Mykobakterier (CNS)

Hoppa till: navigering, sök

Till huvudartikeln Tuberkulos (tidigare Referensmetodik:Mykobakteriologisk diagnostik)


Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet



Mykobakterier

SmittÀmnet

Tuberkelbakterierna Àr 1-5 im lÄnga och 0,1-0,4 iim breda, orörliga stavar. Mykobakteriell meningit orsakas nÀstan uteslutande av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis-komplexet, men fall av M. kansasii-infektion finns rapporterade. Nyligen har ocksÄ CNS-infektion med M. avium-komplexet konstaterats hos patienter med AIDS.


Sjukdomsbild

Bakterierna sprids till centrala nervsystemet antingen som en följd av den bakteriemi som uppstÄr i anslutning till primÀrinfektionen hos barn eller i samband med reaktivering av latent infektion hos Àldre. Denna utsÄdd resulterar i isolerade tuberkler som kan proliferera och vid subependymal lokalisation bryta igenom till subarachnoidalrummet. Vid progressiv miliÀr tuberkulos, som oftast ses hos barn, ökar risken för ett sÄdant förlopp. 1 vissa fall upptrÀder en solid förÀndring, ett tuberkulom, i hjÀrnan.

Spridningen till meningerna Àr hematogen, men meningitsymtomen upptrÀder ofta först efter flera veckors subakut förlopp med huvudvÀrk, mentala förÀndringar och feber. Oberoende av var rupturen av en hÀrd sker Àr den inflammatoriska processen mest uttalad vid hjÀrnbasen frÄn pons till synnerven. Efter hand engageras kranialnerver (vanligen C6, C3 och C4) och kÀrl. Intrakraniell vaskulit Àr ett vanligt fynd hos patienter som dött i tuberkulös meningit, och Àr en huvudorsak till bestÄende neurologiska symtom hos patienter som tillfrisknat. I obehandlade fall Àr den genomsnittliga överlevnadstiden 5 till 8 veckor. Vid tuberkulom liknar symtomen dem vid hjÀrntumör.


Diagnostik

Provtagning

I litteraturen framhĂ„lls betydelsen av upprepad provtagning. SmĂ„ mĂ€ngder likvor försĂ€mrar det diagnostiska utbytet, eftersom bakterieantalet ofta Ă€r lĂ„gt. Andelen positiva fynd ökade i en noggrant genomförd studie frĂ„n 37% (mikroskopi) och 56% (odling) i första provet till 87 % resp 83 % dĂ„ upp till fyra prov togs. Minst 3-8 mL, helst 10-20 mL spinalvĂ€tska tappas i sterilt provtagningsrör utan tillsats. VĂ€tskan Ă€r oftast klar eller opalescent.

Vid tuberkulom ger biopsi med aspiration bÀsta provmaterialet.


Referensmetodik

Odling

Isolering pÄ fast substrat (t ex Löwenstein-Jensen-medium) och i buljong (t ex Bactec-system) skall utföras för att sÀkerstÀlla diagnos, möjliggöra artidentifiering och resistensbestÀmning av isolerad stam

Övriga diagnostiska metoder

Direktmikroskopi av likvorprov

Denna metod har lĂ„g sensitivitet pga det lĂ„ga antalet mykobakterier i likvor. Tuberkelbakterier kan dock ibland pĂ„visas i “spindelvĂ€vskoagel”. Följande riktlinjer gĂ€ller för preparation och undersökning av likvor avseende syrafasta stavar:

  • 1. Syrafasta bakterier pĂ„visas bĂ€st i utstryk frĂ„n koagel eller sediment.
  • 2. Om koagel ej föreligger kan ett kraftigt proteinprecipitat Ă„stadkommas genom tillsats av 2 mL 95% alkohol, sĂ„ att alkoholen endast blandar sig med den övre likvorportionen. Efter centrifugering Ă„terfinns bakterierna i bottensatsen.
  • 3. Applicera pĂ„ objektglas 0,02 mL av en centrifugerad bottensats pĂ„ en yta icke överstigande 1 cm i diamater och fĂ€rga med auramin.
  • 4. AvlĂ€s i 200-500 x förstoring.


AllmÀn kemisk undersökning

Klassiskt uppvisar likvor förĂ€ndringar med pleocytos (100-500 celler per ÎŒL hos 65 %), förhöjda proteiner (1-5 g/L hos 65 %) och lĂ„ga glukosvĂ€rden. Lymfocyter dominerar cellbilden men tidigt i förloppet ses ocksĂ„ en dominans av polynukleĂ€ra celler. I en nyligen presenterad studie Ă„terfanns emellertid typisk lymfocytĂ€r meningit och lĂ„ga glukosvĂ€rden hos endast 17 %.

NukleinsyrapÄvisning

MolekylÀrbiologisk pÄvisning av M. tuberculosis-komplexet Àr vÀletablerad för luftvÀgsprov och har hög specificitet och sensitivitet. Samma teknologi kan anvÀndas för likvorprov, men erfarenheterna Àr hittills begrÀnsade. Framför allt förekommer falskt negativa prov, varför resultaten mÄste tolkas med försiktighet. Med modifikationer kan kÀnsligheten sannolikt förbÀttras i framtiden.


ResistensbestÀmning

Se Tuberkulos och mykobakterios-laboratoriediagnostik.

Referensstammar

Se Tuberkulos och mykobakterios-laboratoriediagnostik.

Laboratorierapportering

Följ lÀnken till SoS falldefinition

Samtliga fynd inom M. tuberculosis-komplexet anmÀls till smittskyddslÀkaren och FolkhÀlsomyndigheten enligt smittskyddslagen samhÀlls- farliga sjukdomar 1.1.

Fynd av atypiska mykobakterier i odlingsprov anmÀls enligt smittskyddsförordningen A. 1.

Klinisk anmÀlningsplikt föreligger för behandlande lÀkare.

REFERENSER

  • Kent SJ, Crowe SM, Yung A, Lucas CR, Mijch AM. Tuberculous meningitis: A 30-year Review. Clin Inf Dis 1993;17:987-994.
  • Leonard JM, Das Prez RM. Tuberculous meningitis. Inf Dis Clin Nth Am 1990;4:769-787.
  • Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt bakteriologiska laboratorier. I 3 Mykobakteriologisk diagnostik a). SBL-tryck nr 134-1993, s 43b) Supplement 1995.