Folkhälsomyndighetens roll i det nationella smittskyddet
Artikeln är under utarbetande (Magnus Thore) och är inte godkänd av Smittskyddsinstitutet
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
SMIs roll i det nationella smittskyddet
Artikeln beskriver översiktligt Smittskyddsinstitutets aktuella uppgifter med utgångspunkt från den nya Förordning (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet,[1] som ersätter den föregående från 2007.
Smittskyddsinstitutet[2] har från 1 oktober 2010 omformats till en helt ny smittskyddsmyndighet i enlighet med regeringens smittskyddsutredning[3] från 2009. För att markera förändringen har SMI också från 1 januari 2011 en ny grafisk profil.[4] Förändringen har inneburit en genomgripande omorganisation av institutet där man nu bland annat vidtagit åtgärder för att integrera de förut separata verksamheterna mikrobiologi och epidemiologi. Som tidigare skall SMI ledas av en myndighetschef och dessutom ha ett insynsråd som består av högst tio ledamöter.
SMIs verksamhet regleras i Förordning (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet. SMI har fått betydligt bredare ansvarsområden än tidigare, nu också utanför de rent medicinska.
Kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning
I instruktionens första paragraf fastslås att SMI har som huvuduppgift att genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning främja befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar. Kunskapsuppbyggnaden skall vila på tre likvärdiga grunder; beteende-, samhällsvetenskaplig och medicinsk grund. Som tidigare skall SMI förse regeringen, SoS och andra myndigheter med beslutsunderlag. SMIs arbete med kunskapsspridning skall planeras och genomföras i samråd med Socialstyrelsen (SoS) och andra berörda myndigheter så att den statliga styrningen av hälso- och sjukvården och informationen till allmänheten är samordnad.
Som tidigare är en av SMIs huvuduppgifter att följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar nationellt och internationellt. Detta innefattar bland annat analys av laboratoriedata som inrapporteras till SmiNet. Epidemiologiska data skall också överföras till ecdcs European Surveillance System (TESSy).
SMI skall följa och analysera immunitetsläget och genomförandet av vaccinationsprogram, utvärdera effekterna av smittskyddsåtgärder inom hälso- och sjukvården och andra samhällssektorer, och ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar i kris och under höjd beredskap. SMI förväntas också bedriva forskning som är nödvändig för att myndighetens uppdrag skall kunna fullgöras.
Mikrobiologisk verksamhet
Den mikrobiologiska laboratorieverksamheten bedrivs den i fortsättningen med huvudinriktning på agens som faller under smittskyddslagen. SMI skall utföra mikrobiologiska laboratorieundersökningar som är av unik natur eller som av andra skäl inte utförs av andra laboratorier. SMI skall också svara för stöd till kvalitets- och metodutveckling vid laboratorier som bedriver diagnostik av betydelse för landets smittskydd. SMI kan också i samarbete med andra laboratorier utföra diagnostiska undersökningar som även kan utföras av andra laboratorier (rutindiagnostik), om undersökningarna är nödvändiga för myndighetens kompetensförsörjning. Stödet till kvalitets-och metodutveckling innebär också framställning av kvalitetspaneler för externa laboratorier och författande av referensmetodik. SMI skall ta ut avgifter för den diagnostiska mikrobiologiska verksamheten.
Laboratorieverksamheten vid SMI och relationen till landets övriga mikrobiologiska laboratorier belyses för övrigt i pågående utredning av referensfunktioner och kommer att rapporteras separat.
Råd
Enligt instruktionen skall vid SMI finnas verksamhet med inriktning att begränsa spridning och konsekvenser för samhället och enskilda gällande HIV-infektion/aids och andra sexuellt överförda och blodburna sjukdomar. Vid SMI skall också finnas ett nationellt råd (råd för insatser mot hiv/aids) med uppgifter att bistå SMI i sådana frågor frågor. Rådet skall också främja ett tvärsektionellt och lokalt förankrat arbetssätt där berörda myndigheter, landsting, kommuner och ideella organisationer ingår.
Som tidigare skall vid SMI finnas verksamhet avsedd att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur. Detta sker inom ramen för Strama, som i den nya organisationen helt integrerats med SMI tillsammans med arbetet som rör antibiotikaresistens, vårdrelaterade sjukdomar och vårdhygien.
Centrala Fältepidemiologiska Gruppen
Nytt från 2010 är att den Centrala Fältepidemiologiska Gruppen (CFG) övertagits från SoS. Gruppen skall i huvudsak bistå landets myndigheter, landsting och kommuner med expertstöd vid utbrottssituationer, men kan också verka internationellt.
Internationellt samarbete
Innan SMI deltar i samarbete inom EU eller internationellt ska myndigheten underrätta regeringen om det planerade samarbetet och avvakta dess instruktioner. SMI skall vidare i fråga om epidemiologisk övervakning fullgöra Europaparlamentets och rådets beslut (2119/98/EG av den 24 september 1998) om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar inom EU. SMI åtar sig också att enligt FN:s generalförsamlingsresolution S-26/2 följa och motverka spridandet av hiv/aids och delta i utrotandet av polio enligt WHO:s övergripande plan.
Förutom det som framgår av instruktionen, har regeringen också ålagt SMI att genomföra vissa utredningar. Bland dessa märks referenslaboratorier (struktur, fördelning, samarbete med andra myndighetslaboratorier och finansierng). Utredningen skall vara klar i november 2011.