Skillnad mellan versioner av "Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:A-K"
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
| (19 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | ''Till innehållsförteckningen för [[ Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]]'' | ||
| + | |||
| + | ---- | ||
| + | ''Till artikeln [[Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:L-Y]]'' | ||
| + | |||
| + | ---- | ||
| + | |||
== Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier == | == Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier == | ||
| Rad 4: | Rad 11: | ||
=== Förklaringar till förkortningar === | === Förklaringar till förkortningar === | ||
| − | * '''QU kod''' Quantity and Units code = kod, utan eget inbyggt | + | * '''QU kod''' Quantity and Units code = kod, utan eget inbyggt informationsvärde, av C-NPU åsatt ett element eller annat nödvändigt begrepp när det inte finns någon annan professionellt väldefinierad kod. |
* '''MSH''' = Medical Subject Heading kod. | * '''MSH''' = Medical Subject Heading kod. | ||
* '''UMLS''' = United Medical Language System. | * '''UMLS''' = United Medical Language System. | ||
| Rad 13: | Rad 20: | ||
---- | ---- | ||
| − | === Bakterielista === | + | === Bakterielista A-K === |
*QU71758---- '''''Abiotrophia adiacens'''''-se ''Granulicatella adiacens''. | *QU71758---- '''''Abiotrophia adiacens'''''-se ''Granulicatella adiacens''. | ||
| Rad 19: | Rad 26: | ||
---- | ---- | ||
| − | *MSHD000150---- '''''Acinetobacter'' species''' är gramnegativa stavar i människans normalflora. De ger upphov till opportunistiska infektioner. De ses ofta i urinvägarna, särskilt hos patienter med KAD (kateter à demeure/liggkateter). Bakterierna har låg sjukdomsframkallande förmåga men är ofta antibiotikaresistenta och | + | *MSHD000150---- '''''Acinetobacter'' species''' är gramnegativa stavar i människans normalflora. De ger upphov till opportunistiska infektioner. De ses ofta i urinvägarna, särskilt hos patienter med KAD (kateter à demeure/liggkateter). Bakterierna har låg sjukdomsframkallande förmåga men är ofta antibiotikaresistenta och intressanta vid nosokomiala infektioner. Flera olika species finns t.ex. |
**ATCC19606---- ''A. baumannii'', | **ATCC19606---- ''A. baumannii'', | ||
**ATCC23055---- ''A. calcoaceticus'', | **ATCC23055---- ''A. calcoaceticus'', | ||
| Rad 26: | Rad 33: | ||
---- | ---- | ||
| − | *ATCC33384---- '''''Actinobacillus actinomycetemcomitans''''' är en gramnegativ stav i människans munhåleflora. Den har låg sjukdomsframkallande förmåga men kan orsaka periodontit, munhåleabscess, fistel i thorax och endokardit. Den kan ses i blandinfektion med Actinomyces. | + | *ATCC33384---- '''''Actinobacillus (Aggregatibacter) actinomycetemcomitans''''' är en gramnegativ stav i människans munhåleflora. Den har låg sjukdomsframkallande förmåga men kan orsaka periodontit, munhåleabscess, fistel i thorax och endokardit. Den kan ses i blandinfektion med ''Actinomyces''. |
*ATCC19392---- '''''Actinobacillus equuli''''' och '''''A. lignieresii''''' har isolerats vid sårinfektioner och abscesser efter djurbett, '''''A. equuli''''' vid hästbett. | *ATCC19392---- '''''Actinobacillus equuli''''' och '''''A. lignieresii''''' har isolerats vid sårinfektioner och abscesser efter djurbett, '''''A. equuli''''' vid hästbett. | ||
---- | ---- | ||
| − | *MSHD000190---- '''''Actinomyces'' species''' är en heterogen grupp av anaeroba | + | *MSHD000190---- '''''Actinomyces'' species''' är en heterogen grupp av anaeroba grampositiva stavar i framför allt luftvägarnas normalflora. Kan ge infektion ([[aktinomykos]]) i ansikte, halsområdet, lunga och kvinnliga bäckenet (som komplikation till intrauterin spiral). |
---- | ---- | ||
| Rad 43: | Rad 50: | ||
---- | ---- | ||
| − | *MSHD000421---- '''''Alcaligenes'' species''' är gramnegativa stavar som trivs i fuktiga miljöer såsom jord och vatten. De ger lågvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos nedgångna patienter – | + | *MSHD000421---- '''''Alcaligenes'' species''' är gramnegativa stavar som trivs i fuktiga miljöer såsom jord och vatten. De ger lågvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos nedgångna patienter – urinvägsinfektion (KAD), bensår, sårinfektion efter amputation av nedre extremitet. |
---- | ---- | ||
| − | *QU60542---- '''Alfastreptokocker''' utgör ett samlingsnamn för streptokocker som förekommer i munhåla och på hud. De kan ha alfahemolys, betahemolys eller ingen hemolys. De har låg sjukdomsframkallande förmåga men kan orsaka [[endokardit]] (särskilt vid tidigare klaffskador). | + | *QU60542---- '''[[Alfastreptokocker]]''' utgör ett samlingsnamn för streptokocker som förekommer i munhåla och på hud. De kan ha alfahemolys, betahemolys eller ingen hemolys. De har låg sjukdomsframkallande förmåga men kan orsaka [[endokardit]] (särskilt vid tidigare klaffskador). |
---- | ---- | ||
| Rad 55: | Rad 62: | ||
---- | ---- | ||
| − | *ATCC09345---- '''''Arcanobacterium haemolyticum''''' (f.d. ''Corynebacterium haemolyticum'') är en grampositiv stav som kan ge faryngit och ibland skarlatinaliknande sjukdom, främst hos tonåringar. Faryngiten svarar dåligt på penicillinterapi men väl på terapi med erytromycin och andra makrolider. | + | *ATCC09345---- '''''[[Arcanobacterium haemolyticum]]''''' (f.d. ''Corynebacterium haemolyticum'') är en grampositiv stav som kan ge faryngit och ibland skarlatinaliknande sjukdom, främst hos tonåringar. Faryngiten svarar dåligt på penicillinterapi men väl på terapi med erytromycin och andra makrolider. |
---- | ---- | ||
| Rad 63: | Rad 70: | ||
---- | ---- | ||
| − | *ATCC14578---- '''''Bacillus anthracis''''' är en klass 3 patogen som kan ge kutan antrax med moderat mortalitet och efter inhalation av sporer pulmonell antrax med upp emot 100 % mortalitet om behandling inte insätts mycket tidigt. | + | *ATCC14578---- '''''[[Bacillus anthracis]]''''' är en klass 3 patogen som kan ge kutan antrax med moderat mortalitet och efter inhalation av sporer pulmonell antrax med upp emot 100 % mortalitet om behandling inte insätts mycket tidigt. |
---- | ---- | ||
| − | *ATCC14579---- '''''Bacillus cereus''''' kan bilda ett potent enterotoxin som ger upphov till matförgiftning om den får tillväxa i livsmedel, ofta risrätter. Bakterien har beskrivits vid ortopediska infektioner. | + | *ATCC14579---- '''''[[Bacillus cereus]]''''' kan bilda ett potent enterotoxin som ger upphov till matförgiftning om den får tillväxa i livsmedel, ofta risrätter. Bakterien har beskrivits vid ortopediska infektioner. |
---- | ---- | ||
| − | *ATCC06051---- '''''Bacillus subtilis''''' (höbakterien) kan i enstaka fall orsaka en kliniskt signifikant infektion. Det är ofta svårt att avgöra om ett odlingsfynd är en kontamination eller ej. | + | *ATCC06051---- '''''[[Bacillus subtilis]]''''' (höbakterien) kan i enstaka fall orsaka en kliniskt signifikant infektion. Det är ofta svårt att avgöra om ett odlingsfynd är en kontamination eller ej. |
---- | ---- | ||
| − | *ATCC33387---- | + | *ATCC33387----''Bacteroides ureolyticus'', se ''Campylobacter ureolyticus'' |
---- | ---- | ||
| − | *ATCC25285---- '''''Bacteroides fragilis''-gruppen''' (innefattar ''Bacteroides fragilis'') är en stor grupp gramnegativa anaeroba stavar i tarmens normalflora. De är vanliga i postoperativa blandinfektioner, särskilt efter kirurgi i tarm och kvinnliga genitalia. Flertalet bildar betalaktamas och kan ej behandlas med penicilliner. | + | *ATCC25285---- '''''[[Bacteroides fragilis]]''-gruppen''' (innefattar ''Bacteroides fragilis'') är en stor grupp gramnegativa anaeroba stavar i tarmens normalflora. De är vanliga i postoperativa blandinfektioner, särskilt efter kirurgi i tarm och kvinnliga genitalia. Flertalet bildar betalaktamas och kan ej behandlas med penicilliner. |
