Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:L-Y

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
(Omdirigerad från Providencia)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ

Till artikeln Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:A-K

Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier[redigera]

Förklaringar till förkortningar[redigera]

  • QU kod Quantity and Units code = kod, utan eget inbyggt informationsvärde, av C-NPU åsatt ett element eller annat nödvändigt begrepp när det inte finns någon annan professionellt väldefinierad kod.
  • MSH = Medical Subject Heading kod.
  • UMLS = United Medical Language System.
  • ATCC = American Type Culture Collection accession number.
  • NCTC = National collection of type cultures.


Bakterielista L-Y[redigera]

  • MSHD007778---- Lactobacillus species är grampositiva stavar tillhörande normalfloran i munhåla, tarm och vagina. Deras sjukdomsframkallande förmåga är låg men de förekommer som kontamination i bakteriologiska prov. Enstaka fall av UVI och endokardit har beskrivits.
  • MSHD017045---- Lactococcus species är grampositiva kocker närbesläktade med streptokocker och enterokocker. Kan ibland vara kontaminanter. Enstaka blododlingsfynd från patienter med konstgjorda hjärtklaffar finns rapporterat.
  • ATCC33152---- Legionella pneumophila är en gramnegativ stav som normalt förekommer i sötvatten och jord. Via vatten (befuktning, vattenberedare) kan den vid stora smittdoser ge upphov till svårartad lunginflammation. Individer med nedsatt immunförsvar är speciellt känsliga. Andra legionellaarter kan ge liknande sjukdomsbild.
  • MSHD007919---- Leptospira species är spiroketer med än så länge ofullständigt kartlagd taxonomi. De ger upphov till leptospiros, ett samlingsnamn för akuta febersjukdomar hos djur och människor.
  • ATCC14201---- Leptotrichia buccalis är en anaerob gramnegativ stav, som normalt förekommer i munhålan men även gastrointestinalt. Har isolerats vid infektioner i huvud-halsområdet och i blododlingar från immundefekta patienter samt rapporterats ge asymptomatisk bakteriemi efter tandingrepp.
  • MSHD007934---- Leuconostoc species är grampositiva kocker som tillhör normalfloran i magtarmkanalen och huden. Bakterien är lågvirulent. Enstaka fall av endokardit finns rapporterade liksom fynd från dialysat, likvor och sår.
  • ATCC15313---- Listeria monocytogenes är en cefalosporinresistent grampositiv stavbakterie som förekommer i vår omgivning och ibland i vår tarmflora. Via livsmedel kan den ge septikemi och meningit. Den kan tillväxa i kylskåpstemperatur. Speciellt utsatta är gravida kvinnor och deras foster/barn samt individer med nedsatt immunförsvar.
  • Meningokocker är en accepterad beteckning för Neisseria meningitidis.
  • MSHD008837---- Micrococcus species är grampositiva kocker närmast släkt med koagulasnegativa stafylokocker och inbegrips i gruppbeteckningen KNS. De finns i naturen och i huden hos människor och djur. Låg sjukdomsframkallande förmåga.
  • MSHD017904---- Mobiluncus är gramnegativa, anaeroba, krökta stavar. De har associerats med bakteriell vaginos.
  • MSHD009016---- Moraxella species är kockoida gramnegativa, aeroba bakterier som ofta förekommer som normalflora i luftvägarna. I undantagsfall ger de upphov till konjunktivit (M. lacunata), akut otit och laryngit (M. catarrhalis) men är endast i sällsynta fall invasiva.
    • ATCC25238---- Moraxella catarrhalis är en gramnegativ kock i luftvägarnas normalflora framför allt hos barn. Den anses orsaka ca 10 % av akuta otiter samt kunna orsaka trakeit och laryngit. Nästan alla stammar bildar betalaktamas.
  • MSHD020596---- Morganella species är gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae vilka förekommer i tarmfloran.
