Skillnad mellan versioner av "Staphylococcus aureus-NLI"
(Skapade sidan med 'Till innehållsförteckningen för ''Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005'' ---- == Staphylococcus aureus == === Smittämnen === ''Staphyloco...') |
|||
| (8 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
=== Patogenes och patofysiologi === | === Patogenes och patofysiologi === | ||
| − | Till peptidoglykan finns kopplat viktiga adhesiner såsom clumping factor, fibronektin- och kollagenbindande proteiner. Protein A binder till Fc-terminalen på IgG-antikroppar med undantag för subklass IgG3. En kapsel bestående av ett polysackaridlager finns representerat hos många isolat. ''Staphylococcus aureus'' är utrustad med ett rikt batteri av enzymer, bl.a. katalas, koagulas, hyaluronidas, betalaktamas, lipaser och nukleas samt toxiner (α, β, γ, δ resp. leukocidin) med destabiliserande effekter på membraner hos animala celler. Förekomst av en specifik gen hos ''Staphylococcus aureus'' som kodar för Panton-Valentine leukocidin (PVL-toxin) har rapporterats vara kopplad till aggressiva nekrotiserande [[pneumoni|pneumonier]] framför allt i efterförloppet till [[influensa]] hos tidigare friska barn och ungdomar. Genen hittas även hos stammar från hud- och mjukdelsinfektioner samt | + | Till peptidoglykan finns kopplat viktiga adhesiner såsom clumping factor, fibronektin- och kollagenbindande proteiner. Protein A binder till Fc-terminalen på IgG-antikroppar med undantag för subklass IgG3. En kapsel bestående av ett polysackaridlager finns representerat hos många isolat. ''Staphylococcus aureus'' är utrustad med ett rikt batteri av enzymer, bl.a. katalas, koagulas, hyaluronidas, betalaktamas, lipaser och nukleas samt toxiner (α, β, γ, δ resp. leukocidin) med destabiliserande effekter på membraner hos animala celler. Förekomst av en specifik gen hos ''Staphylococcus aureus'' som kodar för Panton-Valentine leukocidin (PVL-toxin) har rapporterats vara kopplad till aggressiva nekrotiserande [[pneumoni|pneumonier]] framför allt i efterförloppet till [[influensa]] hos tidigare friska barn och ungdomar. Genen hittas även hos stammar från hud- och mjukdelsinfektioner samt osteomyelit. Ofta är det fråga om [[MRSA]] dock inte hos de svenska fall som finns beskrivna. |
Flera toxiner har så kallat superantigenstatus, d.v.s. kan påverka T-lymfocyter och monocyter till att frigöra Il-1, TNF-α och interferon-γ med de åtföljande snabba och massiva systemeffekter som ses vid svår sepsis. Toxic Shock Syndrome orsakas av TSST-1, vilket också kan ge upphov till svår matförgiftning (värmestabilt enterotoxin). Värmestabila och värmelabila epidermolytiska toxiner, s.k. exfoliatiner, kan ge upphov till Staphylococcal Scalded Skin Syndrome hos små barn. | Flera toxiner har så kallat superantigenstatus, d.v.s. kan påverka T-lymfocyter och monocyter till att frigöra Il-1, TNF-α och interferon-γ med de åtföljande snabba och massiva systemeffekter som ses vid svår sepsis. Toxic Shock Syndrome orsakas av TSST-1, vilket också kan ge upphov till svår matförgiftning (värmestabilt enterotoxin). Värmestabila och värmelabila epidermolytiska toxiner, s.k. exfoliatiner, kan ge upphov till Staphylococcal Scalded Skin Syndrome hos små barn. | ||
| − | Hela genomet är kartlagt men ännu saknas mycket kunskap om regleringen av virulensgener liksom interaktionen värd - mikroorganism. | + | Hela genomet är kartlagt men ännu saknas mycket kunskap om regleringen av virulensgener liksom interaktionen värd - mikroorganism. |
| − | |||
=== Symtom och klinisk bild === | === Symtom och klinisk bild === | ||
