SmiNet, allmÀn beskrivning

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen av Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar


Artikeln uppdaterad april 2012


SmiNet-bakgrund

AnmÀlningsplikt

I Sverige Àr drygt 60 sjukdomar anmÀlningspliktiga enligt smittskyddslagen. En person som misstÀnker att han eller hon Àr smittad av en anmÀlningspliktig sjukdom Àr skyldig att söka lÀkare för undersökning. Den lÀkare som misstÀnker eller konstaterar fall av anmÀlningspliktig sjukdom mÄste anmÀla det till bÄde FolkhÀlsomyndigheten och till SmittskyddslÀkaren i sitt lÀn. LaboratorielÀkare mÄste anmÀla positivt analysresultat för smittÀmne som orsakar en anmÀlningspliktig sjukdom. DÀrigenom kommer de flesta anmÀlningspliktiga sjukdomar att anmÀlas bÄde kliniskt och frÄn laboratorier till bÄde smittskyddslÀkaren och FolkhÀlsomyndigheten. Undantag utgör ett fÄtal sjukdomar som bara ska anmÀlas av laboratorier.

SmiNet, organisation

FolkhÀlsomyndigheten och SmittskyddslÀkarorganisationen har ett gemensamt system för datorstödd nationell och lokal övervakning enligt smittskyddslagen. Systemet har fÄtt namnet SmiNet och syftet Àr att förenkla hanteringen av anmÀlningarna. En arbetsgrupp med representanter för smittskyddsenheterna, laboratorier och systemutvecklare lÀmnar förslag om programutveckling och förvaltning och en styrelse med smittskyddslÀkare och statsepidemiolog föreslÄr ekonomiska ramar och anger riktlinjer för utvecklingsarbetet. Styrelsen kan endast rekommendera övriga smittskyddslÀkare att följa styrelsens förslag eftersom respektive landstings smittskyddslÀkare delvis har ett sjÀlvstÀndigt ansvar för sitt omrÄde som ej Àr kopplat till respektive landstings sjukvÄrdsorganisation.

SmiNet, uppbyggnad

SmiNet Àr byggt kring en databas för lagring av anmÀlningar och ett program för att hantera dem. Programmet anvÀnds av bÄde FolkhÀlsomyndigheten och landstingens smittskyddsenheter. Samtliga Sveriges smittskyddsenheter Àr anslutna till systemet liksom de mikrobiologiska laboratorierna. Programmet tillÄter FolkhÀlsomyndigheten och smittskyddsenheterna att arbeta med samma data. LÀkare och laboratorier kan rapportera anmÀlningspliktig sjukdom direkt till systemet. NÀr lÀkaren vill rapportera en anmÀlningspliktig sjukdom fyller han/hon i anmÀlningsblanketten pÄ FolkhÀlsomyndighetens hemsida och skickar den elektroniskt till SmiNet eller skriver ut den och skickar den per post. För elektronisk anmÀlan behövs en klinikinloggning som erhÄlls av smittskyddslÀkaren i respektive landsting. Laboratorier anmÀler genom att manuellt mata in uppgifterna i ett formulÀr över nÀtet, eller genom att minst en gÄng per dygn skapa en exportfil frÄn sitt laboratoriedatasystem och skicka exportfilen elektroniskt till SmiNet.

AnmÀlan

AnmÀlan skall enligt smittskyddslagen innehÄlla uppgifter om den smittades namn, personnummer (vid STI rikskod) och adress, samt sannolik smittkÀlla och/eller smittvÀg. Dessutom skall den kliniska anmÀlan innehÄlla uppgifter om de ÄtgÀrder som lÀkaren vidtagit för att hindra smittspridning och andra uppgifter av betydelse för smittskyddet.

