Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:l-y

Hoppa till: navigering, sök

Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ


Till artikeln Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:A-K


Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier

Förklaringar till förkortningar

  • QU kod Quantity and Units code = kod, utan eget inbyggt informationsvĂ€rde, av C-NPU Ă„satt ett element eller annat nödvĂ€ndigt begrepp nĂ€r det inte finns nĂ„gon annan professionellt vĂ€ldefinierad kod.
  • MSH = Medical Subject Heading kod.
  • UMLS = United Medical Language System.
  • ATCC = American Type Culture Collection accession number.
  • NCTC = National collection of type cultures.



Bakterielista L-Y

  • MSHD007778---- Lactobacillus species Ă€r grampositiva stavar tillhörande normalfloran i munhĂ„la, tarm och vagina. Deras sjukdomsframkallande förmĂ„ga Ă€r lĂ„g men de förekommer som kontamination i bakteriologiska prov. Enstaka fall av UVI och endokardit har beskrivits.

  • MSHD017045---- Lactococcus species Ă€r grampositiva kocker nĂ€rbeslĂ€ktade med streptokocker och enterokocker. Kan ibland vara kontaminanter. Enstaka blododlingsfynd frĂ„n patienter med konstgjorda hjĂ€rtklaffar finns rapporterat.

  • ATCC33152---- Legionella pneumophila Ă€r en gramnegativ stav som normalt förekommer i sötvatten och jord. Via vatten (befuktning, vattenberedare) kan den vid stora smittdoser ge upphov till svĂ„rartad lunginflammation. Individer med nedsatt immunförsvar Ă€r speciellt kĂ€nsliga. Andra legionellaarter kan ge liknande sjukdomsbild.

  • MSHD007919---- Leptospira species Ă€r spiroketer med Ă€n sĂ„ lĂ€nge ofullstĂ€ndigt kartlagd taxonomi. De ger upphov till leptospiros, ett samlingsnamn för akuta febersjukdomar hos djur och mĂ€nniskor.

  • ATCC14201---- Leptotrichia buccalis Ă€r en anaerob gramnegativ stav, som normalt förekommer i munhĂ„lan men Ă€ven gastrointestinalt. Har isolerats vid infektioner i huvud-halsomrĂ„det och i blododlingar frĂ„n immundefekta patienter samt rapporterats ge asymptomatisk bakteriemi efter tandingrepp.

  • MSHD007934---- Leuconostoc species Ă€r grampositiva kocker som tillhör normalfloran i magtarmkanalen och huden. Bakterien Ă€r lĂ„gvirulent. Enstaka fall av endokardit finns rapporterade liksom fynd frĂ„n dialysat, likvor och sĂ„r.

  • ATCC15313---- Listeria monocytogenes Ă€r en cefalosporinresistent grampositiv stavbakterie som förekommer i vĂ„r omgivning och ibland i vĂ„r tarmflora. Via livsmedel kan den ge septikemi och meningit. Den kan tillvĂ€xa i kylskĂ„pstemperatur. Speciellt utsatta Ă€r gravida kvinnor och deras foster/barn samt individer med nedsatt immunförsvar.

  • Meningokocker Ă€r en accepterad beteckning för Neisseria meningitidis.

  • MSHD008837---- Micrococcus species Ă€r grampositiva kocker nĂ€rmast slĂ€kt med koagulasnegativa stafylokocker och inbegrips i gruppbeteckningen KNS. De finns i naturen och i huden hos mĂ€nniskor och djur. LĂ„g sjukdomsframkallande förmĂ„ga.

  • MSHD017904---- Mobiluncus Ă€r gramnegativa, anaeroba, krökta stavar. De har associerats med bakteriell vaginos.