| − | Vid [[cystisk fibros | + | Vid [[cystisk fibros-CF|cystisk fibros]] förekommer ''Staphylococcus aureus'' tidigt i förloppet som infektiöst agens, för att sedan bli mer ovanligt till förmån för gramnegativa stavbakterier. Vid [[Akut pneumoni, samhällsförvärvad|samhällsförvärvad pneumoni]] är ''Staphylococcus aureus'' ovanlig (1-4 %), och ses framför allt hos ungdomar i efterförloppet till [[influensa|influensa A]]. Motsvarande siffra för [[akut pneumoni, nosokomial|nosokomiala pneumonier]] är 10 %. Spridningsvägarna är aspiration eller hematogent. Vid aspirationspneumoni saknas typiska kliniska ledtrådar för ''S. aureus'' etiologi, men snabb kavitering och misslyckad effekt av penicillin bör leda misstankarna åt detta håll. Hos barn ses högfebrilitet med icke-produktiv hosta och det utvecklas tidigt tunnväggiga abscesser, pneumatocele. Vid hematogent nedslag finns ofta ett fokus på vensidan varifrån infekterat trombotiskt material deponeras i lungparenkymet. |
| − | [[Endokardit|Trikuspidalisendokardit]] kan också vara orsak. Högriskgrupper är intravenösa missbrukare, dialyspatienter och långvarig intravenös kateter. Pleuraempyem och [[lungabscess]] orsakas relativt ofta av ''Staphylococcus aureus'', framför allt hos barn. | + | [[Endokardit|Trikuspidalisendokardit]] kan också vara orsak. Högriskgrupper är intravenösa missbrukare, dialyspatienter och långvarig intravenös kateter. Pleuraempyem och [[lungabscess]] orsakas relativt ofta av ''Staphylococcus aureus'', framför allt hos barn. |
=== Provtagning och transport === | === Provtagning och transport === | ||
| Rad 32: | Rad 31: | ||
=== Laboratoriediagnostik === | === Laboratoriediagnostik === | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
==== Referensmetodik ==== | ==== Referensmetodik ==== | ||
| Rad 45: | Rad 40: | ||
Prov från sputum, [[blododling]], BAL, skyddad borste eller pleurapunktat samt ev transthorakal aspiration. | Prov från sputum, [[blododling]], BAL, skyddad borste eller pleurapunktat samt ev transthorakal aspiration. | ||
| − | Odling sker i aerob miljö på blodagar samt vid frågeställning MRSA även på MAMSA-buljong. | + | Odling sker i aerob miljö på blodagar samt vid frågeställning MRSA även på MAMSA-buljong. Se [[MRSA-screening enligt Halmstadmodellen]]. |
| + | |||
Inkuberas i luft 36 °C. Avläses efter 1 och 2 dygn. | Inkuberas i luft 36 °C. Avläses efter 1 och 2 dygn. | ||
| − | |||
=== Identifiering och minimikriterier === | === Identifiering och minimikriterier === | ||
| Rad 62: | Rad 57: | ||
=== Resistensbestämning === | === Resistensbestämning === | ||
| − | V.g. se [http://www.srga.org] | + | *V.g. se [http://www.srga.org Referensgruppen för antibiotikafrågor]. |
| − | |||
| − | |||
| + | och | ||
| + | *[[MRSA-screening enligt Halmstadmodellen|MRSA-screening enligt ”Halmstadmodellen”]] | ||
=== Epidemiologisk typning === | === Epidemiologisk typning === | ||
| − | + | ||
| − | Typning av alla MRSA-isolat sker på | + | Typning av alla MRSA-isolat sker på Folkhälsomyndigheten. Typning sker med molekylärbiologiska metoder bl. a. PFGE (pulsfältgelelektrofores). |
=== Kvalitetskontroll === | === Kvalitetskontroll === | ||
| Rad 80: | Rad 75: | ||
*Kontroll för Dnas test, agglutinationstest eller rörkoagulas | *Kontroll för Dnas test, agglutinationstest eller rörkoagulas | ||
| − | *Positiv: ''Staphylococcus aureus'' ATCC 12600. | + | **Positiv: ''Staphylococcus aureus'' ATCC 12600. |
| − | *Negativ: ''Staphylococcus epidermidis'' ATCC 14990. | + | **Negativ: ''Staphylococcus epidermidis'' ATCC 14990. |
| − | *Kontroll för PCR-analys [[MRSA]]: | + | **Kontroll för PCR-analys [[MRSA]]: |
| − | *Positiv: ''Staphylococcus aureus'' CCUG 35601. | + | **Positiv: ''Staphylococcus aureus'' CCUG 35601. |
| − | *Negativ: ''Staphylococcus aureus'' ATCC 29213. | + | **Negativ: ''Staphylococcus aureus'' ATCC 29213. |
=== Svarsrutin === | === Svarsrutin === | ||
| Rad 98: | Rad 93: | ||
== REFERENSER == | == REFERENSER == | ||
| − | Godfrey ME, Smith IM. 1958. Hospital hazards of staphylococcal sepsis. JAMA 166: 1197. | + | *Godfrey ME, Smith IM. 1958. Hospital hazards of staphylococcal sepsis. JAMA 166: 1197. |