---- | ---- | ||
| − | *MSHD001473---- '''''Bartonella'' species''' är långsamväxande gramnegativa stavar av vilka åtminstone fyra är patogena hos människa: ''B. henselae'' (cat scratch disease), ''B. bacilliformis'' (Oroya fever), ''B. quintana'' (skyttegravsfeber) och ''B. elizabethae'' (endokardit). | + | *MSHD001473---- '''''[[Bartonella]]'' species''' är långsamväxande gramnegativa stavar av vilka åtminstone fyra är patogena hos människa: ''B. henselae'' (cat scratch disease), ''B. bacilliformis'' (Oroya fever), ''B. quintana'' (skyttegravsfeber) och ''B. elizabethae'' (endokardit). |
---- | ---- | ||
| Rad 101: | Rad 108: | ||
*MSHD001884---- '''''Bordetella''''' är små gramnegativa stavar. | *MSHD001884---- '''''Bordetella''''' är små gramnegativa stavar. | ||
**ATCC19395---- ''Bordetella bronchiseptica'' tillhör luftvägsfloran hos människa och djur. I undantagsfall kan den hos människa orsaka pneumonit och sårinfektion. | **ATCC19395---- ''Bordetella bronchiseptica'' tillhör luftvägsfloran hos människa och djur. I undantagsfall kan den hos människa orsaka pneumonit och sårinfektion. | ||
| − | **ATCC15311---- ''Bordetella parapertussis'' orsakar en kikhosteliknande sjukdomsbild. | + | **ATCC15311---- ''[[Bordetella parapertussis]]'' orsakar en kikhosteliknande sjukdomsbild. |
| − | **ATCC09797---- ''Bordetella pertussis'' ger upphov till kikhosta. Symtomen beror bl.a. på bakteriens toxinbildning. | + | **ATCC09797---- ''[[Bordetella pertussis]]'' ger upphov till kikhosta. Symtomen beror bl.a. på bakteriens toxinbildning. |
---- | ---- | ||
*MSHD001898 '''''Borrelia'' species'''. ''Borrelia'' tillhör spiroketerna. Ett antal arter finns, t.ex. | *MSHD001898 '''''Borrelia'' species'''. ''Borrelia'' tillhör spiroketerna. Ett antal arter finns, t.ex. | ||
| − | **ATCC35210---- '' | + | **ATCC35210---- ''[[Borrelia burgdorferi]]'', |
| − | **ATCC51383---- '' | + | **ATCC51383---- ''[[Borrelia garinii]]'' och |
| − | **ATCC51567---- '' | + | **ATCC51567---- ''[[Borrelia afzelii]]'' är av störst intresse vid borrelios. Sjukdomen kan ha många olika symtom bl.a. erytema migrans, led- och muskelsymtom, trötthet, encefalit och myokardit. Med fästingar sprids spiroketerna från djur till människa. |
| − | **QU66137---- '' | + | **QU66137---- ''[[Borrelia recurrentis]]'' orsakar återfallsfeber, en sjukdom som uteslutande sprids med vägglöss. Liknande sjukdomstillstånd kan orsakas av många andra arter av ''Borrelia''. |
---- | ---- | ||
| Rad 118: | Rad 125: | ||
---- | ---- | ||
| − | *MSHD002002---- '''''Brucella'' species''' är gramnegativa stavar som klassas som BSL 3 patogener p.g.a. av sin stora förmåga att orsaka laboratorieinfektioner. Alla tillhör samma art men kan indelas i olika subspecies med vissa skillnader i värdspecificitet. | + | *MSHD002002---- '''''[[Brucella|Brucella'' species]]''' är gramnegativa stavar som klassas som BSL 3 patogener p.g.a. av sin stora förmåga att orsaka laboratorieinfektioner. Alla tillhör samma art men kan indelas i olika subspecies med vissa skillnader i värdspecificitet. |
| − | **ATCC23448----'' B. abortus'' har främst nötboskap som värd, | + | **ATCC23448----''B. abortus'' har främst nötboskap som värd, |
**ATCC23456---- ''B. melitensis'' har get, samt | **ATCC23456---- ''B. melitensis'' har get, samt | ||
**ATCC23444---- ''B. suis'' svin som värdar. Dessa samt vissa andra typer kan smitta människa via opasteuriserade mejeriprodukter. Septikemi, ofta med svängande feber och sekundär osteomyelit, kan ses hos denna sällsynta importsjukdom. | **ATCC23444---- ''B. suis'' svin som värdar. Dessa samt vissa andra typer kan smitta människa via opasteuriserade mejeriprodukter. Septikemi, ofta med svängande feber och sekundär osteomyelit, kan ses hos denna sällsynta importsjukdom. | ||
| Rad 126: | Rad 133: | ||
*MSHD019117---- '''''Burkholderia'' species''' (f.d. ''Pseudomonas'') är aeroba gramnegativa stavar. | *MSHD019117---- '''''Burkholderia'' species''' (f.d. ''Pseudomonas'') är aeroba gramnegativa stavar. | ||
| − | **ATCC25416---- ''Burkholderia cepacia'' trivs i fuktiga miljöer. Den ger lågvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos patienter med nedsatt immunförsvar eller cystisk fibros (empyem, pneumoni, UVI, sårinfektion). | + | **ATCC25416---- ''[[Burkholderia cepacia]]'' trivs i fuktiga miljöer. Den ger lågvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos patienter med nedsatt immunförsvar eller cystisk fibros (empyem, pneumoni, UVI, sårinfektion). |
| − | **ATCC23344---- ''Burkholderia mallei'' är en BSL 3 patogen som huvudsakligen drabbar häst (glanders) med förmåga att också ge allvarlig sjukdom hos människa. Smittar främst vid laboratoriearbete men kan i enstaka fall överföras direkt från häst till människa. | + | **ATCC23344---- ''[[Burkholderia mallei]]'' är en BSL 3 patogen som huvudsakligen drabbar häst (glanders) med förmåga att också ge allvarlig sjukdom hos människa. Smittar främst vid laboratoriearbete men kan i enstaka fall överföras direkt från häst till människa. |
| − | **ATCC23343---- ''Burkholderia pseudomallei'' är även den en BSL 3 patogen p.g.a. sin förmåga att lätt ge upphov till laboratorieinfektioner. Förekommer allmänt i jord och vatten i Sydostasien men infektioner-melioidos- är ovanliga hos turister. | + | **ATCC23343---- ''[[Burkholderia pseudomallei]]'' är även den en BSL 3 patogen p.g.a. sin förmåga att lätt ge upphov till laboratorieinfektioner. Förekommer allmänt i jord och vatten i Sydostasien men infektioner-melioidos- är ovanliga hos turister. |
---- | ---- | ||
| − | *QU66010---- '''''Campylobacter jejuni/coli'''''-gruppen är en grupp av gramnegativa (böjda) stavar som ingår i tarmfloran hos nötboskap, hönsfåglar och husdjur. Människor kan smittas genom ofullständigt uppvärmda kycklingar och mejeriprodukter, men i de flesta fall är smittkällan okänd. Sjukdomssymtomen är diarré, magsmärtor, feber och ibland kräkningar. | + | *QU66010---- '''''[[Campylobacter]] jejuni/coli'''''-gruppen är en grupp av gramnegativa (böjda) stavar som ingår i tarmfloran hos nötboskap, hönsfåglar och husdjur. Människor kan smittas genom ofullständigt uppvärmda kycklingar och mejeriprodukter, men i de flesta fall är smittkällan okänd. Sjukdomssymtomen är diarré, magsmärtor, feber och ibland kräkningar. |
| + | |||
| + | *----''Campylobacter ureolyticus'' (tidigare ''Bacteroides ureolyticus''), är en anaerob gramnegativ stav med oklar taxonomisk tillhörighet, som 2010 reklassificierades till genus ''Campylobacter''. Isoleras från genitala infektioner, orala infektioner och sår. | ||
---- | ---- | ||
| Rad 146: | Rad 155: | ||
*MSHD002689---- '''''Chlamydia'' species''' är små obligat intracellulära, gramnegativa stavar. | *MSHD002689---- '''''Chlamydia'' species''' är små obligat intracellulära, gramnegativa stavar. | ||
| − | **ATCCVR2282---- ''Chlamydophila pneumoniae'', f.d. TWAR, förekommer över hela världen. Bakterien kan ge upphov till faryngit, sinuit, bronkit och pneumoni. | + | **ATCCVR2282---- ''[[Chlamydophila pneumoniae]]'', f.d. TWAR, förekommer över hela världen. Bakterien kan ge upphov till faryngit, sinuit, bronkit och pneumoni. |
| − | **ATCCVR571---- ''Chlamydia trachomatis'' är en, i Sverige, vanlig orsak till sexuellt överförbar genital infektion, uretrit, salpingit m.m. Vissa serotyper kan ge trakom repektive lymfogranuloma venereum. Närbesläktade | + | **ATCCVR571---- ''[[Chlamydia trachomatis]]'' är en, i Sverige, vanlig orsak till sexuellt överförbar genital infektion, uretrit, salpingit m.m. Vissa serotyper kan ge trakom repektive lymfogranuloma venereum. Närbesläktade |