  • MSHD009016---- Moraxella species Ă€r kockoida gramnegativa, aeroba bakterier som ofta förekommer som normalflora i luftvĂ€garna. I undantagsfall ger de upphov till konjunktivit (M. lacunata), akut otit och laryngit (M. catarrhalis) men Ă€r endast i sĂ€llsynta fall invasiva.
    • ATCC25238---- Moraxella catarrhalis Ă€r en gramnegativ kock i luftvĂ€garnas normalflora framför allt hos barn. Den anses orsaka ca 10 % av akuta otiter samt kunna orsaka trakeit och laryngit. NĂ€stan alla stammar bildar betalaktamas.

  • MSHD020596---- Morganella species Ă€r gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae vilka förekommer i tarmfloran.
    • ATCC25830---- Morganella morganii (f.d. Proteus morganii) kan orsaka nosokomial urinvĂ€gsinfektion, sĂ„rinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.

  • ATCC12600, QU71320 MRSA-meticillinresistenta Staphylococcus aureus som innehĂ„ller mecA-gen. De har fr.a. förknippats med allvarliga nosokomiala utbrott.

  • MSHD009161---- Mycobacterium species Ă€r grampositiva, syrafasta och aeroba stavar.
    • QU66471---- Mycobacterium avium-intracellulare Ă€r tvĂ„ olika arter av mykobakterier vilka Ă€r mycket svĂ„ra att sĂ€rskilja pĂ„ laboratoriet. De behandlas dĂ€rför som en egen grupp. De förekommer normalt i jord, vatten och hos djur och har en lĂ„g sjukdomsframkallande förmĂ„ga. Hos individer med normalt immunförsvar kan de ge adeniter och lungtuberkulosliknande sjukdom men hos individer med AIDS ger de oftast generaliserad sjukdom.
    • ATCC29571---- Mycobacterium malmoense kan ge kronisk lunginfektion som röntgenologiskt pĂ„minner om lungtuberkulos. Fall med cervikal adenit finns beskrivna.
    • ATCC927---- Mycobacterium marinum (Ă€ven kallad M. balnei) förekommer i sĂ„vĂ€l sött som salt vatten. Bakterien ger upphov till hudlesioner som till utseendet pĂ„minner om reumatoida noduli. Smitta kan överföras via swimmingpooler, akvarier, fiske och andra vattenaktiviteter.
    • ATCC27294---- Mycobacterium tuberculosis (tuberkelbakterien, tbb) ger upphov till tuberkulos. Vanligast Ă€r lungtuberkulos men infektionen kan slĂ„ ner i andra organ (meningit m.m.). SĂ€rskilt utsatta Ă€r individer med nedsatt immunförsvar (AIDS, undernĂ€ring). Klassas som BSL 3 patogen.

  • MSHD009174---- Mycoplasma species Ă€r smĂ„ bakterier som saknar cellvĂ€gg.
    • QU66494---- Mycoplasma genitalium Ă€r en av 14 mykoplasmor av humant ursprung och har associerats med akut icke gonorrhoeisk uretrit (NGU). Bakterien Ă€r lĂ„ngsamvĂ€xande och pĂ„visas dĂ€rför företrĂ€desvis med PCR.
    • ATCC23114---- Mycoplasma hominis isoleras frĂ„n urogenitaltrakten hos bĂ„de mĂ€n och kvinnor. Vid förekomst i större mĂ€ngd kan de eventuellt ge uretrit, prostatit, vaginos och endometrit.
    • ATCC15531---- Mycoplasma pneumoniae Ă€r en vanlig orsak till atypisk pneumoni med feber, hosta och huvudvĂ€rk.