    • ATCC25830---- Morganella morganii (f.d. Proteus morganii) kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, sårinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.
  • ATCC12600, QU71320 MRSA-meticillinresistenta Staphylococcus aureus som innehåller mecA-gen. De har fr.a. förknippats med allvarliga nosokomiala utbrott.
  • MSHD009161---- Mycobacterium species är grampositiva, syrafasta och aeroba stavar.
    • QU66471---- Mycobacterium avium-intracellulare är två olika arter av mykobakterier vilka är mycket svåra att särskilja på laboratoriet. De behandlas därför som en egen grupp. De förekommer normalt i jord, vatten och hos djur och har en låg sjukdomsframkallande förmåga. Hos individer med normalt immunförsvar kan de ge adeniter och lungtuberkulosliknande sjukdom men hos individer med AIDS ger de oftast generaliserad sjukdom.
    • ATCC29571---- Mycobacterium malmoense kan ge kronisk lunginfektion som röntgenologiskt påminner om lungtuberkulos. Fall med cervikal adenit finns beskrivna.
    • ATCC927---- Mycobacterium marinum (även kallad M. balnei) förekommer i såväl sött som salt vatten. Bakterien ger upphov till hudlesioner som till utseendet påminner om reumatoida noduli. Smitta kan överföras via swimmingpooler, akvarier, fiske och andra vattenaktiviteter.
    • ATCC27294---- Mycobacterium tuberculosis (tuberkelbakterien, tbb) ger upphov till tuberkulos. Vanligast är lungtuberkulos men infektionen kan slå ner i andra organ (meningit m.m.). Särskilt utsatta är individer med nedsatt immunförsvar (AIDS, undernäring). Klassas som BSL 3 patogen.
  • MSHD009174---- Mycoplasma species är små bakterier som saknar cellvägg.
    • QU66494---- Mycoplasma genitalium är en av 14 mykoplasmor av humant ursprung och har associerats med akut icke gonorrhoeisk uretrit (NGU). Bakterien är långsamväxande och påvisas därför företrädesvis med PCR.
    • ATCC23114---- Mycoplasma hominis isoleras från urogenitaltrakten hos både män och kvinnor. Vid förekomst i större mängd kan de eventuellt ge uretrit, prostatit, vaginos och endometrit.
    • ATCC15531---- Mycoplasma pneumoniae är en vanlig orsak till atypisk pneumoni med feber, hosta och huvudvärk.
  • MSHD009343---- Neisseria species är gramnegativa aeroba kocker som (med undantag av N. gonorrhoeae) tillhör luftvägarnas normalflora. När begreppet används har N. gonorrhoeae och N. meningitidis uteslutits. Övriga Neisseria spp har låg sjukdomsframkallande förmåga och betraktas vanligen som normalflora. Dessa innefattar N. elongata, N. flavescens, N. sicca, N. subflava m.fl.
    • ATCC19424---- Neisseria gonorrhoeae (gonokocker) orsakar gonorré. Vanligen sexuellt överförd smitta. Uretrit är vanligaste symtom. Andra symtom kan vara vaginal flytning, prostatit, artrit, septikemi m.m. I samband med förlossning kan barnets ögon bli infekterade.
    • ATCC13077---- Neisseria meningitidis (meningokocker) kan asymtomatiskt finnas i nasofarynx. Bakterien kan ge upphov till septikemi och meningit. I sällsynta fall har den isolerats från ledvätska, perikardvätska, genitalia och rektum.
    • ATCC51223---- Neisseria weaveri är en gramnegativ stav tillhörande Neisseriaceae och kan hittas vid infektion efter hundbett.
  • MSHD009615---- Nocardia species är grampositiva, "grenade" stavar som finns i jord och vatten. De kan ge opportunistiska infektioner (N. asteroides och N. brasiliensis), särskilt hos individer med nedsatt immunförsvar, vanligen utgående från luftvägarna.
