Skillnad mellan versioner av "Folkhälsomyndighetens roll i det nationella smittskyddet"
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | '''Artikeln är under utarbetande ( | + | '''Artikeln är under utarbetande (april 2012, Magnus Thore)''' |
---- | ---- | ||
Versionen från 30 april 2012 kl. 06.20
Artikeln är under utarbetande (april 2012, Magnus Thore)
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
SMI:s roll i det nationella smittskyddet
Artikeln beskriver översiktligt Smittskyddsinstitutets nuvarande uppgifter med utgångspunkt från Förordning (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet,[1] som ersätter den tidigare förordningen från 2007.
Smittskyddsinstitutet[2] ombildades 1 oktober 2010 ny smittskyddsmyndighet med delvis förändrade uppgifter i enlighet med förslag från regeringens smittskyddsutredning[3] från 2009. Den nya myndigheten har också från 1 januari 2011 fått en ny grafisk profil.[4] SMI har fått betydligt bredare ansvarsområden än tidigare, nu också utanför de rent medicinska. Förändringen har inneburit en genomgripande omorganisation av institutet där man nu bland annat integrerat tidigare mer separata verksamheter för mikrobiologi och epidemiologi. Som tidigare leds SMI av en myndighetschef och ska ha ett insynsråd som består av högst tio ledamöter.
SMI:s verksamhet regleras i Förordning (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet.
Kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning
I instruktionens första paragraf fastslås att SMI har som huvuduppgift att genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning främja befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar. Kunskapsuppbyggnaden ska vila på tre likvärdiga grunder; beteende-, samhällsvetenskaplig och medicinsk grund. Som tidigare ska SMI förse regeringen, Socialstyrelsen (SoS) och andra myndigheter med beslutsunderlag. SMI:s arbete med kunskapsspridning ska planeras och genomföras i samråd med SoS och andra berörda myndigheter så att den statliga styrningen av hälso- och sjukvården och informationen till allmänheten är samordnad.
Som tidigare är en av SMI:s huvuduppgifter att följa och analysera utvecklingen av smittsamma sjukdomar nationellt och internationellt. Detta innefattar bland annat analys av laboratoriedata som inrapporteras till SmiNet. Epidemiologiska data ska också överföras till ECDC:s European Surveillance System (TESSy).
SMI ska följa och analysera immunitetsläget och utvärdera effekt av vaccinationsprogram, utvärdera effekterna av smittskyddsåtgärder inom hälso- och sjukvården och andra samhällssektorer, och ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar i kris och under höjd beredskap. SMI förväntas också bedriva forskning som är nödvändig för att myndighetens uppdrag ska kunna fullgöras.
Mikrobiologisk verksamhet
Den mikrobiologiska laboratorieverksamheten bedrivs i fortsättningen med huvudinriktning på agens som faller under smittskyddslagen. SMI ska utföra mikrobiologiska laboratorieundersökningar som är av unik natur eller som av andra skäl inte utförs av andra laboratorier. Denna diagnostiska verksamhet skall utföras mot avgift för full kostnadstäckning. SMI kan också i samarbete med andra laboratorier utföra diagnostiska undersökningar som även kan utföras av andra laboratorier (rutindiagnostik), om undersökningarna är nödvändiga för myndighetens kompetensförsörjning. SMI ska också svara för stöd till kvalitets- och metodutveckling vid laboratorier som bedriver diagnostik av betydelse för landets smittskydd. Detta kan innefatta framställning av paneler för extern kvalitetskontroll av laboratorier och att utarbeta och sammanställa kunskapsunderlag för referensmetodik.
Rådgivande organ
Enligt instruktionen ska SMI bedriva verksamhet med inriktning att begränsa spridning och konsekvenser för samhället och enskilda gällande Hivinfektion/aids och andra sexuellt överförda och blodburna sjukdomar. Vid SMI ska också finnas ett nationellt råd (råd för insatser mot hiv/aids) med uppgifter att bistå SMI i sådana frågor frågor. Rådet ska också främja ett tvärsektoriellt och lokalt förankrat arbetssätt där berörda myndigheter, landsting, kommuner och ideella organisationer ingår.
Vid SMI ska finnas en strategigrupp för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama). DEnna verksamhet syftar till att bevara tillgång till effektiva antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur. Strama har i den nya organisationen vid SMI integrerats med den del av SMI:s verksamhet som rör områdena antibiotikaresistens, vårdrelaterade sjukdomar och vårdhygien. Stramagruppen ska också främja ett tvärsektoriellt och lokalt förankrat arbetssätt där berörda myndigheter, landsting, kommuner och ideella organisationer ingår.
Centrala Fältepidemiologiska Gruppen
Från år 2010 administreras den Centrala Fältepidemiologiska Gruppen (CFG) av SMI. Gruppen ska i huvudsak bistå landets myndigheter, landsting och kommuner med expertstöd vid utbrottssituationer, men kan också verka internationellt.
Internationellt samarbete
Innan SMI deltar i samarbete inom EU eller internationellt ska myndigheten underrätta regeringen om det planerade samarbetet och avvakta dess instruktioner. SMI ska vidare fullgöra Europaparlamentets och rådets beslut (2119/98/EG av den 24 september 1998) om att medlemsländerna ska upprätthålla ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar inom EU. SMI har också i uppdrag att enligt FN:s generalförsamlingsresolution S-26/2 följa och motverka spridandet av hiv/aids och delta i utrotandet av polio enligt WHO:s övergripande plan.