  • MSHD009343---- Neisseria species Ă€r gramnegativa aeroba kocker som (med undantag av N. gonorrhoeae) tillhör luftvĂ€garnas normalflora. NĂ€r begreppet anvĂ€nds har N. gonorrhoeae och N. meningitidis uteslutits. Övriga Neisseria spp har lĂ„g sjukdomsframkallande förmĂ„ga och betraktas vanligen som normalflora. Dessa innefattar N. elongata, N. flavescens, N. sicca, N. subflava m.fl.
    • ATCC19424---- Neisseria gonorrhoeae (gonokocker) orsakar gonorrĂ©. Vanligen sexuellt överförd smitta. Uretrit Ă€r vanligaste symtom. Andra symtom kan vara vaginal flytning, prostatit, artrit, septikemi m.m. I samband med förlossning kan barnets ögon bli infekterade.
    • ATCC13077---- Neisseria meningitidis (meningokocker) kan asymtomatiskt finnas i nasofarynx. Bakterien kan ge upphov till septikemi och meningit. I sĂ€llsynta fall har den isolerats frĂ„n ledvĂ€tska, perikardvĂ€tska, genitalia och rektum.
    • ATCC51223---- Neisseria weaveri Ă€r en gramnegativ stav tillhörande Neisseriaceae och kan hittas vid infektion efter hundbett.

  • MSHD009615---- Nocardia species Ă€r grampositiva, "grenade" stavar som finns i jord och vatten. De kan ge opportunistiska infektioner (N. asteroides och N. brasiliensis), sĂ€rskilt hos individer med nedsatt immunförsvar, vanligen utgĂ„ende frĂ„n luftvĂ€garna.

  • QU60523---- Nonfermentativa gramnegativa stavar Ă€r en gruppbeteckning för i miljön förekommande aeroba bakterier frĂ€mst tillhörande Pseudomonas-, Flavo- och Alcaligenes-slĂ€ktena samt Stenotrophomonas och Burkholderia. Deras sjukdomsframkallande förmĂ„ga Ă€r lĂ„g men de kan ge opportunistiska infektioner.

  • ATCC 27155---- Pantoea agglomerans (f.d. Enterobacter agglomerans) Ă€r en gramnegativ stav tillhörande Enterobacteriaceae som förekommer i tarmens normalflora. Den kan ge upphov till opportunistiska infektioner i urinvĂ€gar, bensĂ„r m.m. Hos immundefekta patienter kan den ge septikemi.

  • ATCC43137---- Pasteurella multocida Ă€r en gramnegativ stav i munfloran hos hund och katt. SĂ„rinfektion efter djurbett Ă€r vanligt. Septikemi, osteit och pneumoni ses som komplikation. Infektionerna Ă€r ofta svĂ„rlĂ€kta trots att bakterien in vitro Ă€r mycket antibiotikakĂ€nslig.

  • MSHD010376---- Pediococcus Ă€r fakultativt anaeroba grampositiva kocker som kan kolonisera grönsaker och andra matvaror och kan ocksĂ„ förstöra bryggerijĂ€st. De Ă€r föga patogena för vĂ€xter och djur inklusive mĂ€nniska.

  • MSHD010460---- Peptococcus utgörs av anaeroba grampositiva kocker tillhörande normalfloran i munhĂ„lan, mag- tarmkanalen och kvinnliga genitalia. Peptokockerna omfattar numera endast species Peptococcus niger övriga har överförts till genus Peptostreptococcus.

  • MSHD010462---- Peptostreptococcus species Ă€r anaeroba grampositiva kocker som tillhör mĂ€nniskans normalflora. De isoleras i abscesser utgĂ„ngna frĂ„n mag- tarmkanal, genitalia, luftvĂ€gar samt i hjĂ€rnabscesser.

  • ATCC14029---- Plesiomonas shigelloides Ă€r en gramnegativ stav som finns i vatten i subtropiska och tropiska omrĂ„den. Den kan ge gastroenterit. Endast i undantagsfall ger bakterien extraintestinala infektioner.

  • ATCC33400---- Pneumokocker Ă€r en accepterad beteckning för Streptococcus pneumoniae.

  • MSHD017861---- Porphyromonas species Ă€r gramnegativa anaeroba stavar i munfloran, urogenitalt samt i tarmen. Kan orsaka infektioner i nedre luftvĂ€gar samt i huvud, nacke och munhĂ„lan.