  • QU60523---- Nonfermentativa gramnegativa stavar är en gruppbeteckning för i miljön förekommande aeroba bakterier främst tillhörande Pseudomonas-, Flavo- och Alcaligenes-släktena samt Stenotrophomonas och Burkholderia. Deras sjukdomsframkallande förmåga är låg men de kan ge opportunistiska infektioner.
  • ATCC 27155---- Pantoea agglomerans (f.d. Enterobacter agglomerans) är en gramnegativ stav tillhörande Enterobacteriaceae som förekommer i tarmens normalflora. Den kan ge upphov till opportunistiska infektioner i urinvägar, bensår m.m. Hos immundefekta patienter kan den ge septikemi.
  • ATCC43137---- Pasteurella multocida är en gramnegativ stav i munfloran hos hund och katt. Sårinfektion efter djurbett är vanligt. Septikemi, osteit och pneumoni ses som komplikation. Infektionerna är ofta svårläkta trots att bakterien in vitro är mycket antibiotikakänslig.
  • MSHD010376---- Pediococcus är fakultativt anaeroba grampositiva kocker som kan kolonisera grönsaker och andra matvaror och kan också förstöra bryggerijäst. De är föga patogena för växter och djur inklusive människa.
  • MSHD010460---- Peptococcus utgörs av anaeroba grampositiva kocker tillhörande normalfloran i munhålan, mag- tarmkanalen och kvinnliga genitalia. Peptokockerna omfattar numera endast species Peptococcus niger övriga har överförts till genus Peptostreptococcus.
  • MSHD010462---- Peptostreptococcus species är anaeroba grampositiva kocker som tillhör människans normalflora. De isoleras i abscesser utgångna från mag- tarmkanal, genitalia, luftvägar samt i hjärnabscesser.
  • ATCC14029---- Plesiomonas shigelloides är en gramnegativ stav som finns i vatten i subtropiska och tropiska områden. Den kan ge gastroenterit. Endast i undantagsfall ger bakterien extraintestinala infektioner.
  • ATCC33400---- Pneumokocker är en accepterad beteckning för Streptococcus pneumoniae.
  • MSHD017861---- Porphyromonas species är gramnegativa anaeroba stavar i munfloran, urogenitalt samt i tarmen. Kan orsaka infektioner i nedre luftvägar samt i huvud, nacke och munhålan.
  • MSHD018720---- Prevotella species (f.d. Bacteroides spp) är gramnegativa anaeroba stavar i luftvägar och tarm.
    • ATCC29303---- Prevotella bivia och
    • ATCC29426---- Prevotella disiens ger bäckeninfektioner (endometrit).
    • ATCC25845---- Prevotella melaninogenica ses tillsammans med aeroba bakterier i svårläkta sår, abscesser och osteiter.
  • MSHD011424---- Propionibacterium species är grampositiva anaeroba stavar i hudens normalflora. De kan ge upphov till lågvirulenta infektioner, särskilt i samband med insättande av främmande material inom ortopedi och kärlkirurgi. Nedsatt immunförsvar medför ökad infektionsrisk.
    • ATCC06919---- Propionibacterium acnes är den vanligaste arten.
    • ATCC14157---- Propionibacterium propionicum (tidigare benämnd Arachnia propionica) tillhör den normala konjunktivalfloran men anses orsaka kanalikulit i tårkanalen.
  • MSHD011511---- Proteus species är gramnegativa, rörliga stavar tillhörande Enterobacteriaceae som förekommer i tarmfloran.
    • ATCC29906---- Proteus mirabilis är den vanligaste proteusarten. Den kan orsaka urinvägsinfektion. Genom bakteriens ureasproduktion bildas ibland urinvägskonkrement. Bakterien ger även sårinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.