| − | **ATCCVR125---- ''Chlamydia (Chlamydophila) psittaci'' orsakar ornitos. Klassas som BSL 3 | + | **ATCCVR125---- ''Chlamydia (Chlamydophila) psittaci'' orsakar ornitos. Klassas som BSL 3 patogen. |
---- | ---- | ||
| Rad 165: | Rad 174: | ||
*MSHD003013---- '''''Clostridium'' species''' är anaeroba grampositiva sporbildande stavar som förekommer i vår omgivning och i tarmens normalflora. | *MSHD003013---- '''''Clostridium'' species''' är anaeroba grampositiva sporbildande stavar som förekommer i vår omgivning och i tarmens normalflora. | ||
**ATCC638---- ''Clostridium bifermentans'' | **ATCC638---- ''Clostridium bifermentans'' | ||
| − | **ATCC25763---- ''Clostridium botulinum'' orsakar botulism. Tre kliniska huvudgrupper kan urskiljas- klassisk botulism som matförgiftning, spädbarnsbotulism efter kolonisering av tarmen och sårbotulism som följd av toxinbildning i sår infekterade med sporer. | + | **ATCC25763---- ''[[Clostridium botulinum]]'' orsakar botulism. Tre kliniska huvudgrupper kan urskiljas- klassisk botulism som matförgiftning, spädbarnsbotulism efter kolonisering av tarmen och sårbotulism som följd av toxinbildning i sår infekterade med sporer. |
| − | **ATCC09689---- ''Clostridium difficile'' kan förekomma i normalfloran fr.a. hos barn men kan genom sina enterotoxiner ge svårbehandlad ofta antibiotikaassocierad diarré om den får dominera i tarmfloran. Den svåraste formen är pseudomembranös enterokolit. | + | **ATCC09689---- ''[[Clostridium difficile]]'' kan förekomma i normalfloran fr.a. hos barn men kan genom sina enterotoxiner ge svårbehandlad ofta antibiotikaassocierad diarré om den får dominera i tarmfloran. Den svåraste formen är pseudomembranös enterokolit. |
**ATCC19400---- ''Clostridium fallax'', | **ATCC19400---- ''Clostridium fallax'', | ||
**ATCC19401---- ''Clostridium histolyticum'' och | **ATCC19401---- ''Clostridium histolyticum'' och | ||
**ATCC17861---- ''Clostridium novyi'' kan ge klassisk gasbrand. | **ATCC17861---- ''Clostridium novyi'' kan ge klassisk gasbrand. | ||
| − | **ATCC13124---- ''Clostridium perfringens'' förekommer i vår omgivning och tarmens normalflora. Den orsakar klassisk gasbrand men ses vanligare i postoperativa bukinfektioner, sårinfektioner och vid kolecystit. Enterotoxinbildande stammar kan ge | + | **ATCC13124---- ''[[Clostridium perfringens]]'' förekommer i vår omgivning och tarmens normalflora. Den orsakar klassisk gasbrand men ses vanligare i postoperativa bukinfektioner, sårinfektioner och vid kolecystit. Enterotoxinbildande stammar kan ge matförgiftning. |
**ATCC12464---- ''Clostridium septicum'' förekommer i tarmens normalflora. Den kan ge septikemi och nekrotiserande enterokolit hos patienter med malignitet i buken (lymfom, leukemi, karcinom), diabetes eller grav hjärtsjukdom. | **ATCC12464---- ''Clostridium septicum'' förekommer i tarmens normalflora. Den kan ge septikemi och nekrotiserande enterokolit hos patienter med malignitet i buken (lymfom, leukemi, karcinom), diabetes eller grav hjärtsjukdom. | ||
| − | **MSHD003017---- ''Clostridium tetani'' finns i jord och tarmens normalflora. Bakterien bildar tetanustoxin som ger upphov till stelkramp. Sjukdomen är mycket ovanlig eftersom de flesta personer är vaccinerade. | + | **MSHD003017---- ''[[Clostridium tetani]]'' finns i jord och tarmens normalflora. Bakterien bildar tetanustoxin som ger upphov till stelkramp. Sjukdomen är mycket ovanlig eftersom de flesta personer är vaccinerade. |
---- | ---- | ||
| Rad 178: | Rad 187: | ||
*MSHD003352---- '''''Corynebacterium'' species''' är grampositiva stavar som förekommer i hudens normalflora. De brukar grupperas som difteroida ("koryneforma") stavar tillsammans med liknande bakterier. Artidentifikation är vanligen svår och sällan kliniskt motiverad. De ses ofta som kontamination. Det är nödvändigt med upprepade fynd för att säkerställa relevans. Vissa arter har dock stor klinisk betydelse. | *MSHD003352---- '''''Corynebacterium'' species''' är grampositiva stavar som förekommer i hudens normalflora. De brukar grupperas som difteroida ("koryneforma") stavar tillsammans med liknande bakterier. Artidentifikation är vanligen svår och sällan kliniskt motiverad. De ses ofta som kontamination. Det är nödvändigt med upprepade fynd för att säkerställa relevans. Vissa arter har dock stor klinisk betydelse. | ||
**ATCC14665---- ''Corynebacterium aquaticum'' räknas som en vattenorganism. Ett fåtal fall med humana infektioner finns beskrivna och inkluderar bakteriemi, endokardit, meningit, CAPD-peritonit och cellulit efter skada med högtryckstvätt. | **ATCC14665---- ''Corynebacterium aquaticum'' räknas som en vattenorganism. Ett fåtal fall med humana infektioner finns beskrivna och inkluderar bakteriemi, endokardit, meningit, CAPD-peritonit och cellulit efter skada med högtryckstvätt. | ||
| − | **ATCC27010---- ''Corynebacterium diphtheriae'' ger difteri. Huvudsakligen importfall. Vanligen ses svår tonsillit, men även sårinfektioner förekommer. Hos ovaccinerade personer kan toxinproducerande stammar ge skador på hjärta och nervsystem. | + | **ATCC27010---- ''[[Corynebacterium diphtheriae]]'' ger difteri. Huvudsakligen importfall. Vanligen ses svår tonsillit, men även sårinfektioner förekommer. Hos ovaccinerade personer kan toxinproducerande stammar ge skador på hjärta och nervsystem. |
**ATCC43734---- ''Corynebacterium jeikeium'' (f.d. ''C.'' JK) ses oftast vid infektioner hos sjukhusvårdade patienter som under lång tid behandlats med bredspektrumantibiotika. Bakterien är ofta antibiotikaresistent. Den kan ge sårinfektion, septikemi och "främmande kroppsinfektioner". | **ATCC43734---- ''Corynebacterium jeikeium'' (f.d. ''C.'' JK) ses oftast vid infektioner hos sjukhusvårdade patienter som under lång tid behandlats med bredspektrumantibiotika. Bakterien är ofta antibiotikaresistent. Den kan ge sårinfektion, septikemi och "främmande kroppsinfektioner". | ||
| − | **ATCC43042---- ''Corynebacterium urealyticum'' (f.d. ''C.'' D2). Vid urinvägsinfektion med denna bakterie ses ibland ärtsoppsliknande illaluktande urin. Stenbildning är vanlig p.g.a. bakteriens ureasproduktion. Även sårinfektion, peritonit, och septikemi förekommer. Bakterien är ofta antibiotikaresistent. | + | **ATCC43042---- ''[[Corynebacterium urealyticum]]'' (f.d. ''C.'' D2). Vid urinvägsinfektion med denna bakterie ses ibland ärtsoppsliknande illaluktande urin. Stenbildning är vanlig p.g.a. bakteriens ureasproduktion. Även sårinfektion, peritonit, och septikemi förekommer. Bakterien är ofta antibiotikaresistent. |
---- | ---- | ||
| − | *MSHD003381---- '''''Coxiella''''' ingår tillsammans med genera ''Rickettsia'' och ''Ehrlichia'' i ordningen ''Rickettsiales''. | + | *MSHD003381---- '''''[[Coxiella]]''''' ingår tillsammans med genera ''Rickettsia'' och ''Ehrlichia'' i ordningen ''Rickettsiales''. |
| Rad 212: | Rad 221: | ||
---- | ---- | ||
| − | *MSHD016983---- '''Enterokocker''' är grampositiva kocker som förekommer i tarmens normalflora. Vankomycinresistenta ''E. faecalis'' och ''E. faecium'' (VRE) har fram till 2007 varit ovanliga i Sverige. | + | *MSHD016983---- '''[[Enterokocker]]''' är grampositiva kocker som förekommer i tarmens normalflora. Vankomycinresistenta ''E. faecalis'' och ''E. faecium'' (VRE) har fram till 2007 varit ovanliga i Sverige. |
| − | **ATCC25788---- ''Enterococcus casseliflavus'' är ovanligt fynd vid infektioner hos människa. Den innehåller van C och kan därför förväxlas med VRE. | + | **ATCC25788---- ''[[Enterococcus casseliflavus]]'' är ovanligt fynd vid infektioner hos människa. Den innehåller ''van'' C och kan därför förväxlas med VRE. |
