Myndighetssamverkan kring utbrott av smitta

Hoppa till: navigering, sök

Artikel publicerad april 2012. InnehÄllet Àr preliminÀrt i vÀntan pÄ konsensusförfarande


Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar


Myndighetssamverkan kring utbrott av smitta

Flera myndigheter, förutom smittskyddslÀkare, FolkhÀlsomyndigheten och Socialstyrelsen (se respektive artikel), förvÀntas samarbeta kring smittskyddsfrÄgor med stöd av ett antal lagar som (förutom smittskyddslagen) beskriver hur smitta ska förebyggas och förhindras bland befolkning, i mat, mellan djur (Epizootilagen)[1] och mellan djur och mÀnniskor (Zoonoslagen)[2]. Samarbetet avser bÄde planering för optimalt utnyttjande av kompetens och resurser exempelvis i utbrottssituationer och praktiskt samarbete i hÀndelse av utbrott.

Mycket ofta kommer flera myndigheter att engageras i hanteringen av enskilda utbrott eftersom cirka 70 % av utbrotten i samhĂ€llet anses ha zoonotiskt ursprung. I vissa fall vid sĂ€rskilt stora eller svĂ„rbemĂ€strade utbrott kan extra resurser behövas för att genomföra planerade insatser. Det kan gĂ€lla omfattande provtagning, intervjuer och information till allmĂ€nheten. Ett antal sĂ€rskilda utbrottsgrupper avsedda att sĂ€ttas in som extraresurser vid behov har dĂ€rför inrĂ€ttats vid olika myndigheter, dĂ€ribland Vattenkatastrofgruppen (VAKA) vid Livsmedelsverket[3] och EPI-team vid Jordbruksverket[4].

För att klara mycket stora provinflöden i samband med utbrott, framförallt om det rör sig om P3-organismer, organiseras samordning av laboratorieresurser inom ramen för Forum för beredskapsdiagnostik (FBD) dÀr FolkhÀlsomyndigheten, SLV[3], FOI[5] och SVA[6] ingÄr. En omfattande myndighetssamverkan föreligger ocksÄ inom ramen för ZoonosrÄdet (kallas via Socialstyrelsen) som arbetar för ömsesidig förstÄelse och en gemensam bas för myndighetsutövande inom zoonosomrÄdet. Varken Zoonoscenter[7] (skapat 1997 enligt EU:s zoonosdirektiv som ett samarbete mellan SVA, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SoS, SMI, SmlÀk, lÀnsveterinÀr med flera) eller ZoonosrÄdet har operativa uppgifter i samband med utbrott.

Myndighetsövergripande samarbete sker Àven inom sex olika samverkansomrÄden, inklusive [1] vilket inbegriper arbete med farliga Àmnen inom CBRN-omrÄdet (kemiskt, biologiskt, radionukleÀrt). Arbetet inom B-omrÄdet handlar till stor del om att förebygga risker och hot inom smittskyddsomrÄdet samt hantera intrÀffade hÀndelser, i synnerhet i samband med avsiktlig eller olycksrelaterad spridning av mikroorganismer.