  • MSHD018720---- Prevotella species (f.d. Bacteroides spp) Ă€r gramnegativa anaeroba stavar i luftvĂ€gar och tarm.
    • ATCC29303---- Prevotella bivia och
    • ATCC29426---- Prevotella disiens ger bĂ€ckeninfektioner (endometrit).
    • ATCC25845---- Prevotella melaninogenica ses tillsammans med aeroba bakterier i svĂ„rlĂ€kta sĂ„r, abscesser och osteiter.

  • MSHD011424---- Propionibacterium species Ă€r grampositiva anaeroba stavar i hudens normalflora. De kan ge upphov till lĂ„gvirulenta infektioner, sĂ€rskilt i samband med insĂ€ttande av frĂ€mmande material inom ortopedi och kĂ€rlkirurgi. Nedsatt immunförsvar medför ökad infektionsrisk.
    • ATCC06919---- Propionibacterium acnes Ă€r den vanligaste arten.
    • ATCC14157---- Propionibacterium propionicum (tidigare benĂ€mnd Arachnia propionica) tillhör den normala konjunktivalfloran men anses orsaka kanalikulit i tĂ„rkanalen.

  • MSHD011511---- Proteus species Ă€r gramnegativa, rörliga stavar tillhörande Enterobacteriaceae som förekommer i tarmfloran.
    • ATCC29906---- Proteus mirabilis Ă€r den vanligaste proteusarten. Den kan orsaka urinvĂ€gsinfektion. Genom bakteriens ureasproduktion bildas ibland urinvĂ€gskonkrement. Bakterien ger Ă€ven sĂ„rinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.
    • ATCC 33519---- Proteus penneri (tidigare Proteus vulgaris biotyp 1) kan orsaka urinvĂ€gsinfektioner men ocksĂ„ bakteremi och i enstaka fall meningit. Oftare antibiotikaresistent Ă€n P. mirabilis.
    • ATCC13315---- Proteus vulgaris kan orsaka urinvĂ€gsinfektion. Genom bakteriens ureasproduktion bildas ibland urinvĂ€gskonkrement. Bakterien ger Ă€ven sĂ„rinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.

  • MSHD011532---- Providencia species Ă€r relativt ovanliga gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae i tarmfloran. Flera species finns t.ex.
    • ATCC09886---- Providencia alcalifaciens,
    • ATCC29944---- Providencia rettgeri (f.d. Proteus rettgeri),
    • ATCC29914---- Providencia stuartii. De kan orsaka nosokomial urinvĂ€gsinfektion, sĂ„rinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.

  • MSHD011549---- Pseudomonas species Ă€r gramnegativa, aeroba, nonfermentativa stavar. De Ă€r vanligt förekommande pĂ„ vĂ€xter, i jord och vatten.
    • ATCC10145---- Pseudomonas aeruginosa kan Ă€ven förekomma i tarmfloran, sĂ€rskilt i samband med sjukhusvĂ„rd. Den kan ge sĂ„rinfektion (grönaktigt var) och nosokomial urinvĂ€gsinfektion, extern otit, empyem, pneumoni, ögoninfektion (efter skada eller operation). Septikemi, endokardit och meningit finns beskrivet samt follikulit efter bad i bubbelpool.
    • ATCC13525---- Pseudomonas fluorescens trivs i fuktiga miljöer. Den kan ge lĂ„gvirulenta, opportunistiska infektioner sĂ€rskilt hos individer med nedsatt immunförsvar. Bakterien isoleras frĂ„n urinvĂ€gar, sĂ„r och empyem.
    • ATCC17588---- Pseudomonas stutzeri ger lĂ„gvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos patienter med nedsatt immunförsvar - empyem, urinvĂ€gsinfektion, sĂ„rinfektion.

  • ATCC06939---- Rhodococcus equi Ă€r en grampositiv stav som normalt förekommer i jord och vĂ€xter. R. equi har lĂ„g sjukdomsframkallande förmĂ„ga och orsakar infektioner (hudinfektion, pneumoni och septikemi) nĂ€stan uteslutande hos individer med nedsatt immunförsvar (AIDS m.m.).