NÀr en anmÀlan kommer till SmiNet sparas originalet i en arkivdatabas och en redigerbar kopia lagras i en annan databas. Om det finns flera anmÀlningar, kliniska eller laboratorieanmÀlningar, av samma sjukdom hos patienten, lÀnkas dessa samman till ett fall. För att anmÀlningar ska kunna lÀnkas till ett fall mÄste anmÀlan ha ett korrekt ifyllt personnummer. De sexuellt överförbara sjukdomarna klamydia, HIV/AIDS, syfilis och gonorré fÄr inte anmÀlas med personnummer. Fler anmÀlningar av samma fall av nÄgon av dessa sjukdomar kan dÀrför inte lÀnkas till varandra vilket ger en stor osÀkerhet i den epidemiologiska statistiken för dessa sjukdomar.

Den information som lÀmnas i anmÀlningarna rÀknas som kÀnslig information och mÄste hanteras sÄ att ingen utomstÄende kan komma Ät den. I SmiNet kan informationen bara ses av den smittskyddsenhet som fallet tillhör och handlÀggare pÄ FolkhÀlsomyndigheten.

Fallet och alla underliggande anmÀlningar som fallet grundas pÄ Àr tillgÀnglig för bearbetning av handlÀggare vid bÄde FolkhÀlsomyndigheten och den behandlande lÀkarens smittskyddsenhet . Behöver den behandlande lÀkaren kontaktas gör handlÀggaren pÄ smittskyddsenheten det och kompletterar fallet med ny information. Varje smittskyddsenhet har ocksÄ en egen databas i SmiNet dÀr de kan spara information som enbart smittskyddsenheten ska ha tillgÄng till, till exempel uppgifter om smittspÄrning och annan myndighetsutövning, information om personer mm.

Frivillig rapportering

SmiNet kan ocksÄ anvÀndas som verktyg för att rapportera laboratorieresultat som inte Àr anmÀlningspliktiga men som Àr av stort nationellt intresse att övervaka. Det finns möjlighet att anmÀla positivt test för Clostridium difficile och sÀsongsinfluensa. Dessutom kan laboratorierna en eller tvÄ gÄnger per Är rapportera hur mÄnga prov man analyserat av klamydia, HIV och gonorré uppdelat pÄ kön och femÄrsÄldersklass. För att rÀtt kunna tolka förÀndringar i antalet anmÀlningar av dessa sjukdomar behöver man veta om provtagningsfrekvensen förÀndrats. Ju fler prov man tar desto fler fall hittar man.

Analys

Rapporterna och anmÀlningarna frÄn smittskyddslÀkare, behandlande lÀkare och mikrobiologiska laboratorier sammanstÀlls och analyseras. Trendanalyser görs med utgÄngspunkt frÄn förÀndringar i sjukdomsförekomst mellan olika landsting, Äldersgrupper och kön. PÄ detta sÀtt fÄr FolkhÀlsomyndigheten en bild av det epidemiologiska lÀget i landet.

Statistiska uppgifter mÄste alltid tolkas utifrÄn kunskap om faktorer som kan pÄverka resultatet. FörÀndrade diagnostiska metoder, varierande eller Àndrade laboratorierutiner, skiftande befolkningsstrukturer och förÀndrade indikationer för provtagning liksom omfattning av provtagning och analys kan pÄverka det statistiska resultatet. Eventuella effekter av sÄdana faktorer mÄste beaktas och hanteras vid bedömning av den insamlade informationen för att den epidemiologiska analysen ska leda till korrekta epidemiologiska analysresultat att vidareförmedla till dem som behöver den informationen.

All epidemiologisk övervakning av infektionssjukdomar vid FolkhÀlsomyndigheten syftar till att förse de personer som arbetar aktivt med smittskyddsfrÄgor med den information de behöver i sitt dagliga arbete. SÄdan information kan bestÄ av sÄvÀl snabb Äterrapportering och okommenterad aktuell statistik, som en grundligare analys av olika trender. Den snabba Äterrapporteringen sker via direktkontakt med berörda, via FolkhÀlsomyndighetens webbplats, dÀr all statistik finns tillgÀnglig, och FolkhÀlsomyndighetens nyhetsbrev. En mer ingÄende analys förmedlas via skriften Epidemiologisk Ärsrapport, och svenska och utlÀndska medicinska tidsskrifter samt annan litteratur.

Se ocksÄ