Skillnad mellan versioner av "SmiNet, tillämpningar vid STI"
(→SmiNet) |
|||
| (2 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
| − | Se även ''[[SmiNet, allmän beskrivning]]'' | + | ---- |
| + | |||
| + | Se även ''[[SmiNet, allmän beskrivning]]'' ('''Huvudartikel''') i [[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]] | ||
---- | ---- | ||
== SmiNet == | == SmiNet == | ||
| − | SmiNet är ett samprojekt mellan | + | SmiNet är ett samprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och landstingens smittskyddsläkare för datorstödd nationell och lokal övervakning enligt smittskyddslagen. |
| − | + | ||
Ett 60-tal sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Detta innebär att en person som misstänker att han eller hon är smittad av en anmälningspliktig sjukdom är skyldig att söka läkare för undersökning. | Ett 60-tal sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Detta innebär att en person som misstänker att han eller hon är smittad av en anmälningspliktig sjukdom är skyldig att söka läkare för undersökning. | ||
| − | Anmälan genom SmiNet görs både av behandlande läkare (klinisk anmälan) och av den laboratorieläkare (laboratorieanmälan) som diagnostiserar det smittämne som orsakat en anmälningspliktig sjukdom. Den kliniska anmälan görs på fördefinierade elektroniska formulär i SmiNet. Anmälan går parallellt till smittskyddsläkaren och | + | Anmälan genom SmiNet görs både av behandlande läkare (klinisk anmälan) och av den laboratorieläkare (laboratorieanmälan) som diagnostiserar det smittämne som orsakat en anmälningspliktig sjukdom. Den kliniska anmälan görs på fördefinierade elektroniska formulär i SmiNet. Anmälan går parallellt till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. För anmälan behövs en klinikinloggning som erhålls av smittskyddsläkaren i respektive landsting. Anmälan kan också ske på anmälningsblankett för utskrift i de fall anmälaren inte är anslutna till SmiNet. Denna tjänst kräver inte klinikinloggning. |
Alla svenska mikrobiologiska laboratorier är anslutna till SmiNet. Hälften av dessa laboratorier har automatisk överföring till SmiNet via laboratoriedatasystemen. Övriga anmäler till SmiNet via nätet. | Alla svenska mikrobiologiska laboratorier är anslutna till SmiNet. Hälften av dessa laboratorier har automatisk överföring till SmiNet via laboratoriedatasystemen. Övriga anmäler till SmiNet via nätet. | ||
| Rad 18: | Rad 20: | ||
=== Sammanställning av inrapporterade data === | === Sammanställning av inrapporterade data === | ||
| − | På | + | På Folkhälsomyndigheten registreras uppgifterna som inkommit till SmiNet varefter de kliniska anmälningarna och laboratorieanmälningarna sammanlänkas med hjälp av person-id-uppgifterna. För [[klamydia]] och [[gonorré]] lämnar laboratorierna också särskilda numeriska hel- eller halvårsrapporter med uppgift om antalet undersökta (och därav positiva) personer indelat i kön och femårsåldersklass. Rapporterna och anmälningarna från smittskyddsläkare, behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier sammanställs och analyseras. Trendanalyser görs med utgångspunkt från förändringar i sjukdomsförekomst mellan olika landsting, åldersgrupper och kön. På detta sätt får Folkhälsomyndigheten en bild av det epidemiologiska läget i landet. |
Statistiska uppgifter måste alltid ställas i relation till den yttre kontexten. Allt från ny metodik, varierande eller ändrade laboratorierutiner och skiftande befolkningsstrukturer till glidande indikationer för provtagning påverkar den statistiska verkligheten. Av denna anledning är analysen ett viktigt instrument för att tolka siffrorna på rätt sätt. | Statistiska uppgifter måste alltid ställas i relation till den yttre kontexten. Allt från ny metodik, varierande eller ändrade laboratorierutiner och skiftande befolkningsstrukturer till glidande indikationer för provtagning påverkar den statistiska verkligheten. Av denna anledning är analysen ett viktigt instrument för att tolka siffrorna på rätt sätt. | ||
All övervakning syftar till att förse de personer som arbetar aktivt med smittskyddsfrågor med den information de behöver i sitt dagliga arbete. Sådan information kan bestå av såväl snabb återrapportering och okommenterad aktuell statistik, som en grundligare analys av olika trender. | All övervakning syftar till att förse de personer som arbetar aktivt med smittskyddsfrågor med den information de behöver i sitt dagliga arbete. Sådan information kan bestå av såväl snabb återrapportering och okommenterad aktuell statistik, som en grundligare analys av olika trender. | ||
| − | + | ||
| − | Den snabba återrapporteringen sker via | + | Den snabba återrapporteringen sker via Folkhälsomyndighetens webbplats, där all statistik finns tillgänglig. En mer ingående trendanalys förmedlas via skriften Epidemiologisk årsrapport och annan svensk och utländsk medicinsk litteratur. |
[[Kategori:Sexuellt överförbara infektioner (STI)]] [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] [[Kategori:Smittskyddslagen]] | [[Kategori:Sexuellt överförbara infektioner (STI)]] [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] [[Kategori:Smittskyddslagen]] | ||
Nuvarande version från 9 januari 2014 kl. 17.01
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)
Se även SmiNet, allmän beskrivning (Huvudartikel) i Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
SmiNet[redigera]
SmiNet är ett samprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och landstingens smittskyddsläkare för datorstödd nationell och lokal övervakning enligt smittskyddslagen.