  • MSHD012281---- Rickettsia species Ă€r smĂ„ obligat intracellulĂ€ra bakterier som brukar indelas i tyfusgruppen med R. prowazekii som orsakar flĂ€cktyfus och spotted fever-gruppen med bl.a. R. rickettsii som orsakar Rocky mountain spotted fever. Sprids med bl.a. löss, loppor och fĂ€stingar. Flera species klassas som BSL 3 patogener.

  • ATCC17931---- Rothia dentocariosa Ă€r en grampositiv stav nĂ€ra beslĂ€ktad med aktinomyceterna. Den förekommer i övre luftvĂ€garna och brukar placeras under beteckningen difteroida stavar. De har beskrivits vid endokardit.

  • ATCC43971---- Salmonella enterica. Salmonella tillhör Enterobacteriaceae och Ă€r gramnegativa stavar. Alla kliniskt relevanta stammar tillhör arten S. enterica som Ă€r ett nybildat artnamn. Mer Ă€n tvĂ„ tusen olika serotyper finns beskrivna. Dessa anvĂ€nds till vardags som ”artnamn”. Vanligaste serotyperna Ă€r S. Enteritidis, S. Typhimurium. Genom otillrĂ€ckligt vĂ€rmda livsmedel kan bakterierna ge gastrointestinal infektion med diarrĂ©. I sĂ€llsynta fall förekommer septikemi och urinvĂ€gsinfektion. BĂ„de inhemska och importerade fall förekommer. Salmonella Typhi Ă€r en humanadapterad serotyp som ger tyfoidfeber, vilken kan börja som en gastrointestinal infektion dĂ€r septiska symtom senare dominerar genom bakteriens invasiva förmĂ„ga. SekundĂ€rt till septikemin kan artrit, osteomyelit, abscesser m.m. förekomma. Mindre virulenta Ă€r S. Paratyphi A och B.

  • MSHD020357---- Selenomonas Ă€r en anaerob stavbakterie som finns i subgingivan vid periodontit.

  • MSHD012705---- Serratia species Ă€r relativt ovanliga gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae i tarmfloran.
    • QU66694---- Serratia liquefaciens kan orsaka nosokomial urinvĂ€gsinfektion, sĂ„rinfektion (stora brĂ€nnskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit.
    • ATCC13880---- Serratia marcescens kan orsaka nosokomial urinvĂ€gsinfektion, osteit, sĂ„rinfektion (stora brĂ€nnskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit. Nosokomiala utbrott finns beskrivna frĂ„n neonatalavdelningar samt frĂ„n blodpĂ„sar. Mest kĂ€nd Ă€r de rödpigmenterade varianterna av denna bakterie som ”jĂ€rteckensbakterie”.

  • ATCC08071---- Shewanella putrefaciens (f.d. Pseudomonas putrefaciens), Ă€r en gramnegativ stav som normalt lever i fuktig miljö. Den har lĂ„g sjukdomsframkallande förmĂ„ga men kan förekomma i blododlingar. Isoleras ocksĂ„ frĂ„n urinvĂ€gar, bensĂ„r och abscesser.

  • MSHD012760---- Shigella species Ă€r gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae. Fyra olika species finns: S. dysenteriae, S. flexneri S. boydii och S. sonnei. Taxonomiskt Ă€r de egentligen invasiva kloner av E. coli. Bakterierna kan med kontaminerad föda, vatten eller kontaktsmitta ge gastrointestinal infektion. DiarrĂ©n karakteriseras av blodtillblandning (rödsot) genom bakteriens invasiva förmĂ„ga i tarmslemhinnan. Endast sĂ€llan invaderas blodbanan.

