Vulvovaginit

Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Huvudartikel

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)

Vulvovaginit (kolpit; N76.0)

Etiologi

Candida albicans, elementkod MSHD002176 och Trichomonas vaginalis är vanligaste orsaker. Mindre vanligt är vulvovaginit orsakad av STI-agens som gonokocker, klamydia och herpes simplex. Streptokocker, stafylokocker och E. coli förekommer framförallt hos barn.

Patogenes

Graviditet, dåligt kontrollerad diabetes och antibiotikaterapi är predisponerande faktorer, men merparten av alla infektioner är att finna utanför dessa grupper.

Klinik

Det har beräknats att 3/4 av alla kvinnor någon gång under livet drabbas av vulvovaginit, varvid C. albicans är etiologiskt agens i 80-90 % av fallen. Klåda är kardinalsymtom. Slemhinnan är rodnad och på huden finns ofta ett eksem sekundärt till klådrivningen. Papler eller papulopustler utanför det rodnade området är typiskt. Flytning, om den förekommer, är vit och tjock med normalt pH, oftast under 4.

Provtagning

Följ länken för detaljerad information

Laboratoriediagnostik

Följ länken för detaljerad information. Diagnosen ställs på anamnes, klinisk undersökning, mikroskopi av våtpreparat (svamp ses i drygt hälften av alla fall), negativt amintest och normalt pH. Svampodling är indikerad i oklara fall och vid recidiverande besvär, om insatt långtidsbehandling inte hjälper, för att upptäcka eventuell resistens mot antimykotika. Se också Genital candidiasis och Trichomonas.

Behandling

Se under respektive agens

Prevention