    • ATCC 33519---- Proteus penneri (tidigare Proteus vulgaris biotyp 1) kan orsaka urinvägsinfektioner men också bakteremi och i enstaka fall meningit. Oftare antibiotikaresistent än P. mirabilis.
    • ATCC13315---- Proteus vulgaris kan orsaka urinvägsinfektion. Genom bakteriens ureasproduktion bildas ibland urinvägskonkrement. Bakterien ger även sårinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.
  • MSHD011532---- Providencia species är relativt ovanliga gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae i tarmfloran. Flera species finns t.ex.
    • ATCC09886---- Providencia alcalifaciens,
    • ATCC29944---- Providencia rettgeri (f.d. Proteus rettgeri),
    • ATCC29914---- Providencia stuartii. De kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, sårinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.
  • MSHD011549---- Pseudomonas species är gramnegativa, aeroba, nonfermentativa stavar. De är vanligt förekommande på växter, i jord och vatten.
    • ATCC10145---- Pseudomonas aeruginosa kan även förekomma i tarmfloran, särskilt i samband med sjukhusvård. Den kan ge sårinfektion (grönaktigt var) och nosokomial urinvägsinfektion, extern otit, empyem, pneumoni, ögoninfektion (efter skada eller operation). Septikemi, endokardit och meningit finns beskrivet samt follikulit efter bad i bubbelpool.
    • ATCC13525---- Pseudomonas fluorescens trivs i fuktiga miljöer. Den kan ge lågvirulenta, opportunistiska infektioner särskilt hos individer med nedsatt immunförsvar. Bakterien isoleras från urinvägar, sår och empyem.
    • ATCC17588---- Pseudomonas stutzeri ger lågvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos patienter med nedsatt immunförsvar - empyem, urinvägsinfektion, sårinfektion.
  • ATCC06939---- Rhodococcus equi är en grampositiv stav som normalt förekommer i jord och växter. R. equi har låg sjukdomsframkallande förmåga och orsakar infektioner (hudinfektion, pneumoni och septikemi) nästan uteslutande hos individer med nedsatt immunförsvar (AIDS m.m.).
  • MSHD012281---- Rickettsia species är små obligat intracellulära bakterier som brukar indelas i tyfusgruppen med R. prowazekii som orsakar fläcktyfus och spotted fever-gruppen med bl.a. R. rickettsii som orsakar Rocky mountain spotted fever. Sprids med bl.a. löss, loppor och fästingar. Flera species klassas som BSL 3 patogener.
  • ATCC17931---- Rothia dentocariosa är en grampositiv stav nära besläktad med aktinomyceterna. Den förekommer i övre luftvägarna och brukar placeras under beteckningen difteroida stavar. De har beskrivits vid endokardit.
  • ATCC43971---- Salmonella enterica. Salmonella tillhör Enterobacteriaceae och är gramnegativa stavar. Alla kliniskt relevanta stammar tillhör arten S. enterica som är ett nybildat artnamn. Mer än två tusen olika serotyper finns beskrivna. Dessa används till vardags som ”artnamn”. Vanligaste serotyperna är S. Enteritidis, S. Typhimurium. Genom otillräckligt värmda livsmedel kan bakterierna ge gastrointestinal infektion med diarré. I sällsynta fall förekommer septikemi och urinvägsinfektion. Både inhemska och importerade fall förekommer. Salmonella Typhi är en humanadapterad serotyp som ger tyfoidfeber, vilken kan börja som en gastrointestinal infektion där septiska symtom senare dominerar genom bakteriens invasiva förmåga. Sekundärt till septikemin kan artrit, osteomyelit, abscesser m.m. förekomma. Mindre virulenta är S. Paratyphi A och B.
  • MSHD020357---- Selenomonas är en anaerob stavbakterie som finns i subgingivan vid periodontit.
  • MSHD012705---- Serratia species är relativt ovanliga gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae i tarmfloran.
    • QU66694---- Serratia liquefaciens kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, sårinfektion (stora brännskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit.