| − | Kuroda M, Ohta T, Uchiyama I et al. 2001. Whole genome sequencing of methicillin-resistant ''Staphylococcus aureus''. Lancet 357: 1225-40. | + | *Kuroda M, Ohta T, Uchiyama I et al. 2001. Whole genome sequencing of methicillin-resistant ''Staphylococcus aureus''. Lancet 357: 1225-40. |
| − | Gillet Y, Issartel B, Vanhems P et al. 2002. Association between ''Staphylococcus aureus'' strains carrying gene for Panton-Valentine leukocidin and highly lethal necrotising pneumonia in young immunocompetent patients. Lancet 359: 753-9. | + | *Gillet Y, Issartel B, Vanhems P et al. 2002. Association between ''Staphylococcus aureus'' strains carrying gene for Panton-Valentine leukocidin and highly lethal necrotising pneumonia in young immunocompetent patients. Lancet 359: 753-9. |
| − | Yarwood JM, Schlievert PM. 2003. Quorum sensing in ''Staphylococcus infections''. J Clin Invest. 112: 1620-5. | + | *Yarwood JM, Schlievert PM. 2003. Quorum sensing in ''Staphylococcus infections''. J Clin Invest. 112: 1620-5. |
| − | 39th Annual Meeting of the Infectious Society of America. 2001. San Fransisco paper n.o. 183: MRSA detection in patients in less than 24 h with a Light Cycler (Roche) real-time PCR-based method. Nilsson, P, & Ripa, T. | + | *39th Annual Meeting of the Infectious Society of America. 2001. San Fransisco paper n.o. 183: MRSA detection in patients in less than 24 h with a Light Cycler (Roche) real-time PCR-based method. Nilsson, P, & Ripa, T. |
[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]] | [[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]] | ||
Nuvarande version från 10 januari 2014 kl. 15.53
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005
Staphylococcus aureus[redigera]
Smittämnen[redigera]
Staphylococcus aureus är en fakultativt anaerob grampositiv kock som förekommer i klasar, tetrader eller någon gång i diploställning. Inom genus Staphylococcus är det endast Staphylococcus aureus som associeras med infektioner i nedre luftvägarna. Bakterien är robust med hög överlevnadsförmåga. Förklaringen finns i cellväggens uppbyggnad. Peptidoglykan utgör 50 %. Den består av en polysackarid polymer med alternerande enheter av N-acetylmuraminsyra och N-acetylglukosamin som hos Staphylococcus aureus korsbinds på ett unikt sätt via en pentaglycinbrygga. En annan viktig komponent är teikonsyra (40 %).
Patogenes och patofysiologi[redigera]
Till peptidoglykan finns kopplat viktiga adhesiner såsom clumping factor, fibronektin- och kollagenbindande proteiner. Protein A binder till Fc-terminalen på IgG-antikroppar med undantag för subklass IgG3. En kapsel bestående av ett polysackaridlager finns representerat hos många isolat. Staphylococcus aureus är utrustad med ett rikt batteri av enzymer, bl.a. katalas, koagulas, hyaluronidas, betalaktamas, lipaser och nukleas samt toxiner (α, β, γ, δ resp. leukocidin) med destabiliserande effekter på membraner hos animala celler. Förekomst av en specifik gen hos Staphylococcus aureus som kodar för Panton-Valentine leukocidin (PVL-toxin) har rapporterats vara kopplad till aggressiva nekrotiserande pneumonier framför allt i efterförloppet till influensa hos tidigare friska barn och ungdomar. Genen hittas även hos stammar från hud- och mjukdelsinfektioner samt osteomyelit. Ofta är det fråga om MRSA dock inte hos de svenska fall som finns beskrivna.
Flera toxiner har så kallat superantigenstatus, d.v.s. kan påverka T-lymfocyter och monocyter till att frigöra Il-1, TNF-α och interferon-γ med de åtföljande snabba och massiva systemeffekter som ses vid svår sepsis. Toxic Shock Syndrome orsakas av TSST-1, vilket också kan ge upphov till svår matförgiftning (värmestabilt enterotoxin). Värmestabila och värmelabila epidermolytiska toxiner, s.k. exfoliatiner, kan ge upphov till Staphylococcal Scalded Skin Syndrome hos små barn.