  • LĂ€nsstyrelserna har ett regionalt ansvar för smittskyddet rörande objektburen smitta (djur, livsmedel, ventilation och vatten) och under en kris samordnar lĂ€nsstyrelsen verksamheten mellan berörda kommuner, landsting och myndigheter, samt företag och organisationer. Vid ett epizootiutbrott samverkar lĂ€nsstyrelserna med mĂ„nga myndigheter, bland annat Jordbruksverket. I hĂ€ndelse av utbrott av zoonos (exempelvis Salmonella, mjĂ€ltbrand, Campylobacter, Listeria, rabies) ombesörjer lĂ€nsstyrelser via lĂ€nsveterinĂ€rerna ett flertal myndighetskontakter (SmlĂ€k, SVA, Livsmedelsverket, FolkhĂ€lsomyndigheten och kommunala nĂ€mnder och förvaltningar) enligt zoonoslagstiftningen.
  • LĂ€nsveterinĂ€rerna Ă€r i stĂ€ndig beredskap genom sin TiB-funktion som Ă€r ansluten till SOS Alarm och i frĂ„gor av gemensamt intresse samarbetar lĂ€nsveterinĂ€ren med lĂ€nets övriga veterinĂ€rer, polisen, kommunerna, lantbruksnĂ€ringens organisationer, smittskyddslĂ€karen, FolkhĂ€lsomyndigheten med flera.
  • I kommunerna finns ocksĂ„ Miljö och HĂ€lsoskyddsförvaltningar som ansvarar för Ă„tgĂ€rder vid utbrott i samband med livsmedel, dricksvatten, badvatten, avlopp, ventilation eller djur. Samarbetar med SmittskyddslĂ€karna (alla omrĂ„den) och lĂ€nsveterinĂ€r (djur, livsmedel).
  • Statens veterinĂ€rmedicinska anstalt SVA[6] Ă€r en expertmyndighet med uppgift att bistĂ„ andra myndigheter, organisationer och veterinĂ€rer rörande epizootiska sjukdomar och zoonoser. SVA har liksom övriga beredskapsmyndigheter dygnet-runt-beredskap via TiB och kan dĂ„ erbjuda expertrĂ„d och snabb diagnostik. Praktiska insatser kan erbjudas bland annat i form av provtagningsmaterial och skyddsutrustning i samband med provtagningar.
  • Jordbruksverket[4] deltar i arbetet med att begrĂ€nsa och förebygga spridning av smittsamma zoonotiska sjukdomar. Vid omfattande utbrott av smitta ska verkets krisberedskap leda och samordna förebyggande Ă„tgĂ€rder. I krissituationer ska samarbete i första hand ske med Livsmedelsverket, SVA och lĂ€nsstyrelser.
  • Jordbruksverkets distriktsveterinĂ€rorganisation med riks- och dygnstĂ€ckande jourberedskap utgör basen för smittskyddsarbetet i fĂ€lt. Vid utbrott av allvarliga epizootiska/zoonotiska sjukdomar kan Jordbruksverket upprĂ€tta en nationell ledningscentral.
  • Livsmedelsverket[3] har expertkompetens nĂ€r det gĂ€ller riskanalys (riskvĂ€rdering, riskhantering och riskkommunikation) inom livsmedel- och dricksvattenomrĂ„det. Livsmedelsverket Ă„lĂ€ggs i livsmedelslagstiftningen ett omfattande ansvar för ledning, sam­ordning, övervakning och rapportering och ska bland annat övervaka att de livsmedel som produceras Ă€r sĂ€kra. Livsmedelsverket ansvarar för en nationell vattenkatastrofgrupp (VAKA)[8] som bildades Ă„r 2004 för att ge kostnadsfritt stöd till kommuner och regioner som drabbats av akuta problem eller löper överhĂ€ngande risk att drabbas av problem med dricksvattenförsörjningen.
  • Myndigheten för SamhĂ€llsskydd och beredskap (MSB)[9] har en personalpool om cirka 1800 personer med varierande kompetensprofiler, av vilka ett antal har kompetens att delta som stöd vid olika typer av infektionsutbrott.

LÄNKAR

  1. ↑ Epizootilagen
  2. ↑ Zoonoslagen
  3. ↑ 3,0 3,1 3,2 Livsmedelsverket
  4. ↑ 4,0 4,1 Jordbruksverket
  5. ↑ Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
  6. ↑ 6,0 6,1 Statens veterinĂ€rmedicinska anstalt (SVA)
  7. ↑ Zoonoscenter
  8. ↑ nationell vattenkatastrofgrupp (VAKA)
  9. ↑ Myndigheten för SamhĂ€llsskydd och beredskap