    • ATCC13880---- Serratia marcescens kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, osteit, sårinfektion (stora brännskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit. Nosokomiala utbrott finns beskrivna från neonatalavdelningar samt från blodpåsar. Mest känd är de rödpigmenterade varianterna av denna bakterie som ”järteckensbakterie”.
  • ATCC08071---- Shewanella putrefaciens (f.d. Pseudomonas putrefaciens), är en gramnegativ stav som normalt lever i fuktig miljö. Den har låg sjukdomsframkallande förmåga men kan förekomma i blododlingar. Isoleras också från urinvägar, bensår och abscesser.
  • MSHD012760---- Shigella species är gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae. Fyra olika species finns: S. dysenteriae, S. flexneri S. boydii och S. sonnei. Taxonomiskt är de egentligen invasiva kloner av E. coli. Bakterierna kan med kontaminerad föda, vatten eller kontaktsmitta ge gastrointestinal infektion. Diarrén karakteriseras av blodtillblandning (rödsot) genom bakteriens invasiva förmåga i tarmslemhinnan. Endast sällan invaderas blodbanan.
  • MSHD013139---- Spirillum är beteckningen på en grupp spiroketer som återfinns i munhåla och svalg. De ses bl.a. i preparat från periodontit.
    • QU66699---- Spirillum minus är en av två bakterier som förknippas med råttbettsfeber. Den är gramnegativ men har inte odlats fram på syntetiska medier. Mikroskopi och injektion på marsvin kan användas för diagnostik. Jfr. Streptobacillus moniliformis.
  • Stafylokocker se Staphylococcus species.
  • MSHD013210---- Staphylococcus species är grampositiva, katalaspositiva kocker. De förekommer i hudens normalflora.
    • ATCC12600---- Staphylococcus aureus är en vanlig orsak till abscesser, impetigo och sårinfektioner. S. aureus kan även förekomma i urinodling hos kateteriserade patienter eller som tecken på en embolisering till urinvägarna. Andra manifestationer är osteomyelit, artrit, empyem, septikemi, meningit, endokardit och toxic shock syndrome. Toxinutlöst matförgiftning förekommer.
    • MRSA (meticillinresistent S. aureus) är resistent mot alla betalaktamantibiotika och ibland även mot andra antibiotika. Den utgör därigenom ett nosokomialt problem.
    • ATCC14990---- Staphylococcus epidermidis är den vanligaste koagulasnegativa stafylokocken i hudens normalflora. Den har låg sjukdomsframkallande förmåga men kan ge infektioner utgående från främmande kroppar. Sjukhusstammar är ofta antibiotikaresistenta. Vanlig kontaminant.
    • QU66716---- Staphylococcus lugdunensis kan ge abscesser, septikemi, endokardit, graft- och protesinfektioner m.m. Infektionerna har ofta ett mer akut förlopp än man väntar sig av koagulasnegativa stafylokocker. Dock ses långdragna svårbehandlade infektioner av typ hidroadenit, paronyki och mastit.
    • ATCC15305---- Staphylococcus saprophyticus kan ge kraftig akut cystit hos kvinnor främst i fertil ålder. Ofta täta miktioner vilket ger låga bakterietal vid urinodling.
  • ATCC13637---- Stenotrophomonas maltophilia (f.d. Xanthomonas/Pseudomonas maltophilia) är en gramnegativ stav som trivs i fuktig miljö. Den ses i urinvägar (KAD), bensår och abscesser. Trots låg sjukdomsframkallande förmåga förekommer den vid ett flertal olika infektionstyper inkluderande sepsis och meningit. Alltid resistent mot imipenem och meropenem. Nosokomialt problem fr.a. på IVA.
  • ATCC25296---- Stomatococcus mucilaginosus är en grampositiv kock som normalt finns i munhålan. Hos främst immundefekta patienter kan den ge upphov till endokardit, bakteremi, intravaskulär kateterinfektion, meningit och peritonit.