  • MSHD013139---- Spirillum Ă€r beteckningen pĂ„ en grupp spiroketer som Ă„terfinns i munhĂ„la och svalg. De ses bl.a. i preparat frĂ„n periodontit.
    • QU66699---- Spirillum minus Ă€r en av tvĂ„ bakterier som förknippas med rĂ„ttbettsfeber. Den Ă€r gramnegativ men har inte odlats fram pĂ„ syntetiska medier. Mikroskopi och injektion pĂ„ marsvin kan anvĂ€ndas för diagnostik. Jfr. Streptobacillus moniliformis.

  • Stafylokocker se Staphylococcus species.

  • MSHD013210---- Staphylococcus species Ă€r grampositiva, katalaspositiva kocker. De förekommer i hudens normalflora.
    • ATCC12600---- Staphylococcus aureus Ă€r en vanlig orsak till abscesser, impetigo och sĂ„rinfektioner. S. aureus kan Ă€ven förekomma i urinodling hos kateteriserade patienter eller som tecken pĂ„ en embolisering till urinvĂ€garna. Andra manifestationer Ă€r osteomyelit, artrit, empyem, septikemi, meningit, endokardit och toxic shock syndrome. Toxinutlöst matförgiftning förekommer.
    • MRSA (meticillinresistent S. aureus) Ă€r resistent mot alla betalaktamantibiotika och ibland Ă€ven mot andra antibiotika. Den utgör dĂ€rigenom ett nosokomialt problem.
    • ATCC14990---- Staphylococcus epidermidis Ă€r den vanligaste koagulasnegativa stafylokocken i hudens normalflora. Den har lĂ„g sjukdomsframkallande förmĂ„ga men kan ge infektioner utgĂ„ende frĂ„n frĂ€mmande kroppar. Sjukhusstammar Ă€r ofta antibiotikaresistenta. Vanlig kontaminant.
    • QU66716---- Staphylococcus lugdunensis kan ge abscesser, septikemi, endokardit, graft- och protesinfektioner m.m. Infektionerna har ofta ett mer akut förlopp Ă€n man vĂ€ntar sig av koagulasnegativa stafylokocker. Dock ses lĂ„ngdragna svĂ„rbehandlade infektioner av typ hidroadenit, paronyki och mastit.
    • ATCC15305---- Staphylococcus saprophyticus kan ge kraftig akut cystit hos kvinnor frĂ€mst i fertil Ă„lder. Ofta tĂ€ta miktioner vilket ger lĂ„ga bakterietal vid urinodling.

  • ATCC13637---- Stenotrophomonas maltophilia (f.d. Xanthomonas/Pseudomonas maltophilia) Ă€r en gramnegativ stav som trivs i fuktig miljö. Den ses i urinvĂ€gar (KAD), bensĂ„r och abscesser. Trots lĂ„g sjukdomsframkallande förmĂ„ga förekommer den vid ett flertal olika infektionstyper inkluderande sepsis och meningit. Alltid resistent mot imipenem och meropenem. Nosokomialt problem fr.a. pĂ„ IVA.

  • ATCC25296---- Stomatococcus mucilaginosus Ă€r en grampositiv kock som normalt finns i munhĂ„lan. Hos frĂ€mst immundefekta patienter kan den ge upphov till endokardit, bakteremi, intravaskulĂ€r kateterinfektion, meningit och peritonit.

  • ATCC 14647---- Streptobacillus moniliformis Ă€r en gramnegativ stav som orsakar rĂ„ttbettsfeber.