| − | **ATCC19433---- ''Enterococcus faecalis'' är den kliniskt vanligaste enterokocken. Den isoleras främst från urinvägar och sår, men kan ge septikemi och endokardit. | + | **ATCC19433---- ''[[Enterococcus faecalis]]'' är den kliniskt vanligaste enterokocken. Den isoleras främst från urinvägar och sår, men kan ge septikemi och endokardit. |
| − | **ATCC19434---- ''Enterococcus faecium'' utgör en mindre men ökande del av alla enterokockisolat. Den isoleras främst från urinvägar och sår men kan ge septikemi och endokardit. Den är ofta mycket resistent mot antibiotika men i Sverige med enstaka undantag känslig för vankomycin. Den kan ha betydelse som nosokomial smitta. | + | **ATCC19434---- ''[[Enterococcus faecium]]'' utgör en mindre men ökande del av alla enterokockisolat. Den isoleras främst från urinvägar och sår men kan ge septikemi och endokardit. Den är ofta mycket resistent mot antibiotika men i Sverige med enstaka undantag känslig för vankomycin. Den kan ha betydelse som nosokomial smitta. |
| − | **ATCC35038---- ''Enterococcus | + | **ATCC35038---- ''[[Enterococcus gallinarum]]'' -se ''Enterococcus casseliflavus''. |
---- | ---- | ||
| Rad 224: | Rad 233: | ||
---- | ---- | ||
| − | *ATCC11775---- '''''Escherichia coli''''' är en gramnegativ stav tillhörande ''Enterobacteriaceae'' i tarmens normalflora. Den är vanligt förekommande i naturen och bland djur. Vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner. Kan även förkomma vid septikemi, neonatal meningit, sårinfektion, abscesser, endokardit, pneumoni och gastroenteriter med varierande virulensmekanismer (EHEC, EIEC, EPEC, ETEC). | + | *ATCC11775---- '''''[[Escherichia coli]]''''' är en gramnegativ stav tillhörande ''Enterobacteriaceae'' i tarmens normalflora. Den är vanligt förekommande i naturen och bland djur. Vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner. Kan även förkomma vid septikemi, neonatal meningit, sårinfektion, abscesser, endokardit, pneumoni och gastroenteriter med varierande virulensmekanismer (EHEC, EIEC, EPEC, ETEC). |
---- | ---- | ||
| Rad 237: | Rad 246: | ||
---- | ---- | ||
| − | *ATCC06223---- '''''Francisella tularensis''''' är en gramnegativ stavbakterie, som förekommer bland gnagare, insekter och i kontaminerat vatten. Stor variation i förekomst mellan åren. Även människan smittas av denna zoonos. Förekommer främst i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna men har på senare tid diagnostiserats längre söderut. Kan lokalt ge sår, lymfkörtelsvullnad, feber, pneumoni. Vanligtvis serologisk diagnostik då risk för laboratoriesmitta finns vid odling. Klassas som BSL 3 patogen. | + | *ATCC06223---- '''''[[Francisella tularensis]]''''' är en gramnegativ stavbakterie, som förekommer bland gnagare, insekter och i kontaminerat vatten. Stor variation i förekomst mellan åren. Även människan smittas av denna zoonos. Förekommer främst i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna men har på senare tid diagnostiserats längre söderut. Kan lokalt ge sår, lymfkörtelsvullnad, feber, pneumoni. Vanligtvis serologisk diagnostik då risk för laboratoriesmitta finns vid odling. Klassas som BSL 3 patogen. |
---- | ---- | ||
| Rad 243: | Rad 252: | ||
*MSHD005673---- '''''Fusobacterium'' species''' är gramnegativa anaeroba stavar som förekommer i munhålans, tarmens och genitalias normalflora. | *MSHD005673---- '''''Fusobacterium'' species''' är gramnegativa anaeroba stavar som förekommer i munhålans, tarmens och genitalias normalflora. | ||
| − | **ATCC25286---- Fusobacterium necrophorum kan ge svåra septiska adeniter och s.k. nekrobacillos eller Lemière´s syndrom. Vanligen förekommer den dock som del i blandflora (Vincent angina, peritonsillära abscesser, bukinfektioner m.m.). | + | **ATCC25286---- ''Fusobacterium necrophorum'' kan ge svåra septiska adeniter och s.k. nekrobacillos eller Lemière´s syndrom. Vanligen förekommer den dock som del i blandflora (Vincent angina, peritonsillära abscesser, bukinfektioner m.m.). |
**ATCC25586---- ''Fusobacterium nucleatum'' kan ge akut nekrotiserande gingivit och peritonsillära abscesser och bukabscesser i blandinfektion. | **ATCC25586---- ''Fusobacterium nucleatum'' kan ge akut nekrotiserande gingivit och peritonsillära abscesser och bukabscesser i blandinfektion. | ||
---- | ---- | ||
| − | *ATCC 12344---- '''Grupp A streptokocker (GAS),''' är vid sidan av ''Streptococcus pyogenes'' (''S. pyogenes'') referensbeteckning för betahemolyserande streptokocker grupp A. ''S. pyogenes'' är den bakterie som orsakar scharlakansfeber, halsfluss, impetigo, erysipelas, sårinfektioner, fasciiter och septikemi liksom sekundär glomerulonefrit och reumatisk feber. | + | *ATCC 12344---- '''[[Grupp A streptokocker]] (GAS),''' är vid sidan av '' [[Streptococcus pyogenes]] '' (''S. pyogenes'') referensbeteckning för betahemolyserande streptokocker grupp A. ''S. pyogenes'' är den bakterie som orsakar scharlakansfeber, halsfluss, impetigo, erysipelas, sårinfektioner, fasciiter och septikemi liksom sekundär glomerulonefrit och reumatisk feber. |
---- | ---- | ||
| − | *ATCC13813---- '''Grupp B streptokocker (GBS)''' är vid sidan av ''Streptococcus agalactiae'' referensbeteckning för streptokocker tillhörande grupp B. Den tillhör den normala tarmfloran och uretra/vaginalfloran hos kvinnor. I anslutning till förlossning kan barnet infekteras och få septikemi/meningit. För urinvägarna har den klassificerats som tveksamt patogen (I 5:2). | + | *ATCC13813---- '''[[Grupp B streptokocker (GBS)]]''' är vid sidan av ''Streptococcus agalactiae'' referensbeteckning för streptokocker tillhörande grupp B. Den tillhör den normala tarmfloran och uretra/vaginalfloran hos kvinnor. I anslutning till förlossning kan barnet infekteras och få septikemi/meningit. För urinvägarna har den klassificerats som tveksamt patogen (I 5:2). |
---- | ---- | ||
| − | *UMLSCUIC 0318158---- '''Grupp C streptokocker, GCS''', är referensbeteckning för betahemolyserande streptokocker Grupp C (''S. dysgalactiae'' subsp. ''equisimilis''). De kan liksom ''S. pyogenes'' ge faryngotonsillit, hud- och sårinfektion, septikemi m.m. liksom sekundär glomerulonefrit och reumatisk feber. | + | *UMLSCUIC 0318158---- '''[[Grupp C streptokocker]], GCS''', är referensbeteckning för betahemolyserande streptokocker Grupp C (''S. dysgalactiae'' subsp. ''equisimilis'' och subsp. ''dysgalactiae'', den senare ej humanpatogen). De kan liksom ''S. pyogenes'' ge faryngotonsillit, hud- och sårinfektion, septikemi m.m. liksom sekundär glomerulonefrit och reumatisk feber. |
---- | ---- | ||
| Rad 264: | Rad 273: | ||
---- | ---- | ||
| − | *UMLSCUIC 0318162---- '''Grupp G streptokocker, GGS''', är referensbeteckning för betahemolyserande streptokocker Grupp G (''S. dysgalactiae'' subsp. ''equisimilis''). De kan liksom ''S. pyogenes'' ge faryngotonsillit, hud- och sårinfektion, septikemi m.m. liksom sekundär glomerulonefrit och reumatisk feber. | + | *UMLSCUIC 0318162---- '''[[Grupp G streptokocker]], GGS''', är referensbeteckning för betahemolyserande streptokocker Grupp G (''S. dysgalactiae'' subsp. ''equisimilis''). De kan liksom ''S. pyogenes'' ge faryngotonsillit, hud- och sårinfektion, septikemi m.m. liksom sekundär glomerulonefrit och reumatisk feber. |
---- | ---- | ||