Ett 60-tal sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Detta innebär att en person som misstänker att han eller hon är smittad av en anmälningspliktig sjukdom är skyldig att söka läkare för undersökning. Anmälan genom SmiNet görs både av behandlande läkare (klinisk anmälan) och av den laboratorieläkare (laboratorieanmälan) som diagnostiserar det smittämne som orsakat en anmälningspliktig sjukdom. Den kliniska anmälan görs på fördefinierade elektroniska formulär i SmiNet. Anmälan går parallellt till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. För anmälan behövs en klinikinloggning som erhålls av smittskyddsläkaren i respektive landsting. Anmälan kan också ske på anmälningsblankett för utskrift i de fall anmälaren inte är anslutna till SmiNet. Denna tjänst kräver inte klinikinloggning.
Alla svenska mikrobiologiska laboratorier är anslutna till SmiNet. Hälften av dessa laboratorier har automatisk överföring till SmiNet via laboratoriedatasystemen. Övriga anmäler till SmiNet via nätet.
Anmälan skall enligt smittskyddslagen innehålla uppgifter om den smittades namn, personnummer (vid STI rikskod) och adress, samt sannolik smittkälla och/eller smittväg. Dessutom skall den kliniska anmälan innehålla uppgifter om de åtgärder som läkaren vidtagit för att hindra smittspridning och andra uppgifter av betydelse för smittskyddet.
Sammanställning av inrapporterade data[redigera]
På Folkhälsomyndigheten registreras uppgifterna som inkommit till SmiNet varefter de kliniska anmälningarna och laboratorieanmälningarna sammanlänkas med hjälp av person-id-uppgifterna. För klamydia och gonorré lämnar laboratorierna också särskilda numeriska hel- eller halvårsrapporter med uppgift om antalet undersökta (och därav positiva) personer indelat i kön och femårsåldersklass. Rapporterna och anmälningarna från smittskyddsläkare, behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier sammanställs och analyseras. Trendanalyser görs med utgångspunkt från förändringar i sjukdomsförekomst mellan olika landsting, åldersgrupper och kön. På detta sätt får Folkhälsomyndigheten en bild av det epidemiologiska läget i landet.
Statistiska uppgifter måste alltid ställas i relation till den yttre kontexten. Allt från ny metodik, varierande eller ändrade laboratorierutiner och skiftande befolkningsstrukturer till glidande indikationer för provtagning påverkar den statistiska verkligheten. Av denna anledning är analysen ett viktigt instrument för att tolka siffrorna på rätt sätt. All övervakning syftar till att förse de personer som arbetar aktivt med smittskyddsfrågor med den information de behöver i sitt dagliga arbete. Sådan information kan bestå av såväl snabb återrapportering och okommenterad aktuell statistik, som en grundligare analys av olika trender.
Den snabba återrapporteringen sker via Folkhälsomyndighetens webbplats, där all statistik finns tillgänglig. En mer ingående trendanalys förmedlas via skriften Epidemiologisk årsrapport och annan svensk och utländsk medicinsk litteratur.