Nipahvirus och Hendravirus

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ali Mirazimi juni 2010, uppdaterad april 2012


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet

och

Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar och falldefinitionen virala meningoencefaliter


Se också: Länk till Folkhälsomyndighetens lista med falldefinitioner för sjukdomar listade i smittskyddslagen, uppdaterad 2016


Encefaliter orsakade av Nipah- eller Hendravirus[redigera]

Smittämnen[redigera]

Nipah- och Hendravirus tillhör familjen Paramyxoviridae. De är höljebärande, icke segmenterade RNA-virus. I virusfamiljen ingår även andra medlemmar som mässling, RSV och parainfluensavirus.

Nipah- och Hendravirus orsakar zoonoser. Vissa släkten av fladdermöss som förekommer i Malaysia och Singapore (Nipahvirus) och i Australien (Hendravirus) anses vara djurvärdar . Fladdermössen blir själva inte sjuka utan det är i första hand gris (Nipahvirus) och häst (Hendravirus) som kan drabbas. Vad det gäller Hendravirus, smittas häst och människa via luftvägarna eller genom kontakt med kroppsvätskor och avföring, men det är ännu oklart exakt hur Hendravirus smittar.

Inkubationstiden har rapporterats variera mellan 4–18 dygn, men kan ibland vara flera månader.

Klinik[redigera]

Nipah-och Hendravirus kan ge hjärninflammation (encefalit) hos människa. De initiala symtomen är främst feber, huvudvärk, illamående och yrsel, följt av sjunkande medvetandegrad. De få fall av Hendravirusinfektion hos människa som är kända har främst uppvisat symtom från luftvägarna.

Dödligheten är sannolikt hög. De flesta som tillfrisknar från Nipahvirus har dock blivit fullt återställda. Något specifikt läkemedel mot Nipah- eller Hendravirus finns inte. Behandlingen är symtomatisk.

För att ställa diagnos krävs kännedom om den epidemiologiska bakgrunden, t.ex. bekräftelse om gris- eller hästkontakt inom områden där sjukdomen förekommer.

Epidemiologi[redigera]

Smittspridningsvägar är ofullständigt kartlagda. Smitta kan överföras direkt från infekterade grisar till människa eller från människa till människa. Utbrott orsakade av Nipahvirus förekommer framförallt i Malaysia, Bangladesh och Indien. Infektioner orsakade av Hendravirus har hittills endast förekommit i Australien.

Prevention[redigera]

Inget vaccin eller antiviraler finns tillgängliga.

Provtagning[redigera]

Lämpliga provtagningsmaterial för mikrobiologiska undersökningar avseende genamplifikation, cellodling och elektronmikroskopi är serum, likvor samt svalgsköljvätska. Akut-och konvalescentserum kan analyseras för påvisande av antikroppar.

Laboratoriediagnostik[redigera]

Allmänt om CNS-diagnostik[redigera]

Övriga metoder (Nipah- och Hendravirus)[redigera]

Genamplifikation[redigera]

Detta är en av de viktigaste metoderna för detektion av Nipah- och Hendravirus. För att kunna påvisa viralt RNA med RT-PCR i patientmaterial under de första dagarna av infektionen krävs en metod med hög känslighet. I diagnostiken används både kvalitativa RT-PCR metoder med efterföljande agarosgelelektrofores, samt realtids RT-PCR-metoder.

Serologi[redigera]

Man kan huvudsakligen påvisa IgM and IgG antikroppar med serologi. Vid Folkhälsomyndigheten används IF-teknik för Nipahvirusserologi.

Elektronmikroskopi[redigera]

EM är en viktig metod för snabb identifikation av Hendra- och Nipahvirus, och provmaterial från misstänkta patienter undersöks vid Folkhälsomyndigheten med EM.

Virusisolering[redigera]

Vid liten virusmängd i ursprungsprovet kan upprepade passager behöva göras innan typning och verifiering med RT-PCR alternativt IF-teknik kan utföras.

Svarsrutiner[redigera]

Ej fastlagda.

Laboratorierapportering[redigera]

Infektioner med Nipah-eller Hendravirus anmäls enligt smittskyddsförordningen (2004:255) som anmälningspliktig sjukdom utöver allmänfarliga sjukdomar under begreppet virala meningoencefaliter.

Referensfunktioner[redigera]

Enligt virologisk R-lista

REFERENSER[redigera]