Skillnad mellan versioner av "Vulvovaginit"
MagnusT (diskussion | bidrag) |
MagnusT (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
=== Etiologi === | === Etiologi === | ||
| − | ''[[Candida albicans]],'' elementkod MSHD002176 och ''[[Trichomonas vaginalis]]'' är vanligaste orsaker. Mindre vanligt är vulvovaginit orsakad av STI-agens som [[Gonorré|gonokocker]], [[klamydia]] och [[genital herpes simplex-infektion|herpes simplex]]. Streptokocker, stafylokocker och ''[[E. coli]]'' förekommer framförallt hos barn. | + | ''[[Candidiasis, genital|Candida albicans]],'' elementkod MSHD002176 och ''[[Trichomonas vaginalis]]'' är vanligaste orsaker. Mindre vanligt är vulvovaginit orsakad av STI-agens som [[Gonorré|gonokocker]], [[klamydia]] och [[genital herpes simplex-infektion|herpes simplex]]. Streptokocker, stafylokocker och ''[[Escherichia coli|E. coli]]'' förekommer framförallt hos barn. |
| − | |||
=== Patogenes === | === Patogenes === | ||
Versionen från 23 juli 2009 kl. 09.29
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)
Vulvovaginit (kolpit; N76.0)
Etiologi
Candida albicans, elementkod MSHD002176 och Trichomonas vaginalis är vanligaste orsaker. Mindre vanligt är vulvovaginit orsakad av STI-agens som gonokocker, klamydia och herpes simplex. Streptokocker, stafylokocker och E. coli förekommer framförallt hos barn.
Patogenes
Graviditet, dåligt kontrollerad diabetes och antibiotikaterapi är pre¬disponerande faktorer, men merparten av alla infektioner är att finna utanför dessa grupper.
Klinik
Det har beräknats att 3/4 av alla kvinnor någon gång under livet drabbas av vulvovaginit, varvid C. albicans är etiologiskt agens i 80-90 % av fallen. Klåda är kardinalsymtom. Slemhinnan är rodnad och på huden finns ofta ett eksem sekundärt till klådrivningen. Papler eller papulopustler utanför det rodnade området är typiskt. Flytning, om den före¬kommer, är vit och tjock med normalt pH, oftast under 4.
Provtagning
Följ länken för detaljerad information
Laboratoriediagnostik
Följ länken för detaljerad information. Diagnosen ställs på anamnes, klinisk undersökning, mikroskopi av våtpreparat (svamp ses i drygt hälften av alla fall), negativt amintest och normalt pH. Svampodling är indikerad i oklara fall och vid recidiverande besvär, om insatt långtidsbehandling inte hjälper, för att upptäcka eventuell resistens mot antimykotika. Se också Genital candidiasis och Trichomonas.
Behandling
Se under respektive agens
Prevention
Se under respektive agens