Uretrit - ospecificerad hos män och ospecificerad genital infektion hos kvinnor
Huvudartikel
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)
Uretrit - ospecificerad hos män och ospecificerad genital infektion hos kvinnor (N34.1)[redigera]
Kliniken omfattar uretrit hos män och cervicit/uretrit hos kvinnor och diagnosen förutsätter att gonorré och klamydia uteslutits.
Etiologi[redigera]
Mycoplasma genitalium, Ureaplasma species, Mycoplasma hominis, Trichomonas vaginalis, jästsvamp, herpes simplex och adenovirus. Anaeroba bakterier, Gardnerella vaginalis, Corynebacterium genitalium, Haemophilus spp har också associerats med non-gonorrhoisk non-chlamydia uretrit (NGNCU).
Smittämnen och patogenes[redigera]
Beskrivs under respektive agens.
Klinik[redigera]
Efter en inkubationstid på några få dagar upp till en dryg månad kan symtom uppstå i form av obehagskänsla som sveda vid miktion (dysuri). Initialt minimal senare tilltagande flytning från urinröret eller vagina förekommer hos upp till 30 % av drabbade. Flytningen är oftast klar, men kan också vara purulent. Sjukdomssymtomen är vanligen självbegränsande och upp till 70 % av patienterna blir symtomfria inom några månader medan andra kan ha ett intermittent förlopp. Det är inte ovanligt att kvinnor rapporterar mellanblödning och samlagsblödning, men själva tolkat detta som orsakat av ex. p-piller. Många av dessa infektioner är dock asymtomatiska, men upptäcks oftast vid undersökning som lättblödande livmodertapp vid provtagning och varig flytning från yttre livmodermunnen. Många män har en klar flytning som upptäcks vid provtagning för mikroskopi, utan att de själva egentligen uppfattat detta som onormalt.
Provtagning[redigera]
Följ länken för detaljerad beskrivning
Laboratoriediagnostik[redigera]
Följ länken för detaljerad beskrivning. Mikroskopi av metylenblåfärgat torkat utstryk från uretra/cervixsekret utgör grund för diagnostiken. Mer sällan i Sverige används gramfärgning. För kvinnor tas också wet smear (slidsekret) för faskontrastmikroskopi. För specifik agensdiagnostik hänvisas till respektive avsnitt.
Behandling och prevention[redigera]
Empirisk terapi utgörs av tetracyklinpreparat och tidigare men numera sällan även erytromycin i 10 dagar. Denna behandling har dock ofta dålig effekt vid M. genitalium-etiologi. Azitromycin är då ofta effektiv. Sexualpartners kan ofta komma ifråga för behandling. Se för övrigt under respektive organism.