| − | *ATCC14018---- '''''Gardnerella vaginalis''''' är en gramlabil stav i den normala vaginalfloran. Den har associerats med bakteriell vaginos och isoleras ibland postpartum i blod och i material från endometrium. Den kan orsaka infektion efter abort. | + | *ATCC14018---- '''''[[Gardnerella vaginalis]]''''' är en gramlabil stav i den normala vaginalfloran. Den har associerats med bakteriell vaginos och isoleras ibland postpartum i blod och i material från endometrium. Den kan orsaka infektion efter abort. |
---- | ---- | ||
| Rad 285: | Rad 294: | ||
*MSHD006190---- '''''Haemophilus'' species''' är gramnegativa stavar. Namnet anspelar på att odlingssubstraten måste berikas med blod eller nödvändiga tillväxtfaktorer för att bakterien skall växa. | *MSHD006190---- '''''Haemophilus'' species''' är gramnegativa stavar. Namnet anspelar på att odlingssubstraten måste berikas med blod eller nödvändiga tillväxtfaktorer för att bakterien skall växa. | ||
**ATCC 19415---- ''Haemophilus aphrophilus'' förekommer i svalgfloran hos hundar. Kan orsaka endokardit hos människa. | **ATCC 19415---- ''Haemophilus aphrophilus'' förekommer i svalgfloran hos hundar. Kan orsaka endokardit hos människa. | ||
| − | **ATCC33940---- ''Haemophilus ducreyi'' orsakar mjuk chanker, en sexuellt överförd sjukdom som ger ytliga genitala sår och lymfkörtelengagemang i ljumskarna. Förekommer huvudsakligen i tropiska länder, sällsynt i Sverige. | + | **ATCC33940---- ''[[Haemophilus ducreyi]]'' orsakar mjuk chanker, en sexuellt överförd sjukdom som ger ytliga genitala sår och lymfkörtelengagemang i ljumskarna. Förekommer huvudsakligen i tropiska länder, sällsynt i Sverige. |
| − | **ATCC33391---- ''Haemophilus influenzae'' förekommer i luftvägarnas normalflora framför allt hos barn men kan orsaka luftvägsinfektioner såsom otit, sinuit, epiglottit, bronkit, empyem. Den kan även ge upphov till konjunktivit, septikemi, meningit, osteomyelit, endokardit, perikardit. Vid invasiv sjukdom har serologisk subtyp b varit vanligast. Efter introduktion av vaccination är sådana infektioner numera sällsynt förekommande. | + | **ATCC33391---- ''[[Haemophilus influenzae]]'' förekommer i luftvägarnas normalflora framför allt hos barn men kan orsaka luftvägsinfektioner såsom otit, sinuit, epiglottit, bronkit, empyem. Den kan även ge upphov till konjunktivit, septikemi, meningit, osteomyelit, endokardit, perikardit. Vid invasiv sjukdom har serologisk subtyp b varit vanligast. Efter introduktion av vaccination är sådana infektioner numera sällsynt förekommande. |
**ATCC33392---- ''Haemophilus parainfluenzae'' förekommer även den i luftvägarnas normalflora. Den orsakar sällan luftvägsinfektion men kan ge upphov till septikemi, endokardit, pankreasabscess, postoperativ bukinfektion och i sällsynta fall meningit. | **ATCC33392---- ''Haemophilus parainfluenzae'' förekommer även den i luftvägarnas normalflora. Den orsakar sällan luftvägsinfektion men kan ge upphov till septikemi, endokardit, pankreasabscess, postoperativ bukinfektion och i sällsynta fall meningit. | ||
**ATCC29241---- ''Haemophilus paraphrophilus'' kan förekomma i luftvägarna och orsakar endokardit, osteomyelit, hjärnabscess. Har också isolerats från urin från barn med missbildningar i urinvägarna. | **ATCC29241---- ''Haemophilus paraphrophilus'' kan förekomma i luftvägarna och orsakar endokardit, osteomyelit, hjärnabscess. Har också isolerats från urin från barn med missbildningar i urinvägarna. | ||
| Rad 296: | Rad 305: | ||
---- | ---- | ||
| − | *ATCC43504---- '''''Helicobacter pylori''''' (f.d. ''Campylobacter pylori'') är en gramnegativ liten stav som kan påvisas i slemhinnan i magsäcken. Den blir vanligare med ökad levnadsålder. Bakterien orsakar genom kraftig ureasaktivitet och slemhinneinvasivitet gastrit samt sår i ventrikel och duodenum. Den är också starkt associerad till magcancer. | + | *ATCC43504---- '''''[[Helicobacter pylori]]''''' (f.d. ''Campylobacter pylori'') är en gramnegativ liten stav som kan påvisas i slemhinnan i magsäcken. Den blir vanligare med ökad levnadsålder. Bakterien orsakar genom kraftig ureasaktivitet och slemhinneinvasivitet gastrit samt sår i ventrikel och duodenum. Den är också starkt associerad till magcancer. |
---- | ---- | ||
| Rad 306: | Rad 315: | ||
*MSHD007709---- '''''Klebsiella'' species''' är gramnegativa stavar tillhörande ''Enterobacteriaceae'' förekommande i tarmfloran. | *MSHD007709---- '''''Klebsiella'' species''' är gramnegativa stavar tillhörande ''Enterobacteriaceae'' förekommande i tarmfloran. | ||
**ATCC31898---- ''Klebsiella ornithinolytica'' är ovanlig i kliniska isolat. Dekarboxylerar aminosyran ornitin till skillnad från andra arter inom ''Klebsiella''. | **ATCC31898---- ''Klebsiella ornithinolytica'' är ovanlig i kliniska isolat. Dekarboxylerar aminosyran ornitin till skillnad från andra arter inom ''Klebsiella''. | ||
| − | **ATCC13182---- ''Klebsiella oxytoca'' utgör ca 10 % av alla ''Klebsiella'' och ger samma sjukdomspanorama som ''K. pneumoniae''. | + | **ATCC13182---- ''[[Klebsiella oxytoca]]'' utgör ca 10 % av alla ''Klebsiella'' och ger samma sjukdomspanorama som ''K. pneumoniae''. |
| − | **ATCC13883---- ''Klebsiella pneumoniae'' kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, sårinfektion, pneumoni och bakteriemi, bukinfektioner m.m. | + | **ATCC13883---- ''[[Klebsiella pneumoniae]]'' kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, sårinfektion, pneumoni och bakteriemi, bukinfektioner m.m. |
**ATCC11296---- ''Klebsiella pneumoniae'' subspecies ''ozaenae '' kan ge upphov till "stinknäsa" (kolonisation av nässlemhinnan), samt i undantagsfall andra luftvägsinfektioner och urinvägsinfektion. | **ATCC11296---- ''Klebsiella pneumoniae'' subspecies ''ozaenae '' kan ge upphov till "stinknäsa" (kolonisation av nässlemhinnan), samt i undantagsfall andra luftvägsinfektioner och urinvägsinfektion. | ||
**ATCC13884---- ''Klebsiella rhinoscleromatis'' associeras med rhinosklerom, en i tropikerna förekommande slemhinneförhårdning i näsan. Ovanligt fynd i Sverige. | **ATCC13884---- ''Klebsiella rhinoscleromatis'' associeras med rhinosklerom, en i tropikerna förekommande slemhinneförhårdning i näsan. Ovanligt fynd i Sverige. | ||
| Rad 314: | Rad 323: | ||
---- | ---- | ||
| − | *QU60527---- '''Koagulasnegativa stafylokocker (KNS)''' är en gruppbeteckning för stafylokocker och snarlika bakterier som inte producerar enzymet koagulas, vilket skiljer dem från ''S. aureus''. S. ''epidermidis'' är vanligaste species och finns i hudens normalflora. Sjukdomsframkallande förmågan är låg men infektioner utgående från främmande kroppar förekommer. Sjukhusstammar är ofta antibiotikaresistenta. Vanlig kontaminant | + | *QU60527---- '''Koagulasnegativa stafylokocker (KNS)''' är en gruppbeteckning för stafylokocker och snarlika bakterier som inte producerar enzymet koagulas, vilket skiljer dem från ''S. aureus''. ''S.'' ''epidermidis'' är vanligaste species och finns i hudens normalflora. Sjukdomsframkallande förmågan är låg men infektioner utgående från främmande kroppar förekommer. Sjukhusstammar är ofta antibiotikaresistenta. Vanlig kontaminant. |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
[[Kategori:Bakterier]] | [[Kategori:Bakterier]] | ||
[[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]] | [[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]] | ||
Nuvarande version från 10 november 2012 kl. 22.03
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ
Till artikeln Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:L-Y
Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier[redigera]
Förklaringar till förkortningar[redigera]
- QU kod Quantity and Units code = kod, utan eget inbyggt informationsvärde, av C-NPU åsatt ett element eller annat nödvändigt begrepp när det inte finns någon annan professionellt väldefinierad kod.