Hela genomet är kartlagt men ännu saknas mycket kunskap om regleringen av virulensgener liksom interaktionen värd - mikroorganism.
Symtom och klinisk bild[redigera]
Vid cystisk fibros förekommer Staphylococcus aureus tidigt i förloppet som infektiöst agens, för att sedan bli mer ovanligt till förmån för gramnegativa stavbakterier. Vid samhällsförvärvad pneumoni är Staphylococcus aureus ovanlig (1-4 %), och ses framför allt hos ungdomar i efterförloppet till influensa A. Motsvarande siffra för nosokomiala pneumonier är 10 %. Spridningsvägarna är aspiration eller hematogent. Vid aspirationspneumoni saknas typiska kliniska ledtrådar för S. aureus etiologi, men snabb kavitering och misslyckad effekt av penicillin bör leda misstankarna åt detta håll. Hos barn ses högfebrilitet med icke-produktiv hosta och det utvecklas tidigt tunnväggiga abscesser, pneumatocele. Vid hematogent nedslag finns ofta ett fokus på vensidan varifrån infekterat trombotiskt material deponeras i lungparenkymet.
Trikuspidalisendokardit kan också vara orsak. Högriskgrupper är intravenösa missbrukare, dialyspatienter och långvarig intravenös kateter. Pleuraempyem och lungabscess orsakas relativt ofta av Staphylococcus aureus, framför allt hos barn.
Provtagning och transport[redigera]
Se respektive provlokal.
Laboratoriediagnostik[redigera]
Referensmetodik[redigera]
- Referenssubstrat
- Blodagar.
Isolering[redigera]
Prov från sputum, blododling, BAL, skyddad borste eller pleurapunktat samt ev transthorakal aspiration. Odling sker i aerob miljö på blodagar samt vid frågeställning MRSA även på MAMSA-buljong. Se MRSA-screening enligt Halmstadmodellen.
Inkuberas i luft 36 °C. Avläses efter 1 och 2 dygn.
Identifiering och minimikriterier[redigera]
Se Laboratoriemetodik-diagnostiska minimikriterier.
Alternativa diagnostiska metoder[redigera]
Serologi[redigera]
Stafylokock-ELISA för bestämning av antikroppar mot teikonsyra och alfa-toxin kan vara av värde i vissa fall.
Resistensbestämning[redigera]
och
Epidemiologisk typning[redigera]
Typning av alla MRSA-isolat sker på Folkhälsomyndigheten. Typning sker med molekylärbiologiska metoder bl. a. PFGE (pulsfältgelelektrofores).
Kvalitetskontroll[redigera]
- Referensstammar:
- Staphylococcus aureus ATCC 12600
- Staphylococcus aureus ATCC 29213 (meticillinkänslig stam)
- Staphylococcus aureus CCUG 35601 (meticillinresistent stam)
- Kontroll för Dnas test, agglutinationstest eller rörkoagulas
- Positiv: Staphylococcus aureus ATCC 12600.
- Negativ: Staphylococcus epidermidis ATCC 14990.
- Kontroll för PCR-analys MRSA:
- Positiv: Staphylococcus aureus CCUG 35601.
- Negativ: Staphylococcus aureus ATCC 29213.
Svarsrutin[redigera]
Stammar som uppfyller minimikriterierna utsvaras: Växt av Staphylococcus aureus. Växt av meticillinresistent Staphylococcus aureus.
Laboratorierapportering[redigera]
MRSA är anmälningspliktig med klassning som allmänfarlig.
REFERENSER[redigera]
- Godfrey ME, Smith IM. 1958. Hospital hazards of staphylococcal sepsis. JAMA 166: 1197.
- Kuroda M, Ohta T, Uchiyama I et al. 2001. Whole genome sequencing of methicillin-resistant Staphylococcus aureus. Lancet 357: 1225-40.
- Gillet Y, Issartel B, Vanhems P et al. 2002. Association between Staphylococcus aureus strains carrying gene for Panton-Valentine leukocidin and highly lethal necrotising pneumonia in young immunocompetent patients. Lancet 359: 753-9.
- Yarwood JM, Schlievert PM. 2003. Quorum sensing in Staphylococcus infections. J Clin Invest. 112: 1620-5.
- 39th Annual Meeting of the Infectious Society of America. 2001. San Fransisco paper n.o. 183: MRSA detection in patients in less than 24 h with a Light Cycler (Roche) real-time PCR-based method. Nilsson, P, & Ripa, T.