  • MSHD013291---- Streptococcus species Ă€r grampositiva, katalasnegativa kocker. De indelas traditionellt efter sin hemolys pĂ„ blodagarplattor. Alfastreptokocker ger en grön hemolys eller ingen hemolys, betahemolyserande streptokocker (eller förenklat betastreptokocker) ger en klar hemolys. Alfastreptokocker anvĂ€nds i denna bok som gruppbeteckning för ej nĂ€rmare identifierade streptokocker dĂ€r de vanligaste arterna Ă€r uteslutna och nĂ€rmare identifiering ej anses kliniskt nödvĂ€ndig. De Ă€r normalflora i munhĂ„la, svalg och tarm dĂ€r de ofta har sina egna ekologiska nischer. Streptokocker kan med serologisk metodik indelas i olika grupper.
    • Streptococcus agalactiae (GBS), se Grupp B Streptokocker.
    • ATCC33397---- Streptococcus anginosus ingĂ„r i Streptococcus milleri- gruppen (S. anginosus, S. constellatus, S. intermedius). Den finns normalt i luftvĂ€gar, mag-tarmkanal och hud. Den kan ge empyem, abscesser, septikemi, meningit och endokardit.
    • ATCC33317---- Streptococcus bovis tillhör GDS (grupp D streptokocker). Den finns normalt i mag-tarmkanal och luftvĂ€gar. Den kan orsaka septikemi (statistisk koppling mellan kolonmalignitet och S. bovis i blod) och endokardit.
    • ATCC27823---- Streptococcus constellatus ingĂ„r i Streptococcus milleri-gruppen.
    • QU66726---- Streptococcus milleri-gruppen Ă€r en gruppbeteckning för smĂ„ betahemolyserande streptokocker tillhörande S. anginosus, S. constellatus och S. intermedius. De tillhör normalfloran men förekommer ocksĂ„ i olika typer av abscesser.
    • ATCC27335---- Streptococcus intermedius ingĂ„r i Streptococcus milleri- gruppen (S. anginosus, S. constellatus, S. intermedius). Den förekommer normalt i munhĂ„la, luftvĂ€gar och tarm. Den kan orsaka endokardit, abscesser och meningit.
    • ATCC29178---- Streptococcus iniae-orsakad cellulit har beskrivits efter hudskador hos arbetare i fiskodlingar.
    • ATCC3399---- Streptococcus mitis ingĂ„r i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhĂ„la, luftvĂ€gar och tarm. Den kan orsaka endokardit och abscesser.
    • ATCC25175---- Streptococcus mutans ingĂ„r i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhĂ„la, luftvĂ€gar och tarm. Den kan orsaka endokardit och medverkar till bildningen av dentala plaque.
    • ATCC35037---- Streptococcus oralis (f.d. S. mitior) ingĂ„r i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhĂ„la, luftvĂ€gar och tarm, och Ă„terfinns vid endokardit.
    • ATCC33400---- Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) orsakar akut otit, sinuit, pneumoni, septikemi och meningit. Bakterien har tidigare alltid varit kĂ€nslig för penicillin men pĂ„ senare Ă„r Ă€r resistensutveckling mot penicilliner och andra antibiotika ett vĂ€xande problem.
    • Streptococcus pyogenes, se Grupp A streptokocker.
    • ATCC 7073---- Streptococcus salivarius ingĂ„r i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhĂ„la och tarm. Den Ă„terfinns vid endokardit.
    • ATCC10556---- Streptococcus sanguis ingĂ„r i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhĂ„la, luftvĂ€gar och tarm. Den kan orsaka endokardit och sinuit och medverkar vid bildningen av dentala plaque.

  • Streptokocker Grupp B, se Grupp B streptokocker.
  • Streptokocker Grupp C, se Grupp C streptokocker.
  • Streptokocker Grupp D, se Grupp D streptokocker.
  • Streptokocker Grupp G, se Grupp G streptokocker.

  • MSHD014210---- Treponema pallidum tillhör spiroketerna och ger upphov till syfilis (lues). Sjukdomen sprids huvudsakligen sexuellt och kan ha en mycket varierande symtombild. PrimĂ€rinfektionen Ă€r ett sĂ„r med regional lymfkörtelsvullnad. SekundĂ€rfasen kan domineras av mukokutana lesioner, feber och generell lymfkörtelsvullnad. I tertiĂ€rstadiet ses framför allt symtom frĂ„n cirkulations- och nervsystem.