- MSH = Medical Subject Heading kod.
- UMLS = United Medical Language System.
- ATCC = American Type Culture Collection accession number.
- NCTC = National collection of type cultures.
Bakterielista A-K[redigera]
- QU71758---- Abiotrophia adiacens-se Granulicatella adiacens.
- MSHD000150---- Acinetobacter species är gramnegativa stavar i människans normalflora. De ger upphov till opportunistiska infektioner. De ses ofta i urinvägarna, särskilt hos patienter med KAD (kateter à demeure/liggkateter). Bakterierna har låg sjukdomsframkallande förmåga men är ofta antibiotikaresistenta och intressanta vid nosokomiala infektioner. Flera olika species finns t.ex.
- ATCC19606---- A. baumannii,
- ATCC23055---- A. calcoaceticus,
- ATCC15309---- A. lwoffii.
- ATCC33384---- Actinobacillus (Aggregatibacter) actinomycetemcomitans är en gramnegativ stav i människans munhåleflora. Den har låg sjukdomsframkallande förmåga men kan orsaka periodontit, munhåleabscess, fistel i thorax och endokardit. Den kan ses i blandinfektion med Actinomyces.
- ATCC19392---- Actinobacillus equuli och A. lignieresii har isolerats vid sårinfektioner och abscesser efter djurbett, A. equuli vid hästbett.
- MSHD000190---- Actinomyces species är en heterogen grupp av anaeroba grampositiva stavar i framför allt luftvägarnas normalflora. Kan ge infektion (aktinomykos) i ansikte, halsområdet, lunga och kvinnliga bäckenet (som komplikation till intrauterin spiral).
- ATCC11563---- Aerococcus viridans är en grampositiv kock, närbesläktad med enterokocker. Den kan förekomma vid urinvägsinfektion, septikemi, endokardit och meningit.
- MSHD000333---- Aeromonas species är gramnegativa stavar tillhörande familjen Vibrionacae. De trivs i vatten och kan förekomma normalt i tarmen. De kan orsaka sårinfektioner, septikemi, urinvägsinfektioner och gastroenteriter.
- MSHD000421---- Alcaligenes species är gramnegativa stavar som trivs i fuktiga miljöer såsom jord och vatten. De ger lågvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos nedgångna patienter – urinvägsinfektion (KAD), bensår, sårinfektion efter amputation av nedre extremitet.
- QU60542---- Alfastreptokocker utgör ett samlingsnamn för streptokocker som förekommer i munhåla och på hud. De kan ha alfahemolys, betahemolys eller ingen hemolys. De har låg sjukdomsframkallande förmåga men kan orsaka endokardit (särskilt vid tidigare klaffskador).
- MSHD009343---- Apatogena Neisseria är gramnegativa aeroba kocker som tillhör luftvägarnas normalflora. När begreppet används har N. gonorrhoeae och N. meningitidis uteslutits. Neisseria spp har låg sjukdomsframkallande förmåga och betraktas vanligen som normalflora.
- ATCC09345---- Arcanobacterium haemolyticum (f.d. Corynebacterium haemolyticum) är en grampositiv stav som kan ge faryngit och ibland skarlatinaliknande sjukdom, främst hos tonåringar. Faryngiten svarar dåligt på penicillinterapi men väl på terapi med erytromycin och andra makrolider.
- MSHD001407---- Bacillus species är grampositiva, sporbildande stavar som förekommer i vår omgivning. Alla arter utom B. anthracis och B. cereus har låg sjukdomsframkallande förmåga.
- ATCC14578---- Bacillus anthracis är en klass 3 patogen som kan ge kutan antrax med moderat mortalitet och efter inhalation av sporer pulmonell antrax med upp emot 100 % mortalitet om behandling inte insätts mycket tidigt.
- ATCC14579---- Bacillus cereus kan bilda ett potent enterotoxin som ger upphov till matförgiftning om den får tillväxa i livsmedel, ofta risrätter. Bakterien har beskrivits vid ortopediska infektioner.
- ATCC06051---- Bacillus subtilis (höbakterien) kan i enstaka fall orsaka en kliniskt signifikant infektion. Det är ofta svårt att avgöra om ett odlingsfynd är en kontamination eller ej.
- ATCC33387----Bacteroides ureolyticus, se Campylobacter ureolyticus
- ATCC25285---- Bacteroides fragilis-gruppen (innefattar Bacteroides fragilis) är en stor grupp gramnegativa anaeroba stavar i tarmens normalflora. De är vanliga i postoperativa blandinfektioner, särskilt efter kirurgi i tarm och kvinnliga genitalia. Flertalet bildar betalaktamas och kan ej behandlas med penicilliner.
- MSHD001473---- Bartonella species är långsamväxande gramnegativa stavar av vilka åtminstone fyra är patogena hos människa: B. henselae (cat scratch disease), B. bacilliformis (Oroya fever), B. quintana (skyttegravsfeber) och B. elizabethae (endokardit).
- MSHD001644---- Bifidobacterium species är grampositiva stavar som tillhör den normala tarmfloran fr.a. hos barn. Ses sällan i samband med infektion.
- QU60511---- Betahemolyserande streptokocker (betastreptokocker) är en beteckning för stora kolonier av betahemolyserande streptokocker grupp A, C eller G. Referensbeteckning är Streptococcus pyogenes, Grupp C resp. G streptokocker, förkortat S. pyogenes, GCS och GGS. GAS är ett accepterat alternativ till S. pyogenes.
- ATCC49260---- Bilophila wadsworthia är en anaerob gramnegativ stav som främst associerats med appendicit.
- MSHD001884---- Bordetella är små gramnegativa stavar.
- ATCC19395---- Bordetella bronchiseptica tillhör luftvägsfloran hos människa och djur. I undantagsfall kan den hos människa orsaka pneumonit och sårinfektion.
- ATCC15311---- Bordetella parapertussis orsakar en kikhosteliknande sjukdomsbild.
- ATCC09797---- Bordetella pertussis ger upphov till kikhosta. Symtomen beror bl.a. på bakteriens toxinbildning.
- MSHD001898 Borrelia species. Borrelia tillhör spiroketerna. Ett antal arter finns, t.ex.
- ATCC35210---- Borrelia burgdorferi,
- ATCC51383---- Borrelia garinii och
- ATCC51567---- Borrelia afzelii är av störst intresse vid borrelios. Sjukdomen kan ha många olika symtom bl.a. erytema migrans, led- och muskelsymtom, trötthet, encefalit och myokardit. Med fästingar sprids spiroketerna från djur till människa.
- QU66137---- Borrelia recurrentis orsakar återfallsfeber, en sjukdom som uteslutande sprids med vägglöss. Liknande sjukdomstillstånd kan orsakas av många andra arter av Borrelia.
- MSHD001951---- Brevibacterium species finns i mejeriprodukter men tillhör även den normala hudfloran. En distinkt ostlukt kännetecknar många isolat. Den orsakar sällan infektion hos människa men infektioner i samband med främmande kropp, dialysvätska, osteomyelit och meningit finns beskrivna.
- MSHD002002---- Brucella species är gramnegativa stavar som klassas som BSL 3 patogener p.g.a. av sin stora förmåga att orsaka laboratorieinfektioner. Alla tillhör samma art men kan indelas i olika subspecies med vissa skillnader i värdspecificitet.
- ATCC23448----B. abortus har främst nötboskap som värd,
- ATCC23456---- B. melitensis har get, samt
- ATCC23444---- B. suis svin som värdar. Dessa samt vissa andra typer kan smitta människa via opasteuriserade mejeriprodukter. Septikemi, ofta med svängande feber och sekundär osteomyelit, kan ses hos denna sällsynta importsjukdom.
- MSHD019117---- Burkholderia species (f.d. Pseudomonas) är aeroba gramnegativa stavar.
- ATCC25416---- Burkholderia cepacia trivs i fuktiga miljöer. Den ger lågvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos patienter med nedsatt immunförsvar eller cystisk fibros (empyem, pneumoni, UVI, sårinfektion).
- ATCC23344---- Burkholderia mallei är en BSL 3 patogen som huvudsakligen drabbar häst (glanders) med förmåga att också ge allvarlig sjukdom hos människa. Smittar främst vid laboratoriearbete men kan i enstaka fall överföras direkt från häst till människa.