  • ATCC 14647---- Streptobacillus moniliformis är en gramnegativ stav som orsakar råttbettsfeber.
  • MSHD013291---- Streptococcus species är grampositiva, katalasnegativa kocker. De indelas traditionellt efter sin hemolys på blodagarplattor. Alfastreptokocker ger en grön hemolys eller ingen hemolys, betahemolyserande streptokocker (eller förenklat betastreptokocker) ger en klar hemolys. Alfastreptokocker används i denna bok som gruppbeteckning för ej närmare identifierade streptokocker där de vanligaste arterna är uteslutna och närmare identifiering ej anses kliniskt nödvändig. De är normalflora i munhåla, svalg och tarm där de ofta har sina egna ekologiska nischer. Streptokocker kan med serologisk metodik indelas i olika grupper.
    • Streptococcus agalactiae (GBS), se Grupp B Streptokocker.
    • ATCC33397---- Streptococcus anginosus ingår i Streptococcus milleri- gruppen (S. anginosus, S. constellatus, S. intermedius). Den finns normalt i luftvägar, mag-tarmkanal och hud. Den kan ge empyem, abscesser, septikemi, meningit och endokardit.
    • ATCC33317---- Streptococcus bovis tillhör GDS (grupp D streptokocker). Den finns normalt i mag-tarmkanal och luftvägar. Den kan orsaka septikemi (statistisk koppling mellan kolonmalignitet och S. bovis i blod) och endokardit.
    • ATCC27823---- Streptococcus constellatus ingår i Streptococcus milleri-gruppen.
    • QU66726---- Streptococcus milleri-gruppen är en gruppbeteckning för små betahemolyserande streptokocker tillhörande S. anginosus, S. constellatus och S. intermedius. De tillhör normalfloran men förekommer också i olika typer av abscesser.
    • ATCC27335---- Streptococcus intermedius ingår i Streptococcus milleri- gruppen (S. anginosus, S. constellatus, S. intermedius). Den förekommer normalt i munhåla, luftvägar och tarm. Den kan orsaka endokardit, abscesser och meningit.
    • ATCC29178---- Streptococcus iniae-orsakad cellulit har beskrivits efter hudskador hos arbetare i fiskodlingar.
    • ATCC3399---- Streptococcus mitis ingår i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhåla, luftvägar och tarm. Den kan orsaka endokardit och abscesser.
    • ATCC25175---- Streptococcus mutans ingår i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhåla, luftvägar och tarm. Den kan orsaka endokardit och medverkar till bildningen av dentala plaque.
    • ATCC35037---- Streptococcus oralis (f.d. S. mitior) ingår i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhåla, luftvägar och tarm, och återfinns vid endokardit.
    • ATCC33400---- Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) orsakar akut otit, sinuit, pneumoni, septikemi och meningit. Bakterien har tidigare alltid varit känslig för penicillin men på senare år är resistensutveckling mot penicilliner och andra antibiotika ett växande problem.
    • Streptococcus pyogenes, se Grupp A streptokocker.
    • ATCC 7073---- Streptococcus salivarius ingår i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhåla och tarm. Den återfinns vid endokardit.
    • ATCC10556---- Streptococcus sanguis ingår i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhåla, luftvägar och tarm. Den kan orsaka endokardit och sinuit och medverkar vid bildningen av dentala plaque.
  • Streptokocker Grupp B, se Grupp B streptokocker.
  • Streptokocker Grupp C, se Grupp C streptokocker.
  • Streptokocker Grupp D, se Grupp D streptokocker.
  • Streptokocker Grupp G, se Grupp G streptokocker.