  • ATCC27618---- Ureaplasma urealyticum har som övriga ureaplasma inkomplett cellvĂ€gg. De förekommer normalt i urogenitaltrakten hos mĂ€n och kvinnor. Vid förekomst i större mĂ€ngd kan de eventuellt ge uretrit, prostatit, vaginos och endometrit.

  • ATCC10790---- Veillonella parvula Ă€r en anaerob gramnegativ kock med lĂ„g patogenicitet. Kan i sĂ€llsynta fall ses vid infektioner i huvud, nacke och luftvĂ€gar.

  • MSHD014733---- Vibrio species Ă€r gramnegativa, oxidaspositiva böjda stavar (mĂ„svingar). De Ă€r vanligt förekommande i marina miljöer. MĂ„nga arter Ă€r halofila och krĂ€ver salt i substraten för att tillvĂ€xa.
    • ATCC17749---- Vibrio alginolyticus kan ge hudinfektioner, cellulit och extern otit. Eftersom bakteriens normala nisch Ă€r vattenassocierade miljöer, ses infektioner framförallt hos fiskare och simmare. Hos immundefekta kan bakterien ge livshotande bakteriemi.
    • MSHD014734---- Vibrio cholerae förekommer i sött eller brĂ€ckt kontaminerat vatten, frukt och grönsaker. Vissa serotyper, typ O1 (och O139), ger upphov till sjukdomen kolera och producerar ett toxin (koleratoxinet (CT)). Vattentunna diarrĂ©er kan leda till extrem dehydrering. Kolera har funnits i Sverige men finns nu huvudsakligen i tropiska lĂ€nder.
    • ATCC33539---- Vibrio damsela kan liksom Vibrio alginolyticus ge sĂ„rinfektioner efter hudtrauma i salt eller brĂ€ckt vatten.
    • ATCC17802---- Vibrio parahemolyticus förekommer i tempererat saltvatten över hela vĂ€rlden. Den kan kontaminera skaldjur och hos mĂ€nniska ge toxinutlöst matförgiftning. Den kan ge sĂ€llsynta opportunistiska infektioner i sĂ„r, öga och öra.
    • ATCC27562---- Vibrio vulnificus förekommer i havsvatten. Den har uttalad sjukdomsframkallande förmĂ„ga (sommartid) och kan ge sĂ„rinfektioner och septikemi, det senare bl.a. efter intagande av rĂ„a ostron. Individer med leversjukdom Ă€r sĂ€rskilt kĂ€nsliga.

  • MSHD016983, QU71318---- VRE Ă€r beteckning för vankomycinresistenta enterokocker.

  • MSHD016968---- Wolinella species Ă€r gramnegativa anaeroba stavar som tillhör luftvĂ€garnas normalflora. Bakterien kan pĂ„visas vid periodontit.

  • MSHD015007---- Yersinia species Ă€r gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae.
    • ATCC09610---- Yersinia enterocolitica. Inom arten finns kloner som har invasiv förmĂ„ga. Serotyp O3 Ă€r vanligast i Sverige. Kan genom kontaminerad föda ge diarrĂ© eller lymfadenit liknande appendicit. Även artrit och bakteriemi har beskrivits.
    • ATCC19428---- Yersinia pestis orsakar pest och antas vara ansvarig för de stora epidemierna av digerdöd i Europa under medeltiden. Sjukdomen förekom i tvĂ„ former, böldpest och lungpest. Böldpest uppstod efter bett av infekterade loppor för vilka svartrĂ„ttor var reservoar. Om infektionen nĂ„dde lungorna kunde infektionen spridas genom aerosol som dĂ„ gav en primĂ€r infektion i lungorna hos den infekterade. Pest förekommer i stora delar av vĂ€rlden med olika gnagare som reservoar. Klassas som BSL 3 patogen.
    • ATCC29833---- Yersinia pseudotuberculosis ses fr.a. hos djur men kan orsaka gastroenterit hos mĂ€nniska.