- ATCC23343---- Burkholderia pseudomallei är även den en BSL 3 patogen p.g.a. sin förmåga att lätt ge upphov till laboratorieinfektioner. Förekommer allmänt i jord och vatten i Sydostasien men infektioner-melioidos- är ovanliga hos turister.
- QU66010---- Campylobacter jejuni/coli-gruppen är en grupp av gramnegativa (böjda) stavar som ingår i tarmfloran hos nötboskap, hönsfåglar och husdjur. Människor kan smittas genom ofullständigt uppvärmda kycklingar och mejeriprodukter, men i de flesta fall är smittkällan okänd. Sjukdomssymtomen är diarré, magsmärtor, feber och ibland kräkningar.
- ----Campylobacter ureolyticus (tidigare Bacteroides ureolyticus), är en anaerob gramnegativ stav med oklar taxonomisk tillhörighet, som 2010 reklassificierades till genus Campylobacter. Isoleras från genitala infektioner, orala infektioner och sår.
- ATCC35979---- Capnocytophaga canimorsus (f.d. DF-2) är en gramnegativ stav i fr.a. hundens normala munflora. Bakterien kan efter hundbett orsaka sårinfektion, sepsis, meningit och i enstaka fall endokardit.
- ATCC27872---- Capnocytophaga ochracea förekommer i munhålan hos människa och har förknippats med periodontit.
- ATCC15826---- Cardiobacterium hominis är en gramnegativ stav i luftvägarnas normalflora. Enda beskrivna sjukdomstillstånd är endokardit (med eller utan skada på hjärtklaffar).
- MSHD002689---- Chlamydia species är små obligat intracellulära, gramnegativa stavar.
- ATCCVR2282---- Chlamydophila pneumoniae, f.d. TWAR, förekommer över hela världen. Bakterien kan ge upphov till faryngit, sinuit, bronkit och pneumoni.
- ATCCVR571---- Chlamydia trachomatis är en, i Sverige, vanlig orsak till sexuellt överförbar genital infektion, uretrit, salpingit m.m. Vissa serotyper kan ge trakom repektive lymfogranuloma venereum. Närbesläktade
- ATCCVR125---- Chlamydia (Chlamydophila) psittaci orsakar ornitos. Klassas som BSL 3 patogen.
- ATCC13253---- Chryseobacterium meningosepticum (f.d. Flavobacterium meningosepticum) är en gramnegativ stav som förekommer normalt i jord och vatten men ej ingår i människans normalflora. I sällsynta fall ger den septikemi och meningit hos nyfödda. Bakterien är mycket antibiotikaresistent.
- MSHD002954--- Citrobacter som tillhör familjen Enterobacteriaceae, är relativt ovanliga gramnegativa stavar i tarmfloran. Flera olika species finns t.ex.
- ATCC25405---- C. amalonaticus,
- ATCC08090---- C. freundii,
- ATCC27028---- C. koseri (f.d. C. diversus). De kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, sårinfektion, pneumoni och bakteriemi.
- MSHD003013---- Clostridium species är anaeroba grampositiva sporbildande stavar som förekommer i vår omgivning och i tarmens normalflora.
- ATCC638---- Clostridium bifermentans
- ATCC25763---- Clostridium botulinum orsakar botulism. Tre kliniska huvudgrupper kan urskiljas- klassisk botulism som matförgiftning, spädbarnsbotulism efter kolonisering av tarmen och sårbotulism som följd av toxinbildning i sår infekterade med sporer.
- ATCC09689---- Clostridium difficile kan förekomma i normalfloran fr.a. hos barn men kan genom sina enterotoxiner ge svårbehandlad ofta antibiotikaassocierad diarré om den får dominera i tarmfloran. Den svåraste formen är pseudomembranös enterokolit.
- ATCC19400---- Clostridium fallax,
- ATCC19401---- Clostridium histolyticum och
- ATCC17861---- Clostridium novyi kan ge klassisk gasbrand.
- ATCC13124---- Clostridium perfringens förekommer i vår omgivning och tarmens normalflora. Den orsakar klassisk gasbrand men ses vanligare i postoperativa bukinfektioner, sårinfektioner och vid kolecystit. Enterotoxinbildande stammar kan ge matförgiftning.
- ATCC12464---- Clostridium septicum förekommer i tarmens normalflora. Den kan ge septikemi och nekrotiserande enterokolit hos patienter med malignitet i buken (lymfom, leukemi, karcinom), diabetes eller grav hjärtsjukdom.
- MSHD003017---- Clostridium tetani finns i jord och tarmens normalflora. Bakterien bildar tetanustoxin som ger upphov till stelkramp. Sjukdomen är mycket ovanlig eftersom de flesta personer är vaccinerade.
- MSHD003352---- Corynebacterium species är grampositiva stavar som förekommer i hudens normalflora. De brukar grupperas som difteroida ("koryneforma") stavar tillsammans med liknande bakterier. Artidentifikation är vanligen svår och sällan kliniskt motiverad. De ses ofta som kontamination. Det är nödvändigt med upprepade fynd för att säkerställa relevans. Vissa arter har dock stor klinisk betydelse.
- ATCC14665---- Corynebacterium aquaticum räknas som en vattenorganism. Ett fåtal fall med humana infektioner finns beskrivna och inkluderar bakteriemi, endokardit, meningit, CAPD-peritonit och cellulit efter skada med högtryckstvätt.
- ATCC27010---- Corynebacterium diphtheriae ger difteri. Huvudsakligen importfall. Vanligen ses svår tonsillit, men även sårinfektioner förekommer. Hos ovaccinerade personer kan toxinproducerande stammar ge skador på hjärta och nervsystem.
- ATCC43734---- Corynebacterium jeikeium (f.d. C. JK) ses oftast vid infektioner hos sjukhusvårdade patienter som under lång tid behandlats med bredspektrumantibiotika. Bakterien är ofta antibiotikaresistent. Den kan ge sårinfektion, septikemi och "främmande kroppsinfektioner".
- ATCC43042---- Corynebacterium urealyticum (f.d. C. D2). Vid urinvägsinfektion med denna bakterie ses ibland ärtsoppsliknande illaluktande urin. Stenbildning är vanlig p.g.a. bakteriens ureasproduktion. Även sårinfektion, peritonit, och septikemi förekommer. Bakterien är ofta antibiotikaresistent.
- MSHD003381---- Coxiella ingår tillsammans med genera Rickettsia och Ehrlichia i ordningen Rickettsiales.
- MSHD016997---- Coxiella burnetii orsakar akut och kronisk Q-feber. Förknippas med atypisk pneumoni kan också ligga bakom odlingsnegativ endokardit.
- QU60517---- Difteroida stavar är en gruppbeteckning för oftast föga patogena grampositiva stavar vilka förekommer i den ordinära hudfloran.
- ATCC23834---- Eikenella corrodens är en gramnegativ stav i normalfloran i munhåla, tarm och urogenitalia. Den anses kunna orsaka munhåleabscesser, empyem, artrit, bakteriemi och meningit.
- MSHD020594---- Edwardsiella species är gramnegativa stavar som förekommer i tarmens normalflora.
- ATCC15947---- Edwardsiella tarda är ett inte ovanligt fynd vid extraintestinala infektioner. Misstänks även kunna orsaka enterit.
- UMLSCUIC 1010492---- Enterobacter species är gramnegativa stavar tillhörande
- MSHD004755---- Enterobacteriaceae och förekommer i tarmens normalflora.
- ATCC13048---- Enterobacter aerogenes kan ge upphov till opportunistiska infektioner i urinvägar, bensår m.m. Hos immundefekta patienter kan den ge septikemi.
- QU66285---- Enterobacter agglomerans – se Pantoea agglomerans.
- ATCC13047---- Enterobacter cloacae kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, sårinfektion, pneumoni och bakteriemi.
- MSHD016983---- Enterokocker är grampositiva kocker som förekommer i tarmens normalflora. Vankomycinresistenta E. faecalis och E. faecium (VRE) har fram till 2007 varit ovanliga i Sverige.
- ATCC25788---- Enterococcus casseliflavus är ovanligt fynd vid infektioner hos människa. Den innehåller van C och kan därför förväxlas med VRE.
- ATCC19433---- Enterococcus faecalis är den kliniskt vanligaste enterokocken. Den isoleras främst från urinvägar och sår, men kan ge septikemi och endokardit.
- ATCC19434---- Enterococcus faecium utgör en mindre men ökande del av alla enterokockisolat. Den isoleras främst från urinvägar och sår men kan ge septikemi och endokardit. Den är ofta mycket resistent mot antibiotika men i Sverige med enstaka undantag känslig för vankomycin. Den kan ha betydelse som nosokomial smitta.
- ATCC35038---- Enterococcus gallinarum -se Enterococcus casseliflavus.
