Capillaria philippinensis

Hoppa till: navigering, sök

Huvudartikel, publicerad mars 2012.


Till innehÄllsförteckngen för Referensmetodik:Parasitologisk diagnostik


Capillaria philippinensis

SmittÀmne

Capillaria philippinensis Ă€r en liten nematod (honmasken: 2,5–4,3 mm, hanmasken: 2,3–3,2 mm), som lever i tunntarmslemhinnan. Även andra Capillaria-arter kan i sĂ€llsynta fall infektera mĂ€nniska.

Livscykel

C. philippinensis-Àgg mognar i vatten och tas upp av smÄfiskar, som i sin tur Àts upp av fiskÀtande fÄglar (definitiv vÀrd). MÀnniskor blir infekterade pÄ liknande sÀtt genom att Àta rÄa smÄfiskar. Larver, frigjorda frÄn fiskar, mognar till vuxna Àggproducerande maskar i mÀnniskans tarm.

Symtom och klinisk bild

Symtomen vid C. philippinensis-infektion Àr beroende av antal maskar i tarmen. I svÄra fall ses vattnig diarré, malabsorption, rubbad vÀtskebalans och ödem. Komplikationer som pneumoni, hjÀrtfel och hjÀrnödem kan leda till dödsfall. Capillaria hepatica kan i sÀllsynta fall orsaka leverinfektion.

Epidemiologi

C. philippinensis finns frĂ€mst i FjĂ€rran Östern. De flesta fallen rapporteras frĂ„n Thailand och Filippinerna dĂ€r smĂ„ utbrott förekommer. Spridning av masken har noterats och humana infektioner ses ocksĂ„ i andra asiatiska lĂ€nder samt i Egypten. Matkulturer dĂ€r intag av rĂ„ fisk Ă€r vanlig utgör en riskfaktor för humana infektioner.

Provtagning och transport

Provmaterial

Fecesprov

Provtagning

Se provtagningsföreskrifter

Laboratoriediagnostik

AllmÀnt

C. philippinensis diagnostiseras genom pÄvisning av Àgg i feces. Serologiska metoder finns beskrivna för C. hepatica, men dessa utförs bara pÄ speciallaboratorier (ref. 1).

Referensdiagnostik

Mikroskopisk pÄvisning av C. philippinensis-Àgg i feces efter koncentrering (PAR 01). I enstaka fall kan Àven larver och delar av vuxna maskar pÄvisas.

AvlÀsningskriterier

Äggen har ett karakteristiskt utseende och pĂ„minner om T. trichiura -Ă€gg. C. philippinensis-Ă€gg (36–46 x 21 ”m) Ă€r mindre Ă€n T. trichiura-Ă€gg (57–58 ”m x 26–28 ”m), har en tvĂ€rstrimmig vĂ€gg och mindre framtrĂ€dande poler.

FörvÀxlingsparasiter

T. trichiura-Àgg Àr större, har ett yttre brunfÀrgat skal och tvÄ innerskal. C. hepatica-Àgg Àr större Àn C. philippinensis-Àgg, nÄgot rundare och har tvÀrstrimmigt skal. Fynd av C. hepatica-Àgg i human feces betyder alltid enbart passage genom tarmen.

KvalitetssÀkring

Capillaria philippinensis-Àgg ingÄr i UK-NEQAS feces-utskick.

Svarsrutiner

Capillaria philippinensis-Àgg pÄvisade/Inga maskÀgg pÄvisade.

Laboratorierapportering

Capillaria philippinensis Àr inte anmÀlningspliktig enligt smittskyddslagen.

LitteraturhÀnvisningar

  1. Fuehrer HP, Igel P, Auer H. Capillaria hepatica in man--an overview of hepatic capillariosis and spurious infections. Parasitol Res. 2011 Oct;109(4):969-79.
  2. Juncker-Voss M, Prosl H, Lussy H, Enzenberg U, Auer H, Nowotny N. Serological detection of Capillaria hepatica by indirect immunofluorescence assay. J ClinMicrobiol. 2000 Jan;38(1):431-3. Review
  3. Macpherson CN. Human behaviour and the epidemiology of parasitic zoonoses. Int J Parasitol. 2005 Oct;35(11-12):1319-31. Epub 2005 Jul 20. Review.
  4. Saichua P, Nithikathkul C, Kaewpitoon N. Human intestinal capillariasis in Thailand. World J Gastroenterol. 2008 Jan 28;14(4):506-10. Review.