta är ett dominerande symtom vid virusinfektion i övre såväl som nedre luftvägarna, särskilt vid influensa och adenovirus, ofta tillsammans med feber och heshet. I en prospektiv studie kvarstod hosta två veckor efter debuten hos 45 % av patienterna och efter 3 veckor hos 25 %.
Hos små barn ses ofta obstruktiva luftvägssymtom, jfr bronkiolit. M. pneumoniae och adenovirus kan också ge bronkitsymtom med paroxysmal hosta och kräkningar som vid kikhosta.
Mikrobiologisk diagnostik[redigera]
Mikrobiologisk diagnostik är sällan nödvändig vid virusmisstanke men kan vara motiverad vid misstanke på influensa-, RSV-, parainfluensa-, adeno-, metapneumo-, pertussis- och mykoplasmainfektion. Nasofarynxaspirat används för direkt påvisning av RSV, metapneumovirus, parainfluensavirus, adenovirus och influensavirus. För differentialdiagnostik mot pneumoni se under pneumoni.