- ATCC19414---- Erysipelothrix rhusiopathiae är en grampositiv stav som främst är djurpatogen. Den kan hos människa (särskilt slaktare, veterinärer och fiskare) ge erysipeloid (hudinfektion). Artrit, lymfangit och endokardit finns även beskrivet.
- ATCC11775---- Escherichia coli är en gramnegativ stav tillhörande Enterobacteriaceae i tarmens normalflora. Den är vanligt förekommande i naturen och bland djur. Vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner. Kan även förkomma vid septikemi, neonatal meningit, sårinfektion, abscesser, endokardit, pneumoni och gastroenteriter med varierande virulensmekanismer (EHEC, EIEC, EPEC, ETEC).
- MSHD005051---- Eubacterium species är grampositiva anaeroba stavar i munhålans och tarmens normalflora. Sällsynt orsak till sårinfektioner och abscesser och då vanligen som del i en blandflora. Har beskrivits orsaka periodontala infektioner.
- MSHD005417---- Flavobacterium species är ett samlingsnamn på ett stort antal närbesläktade arter som förekommer i jord och vatten. Bakterierna är lågvirulenta. Den kliniskt mest kända
- ATCC13253---- F. meningosepticum är numera omdöpt till Chrysobacterium meningosepticum.
- ATCC06223---- Francisella tularensis är en gramnegativ stavbakterie, som förekommer bland gnagare, insekter och i kontaminerat vatten. Stor variation i förekomst mellan åren. Även människan smittas av denna zoonos. Förekommer främst i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna men har på senare tid diagnostiserats längre söderut. Kan lokalt ge sår, lymfkörtelsvullnad, feber, pneumoni. Vanligtvis serologisk diagnostik då risk för laboratoriesmitta finns vid odling. Klassas som BSL 3 patogen.
- MSHD005673---- Fusobacterium species är gramnegativa anaeroba stavar som förekommer i munhålans, tarmens och genitalias normalflora.
- ATCC25286---- Fusobacterium necrophorum kan ge svåra septiska adeniter och s.k. nekrobacillos eller Lemière´s syndrom. Vanligen förekommer den dock som del i blandflora (Vincent angina, peritonsillära abscesser, bukinfektioner m.m.).
- ATCC25586---- Fusobacterium nucleatum kan ge akut nekrotiserande gingivit och peritonsillära abscesser och bukabscesser i blandinfektion.
- ATCC 12344---- Grupp A streptokocker (GAS), är vid sidan av Streptococcus pyogenes (S. pyogenes) referensbeteckning för betahemolyserande streptokocker grupp A. S. pyogenes är den bakterie som orsakar scharlakansfeber, halsfluss, impetigo, erysipelas, sårinfektioner, fasciiter och septikemi liksom sekundär glomerulonefrit och reumatisk feber.
- ATCC13813---- Grupp B streptokocker (GBS) är vid sidan av Streptococcus agalactiae referensbeteckning för streptokocker tillhörande grupp B. Den tillhör den normala tarmfloran och uretra/vaginalfloran hos kvinnor. I anslutning till förlossning kan barnet infekteras och få septikemi/meningit. För urinvägarna har den klassificerats som tveksamt patogen (I 5:2).
- UMLSCUIC 0318158---- Grupp C streptokocker, GCS, är referensbeteckning för betahemolyserande streptokocker Grupp C (S. dysgalactiae subsp. equisimilis och subsp. dysgalactiae, den senare ej humanpatogen). De kan liksom S. pyogenes ge faryngotonsillit, hud- och sårinfektion, septikemi m.m. liksom sekundär glomerulonefrit och reumatisk feber.
- UMLSCUIC 0318159---- Grupp D streptokocker, GDS. Streptokock grupp D-antigen associeras vanligen till enterokocker men förekommer också hos Streptococcus bovis och hos några arter av Pediococcus.
- UMLSCUIC 0318162---- Grupp G streptokocker, GGS, är referensbeteckning för betahemolyserande streptokocker Grupp G (S. dysgalactiae subsp. equisimilis). De kan liksom S. pyogenes ge faryngotonsillit, hud- och sårinfektion, septikemi m.m. liksom sekundär glomerulonefrit och reumatisk feber.
- ATCC14018---- Gardnerella vaginalis är en gramlabil stav i den normala vaginalfloran. Den har associerats med bakteriell vaginos och isoleras ibland postpartum i blod och i material från endometrium. Den kan orsaka infektion efter abort.
- ATCC27824---- Gemella morbillorum karakteriserades tidigare som Streptococcus morbillorum. Det är en grampositiv kock som isoleras från övre luftvägarna och i enstaka fall orsakat endokardit.
- Gonokocker är en accepterad beteckning för Neisseria gonorrhoeae.
- ATCC49175---- Granulicatella adiacens (f.d. Abiotrophia adiacens) är grampositiva kocker som tillhör alfastreptokockerna. De ingår i den normala svalgfloran. Omfattar s.k. B6-beroende streptokocker. Kan i sällsynta fall ge endokardit.
- MSHD006190---- Haemophilus species är gramnegativa stavar. Namnet anspelar på att odlingssubstraten måste berikas med blod eller nödvändiga tillväxtfaktorer för att bakterien skall växa.
- ATCC 19415---- Haemophilus aphrophilus förekommer i svalgfloran hos hundar. Kan orsaka endokardit hos människa.
- ATCC33940---- Haemophilus ducreyi orsakar mjuk chanker, en sexuellt överförd sjukdom som ger ytliga genitala sår och lymfkörtelengagemang i ljumskarna. Förekommer huvudsakligen i tropiska länder, sällsynt i Sverige.
- ATCC33391---- Haemophilus influenzae förekommer i luftvägarnas normalflora framför allt hos barn men kan orsaka luftvägsinfektioner såsom otit, sinuit, epiglottit, bronkit, empyem. Den kan även ge upphov till konjunktivit, septikemi, meningit, osteomyelit, endokardit, perikardit. Vid invasiv sjukdom har serologisk subtyp b varit vanligast. Efter introduktion av vaccination är sådana infektioner numera sällsynt förekommande.
- ATCC33392---- Haemophilus parainfluenzae förekommer även den i luftvägarnas normalflora. Den orsakar sällan luftvägsinfektion men kan ge upphov till septikemi, endokardit, pankreasabscess, postoperativ bukinfektion och i sällsynta fall meningit.
- ATCC29241---- Haemophilus paraphrophilus kan förekomma i luftvägarna och orsakar endokardit, osteomyelit, hjärnabscess. Har också isolerats från urin från barn med missbildningar i urinvägarna.
- ATCC13337---- Hafnia alvei är en i tarmfloran förekommande gramnegativ stav tillhörande Enterobacteriaceae. Den liknar Enterobacter och är en sällsynt orsak till urinvägsinfektion och sårinfektion.
- ATCC43504---- Helicobacter pylori (f.d. Campylobacter pylori) är en gramnegativ liten stav som kan påvisas i slemhinnan i magsäcken. Den blir vanligare med ökad levnadsålder. Bakterien orsakar genom kraftig ureasaktivitet och slemhinneinvasivitet gastrit samt sår i ventrikel och duodenum. Den är också starkt associerad till magcancer.
- ATCC23330---- Kingella kingae är en gramnegativ stav som förekommer normalt i de övre luftvägarna och urogenitalia. Den är en ovanlig orsak till invasiv infektion (septikemi, septisk artrit, diskit och endokardit).
- MSHD007709---- Klebsiella species är gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae förekommande i tarmfloran.
- ATCC31898---- Klebsiella ornithinolytica är ovanlig i kliniska isolat. Dekarboxylerar aminosyran ornitin till skillnad från andra arter inom Klebsiella.
- ATCC13182---- Klebsiella oxytoca utgör ca 10 % av alla Klebsiella och ger samma sjukdomspanorama som K. pneumoniae.
- ATCC13883---- Klebsiella pneumoniae kan orsaka nosokomial urinvägsinfektion, sårinfektion, pneumoni och bakteriemi, bukinfektioner m.m.
- ATCC11296---- Klebsiella pneumoniae subspecies ozaenae kan ge upphov till "stinknäsa" (kolonisation av nässlemhinnan), samt i undantagsfall andra luftvägsinfektioner och urinvägsinfektion.
- ATCC13884---- Klebsiella rhinoscleromatis associeras med rhinosklerom, en i tropikerna förekommande slemhinneförhårdning i näsan. Ovanligt fynd i Sverige.
- QU60527---- Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) är en gruppbeteckning för stafylokocker och snarlika bakterier som inte producerar enzymet koagulas, vilket skiljer dem från S. aureus. S. epidermidis är vanligaste species och finns i hudens normalflora. Sjukdomsframkallande förmågan är låg men infektioner utgående från främmande kroppar förekommer. Sjukhusstammar är ofta antibiotikaresistenta. Vanlig kontaminant.