  • MSHD014210---- Treponema pallidum tillhör spiroketerna och ger upphov till syfilis (lues). Sjukdomen sprids huvudsakligen sexuellt och kan ha en mycket varierande symtombild. Primärinfektionen är ett sår med regional lymfkörtelsvullnad. Sekundärfasen kan domineras av mukokutana lesioner, feber och generell lymfkörtelsvullnad. I tertiärstadiet ses framför allt symtom från cirkulations- och nervsystem.
  • ATCC27618---- Ureaplasma urealyticum har som övriga ureaplasma inkomplett cellvägg. De förekommer normalt i urogenitaltrakten hos män och kvinnor. Vid förekomst i större mängd kan de eventuellt ge uretrit, prostatit, vaginos och endometrit.
  • ATCC10790---- Veillonella parvula är en anaerob gramnegativ kock med låg patogenicitet. Kan i sällsynta fall ses vid infektioner i huvud, nacke och luftvägar.
  • MSHD014733---- Vibrio species är gramnegativa, oxidaspositiva böjda stavar (måsvingar). De är vanligt förekommande i marina miljöer. Många arter är halofila och kräver salt i substraten för att tillväxa.
    • ATCC17749---- Vibrio alginolyticus kan ge hudinfektioner, cellulit och extern otit. Eftersom bakteriens normala nisch är vattenassocierade miljöer, ses infektioner framförallt hos fiskare och simmare. Hos immundefekta kan bakterien ge livshotande bakteriemi.
    • MSHD014734---- Vibrio cholerae förekommer i sött eller bräckt kontaminerat vatten, frukt och grönsaker. Vissa serotyper, typ O1 (och O139), ger upphov till sjukdomen kolera och producerar ett toxin (koleratoxinet (CT)). Vattentunna diarréer kan leda till extrem dehydrering. Kolera har funnits i Sverige men finns nu huvudsakligen i tropiska länder.
    • ATCC33539---- Vibrio damsela kan liksom Vibrio alginolyticus ge sårinfektioner efter hudtrauma i salt eller bräckt vatten.
    • ATCC17802---- Vibrio parahemolyticus förekommer i tempererat saltvatten över hela världen. Den kan kontaminera skaldjur och hos människa ge toxinutlöst matförgiftning. Den kan ge sällsynta opportunistiska infektioner i sår, öga och öra.
    • ATCC27562---- Vibrio vulnificus förekommer i havsvatten. Den har uttalad sjukdomsframkallande förmåga (sommartid) och kan ge sårinfektioner och septikemi, det senare bl.a. efter intagande av råa ostron. Individer med leversjukdom är särskilt känsliga.
  • MSHD016983, QU71318---- VRE är beteckning för vankomycinresistenta enterokocker.
  • MSHD016968---- Wolinella species är gramnegativa anaeroba stavar som tillhör luftvägarnas normalflora. Bakterien kan påvisas vid periodontit.
  • MSHD015007---- Yersinia species är gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae.
    • ATCC09610---- Yersinia enterocolitica. Inom arten finns kloner som har invasiv förmåga. Serotyp O3 är vanligast i Sverige. Kan genom kontaminerad föda ge diarré eller lymfadenit liknande appendicit. Även artrit och bakteriemi har beskrivits.
    • ATCC19428---- Yersinia pestis orsakar pest och antas vara ansvarig för de stora epidemierna av digerdöd i Europa under medeltiden. Sjukdomen förekom i två former, böldpest och lungpest. Böldpest uppstod efter bett av infekterade loppor för vilka svartråttor var reservoar. Om infektionen nådde lungorna kunde infektionen spridas genom aerosol som då gav en primär infektion i lungorna hos den infekterade. Pest förekommer i stora delar av världen med olika gnagare som reservoar. Klassas som BSL 3 patogen.
    • ATCC29833---- Yersinia pseudotuberculosis ses fr.a. hos djur men kan orsaka gastroenterit hos människa.
Hämtad från "http://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/index.php?title=Kort_beskrivning_av_kliniskt_intressanta_bakterier:L-Y&oldid=12131"