Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:L-Y
Till innehÄllsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ
Till artikeln Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier:A-K
Kort beskrivning av kliniskt intressanta bakterier
Förklaringar till förkortningar
- QU kod Quantity and Units code = kod, utan eget inbyggt informationsvÀrde, av C-NPU Äsatt ett element eller annat nödvÀndigt begrepp nÀr det inte finns nÄgon annan professionellt vÀldefinierad kod.
- MSH = Medical Subject Heading kod.
- UMLS = United Medical Language System.
- ATCC = American Type Culture Collection accession number.
- NCTC = National collection of type cultures.
Bakterielista L-Y
- MSHD007778---- Lactobacillus species Àr grampositiva stavar tillhörande normalfloran i munhÄla, tarm och vagina. Deras sjukdomsframkallande förmÄga Àr lÄg men de förekommer som kontamination i bakteriologiska prov. Enstaka fall av UVI och endokardit har beskrivits.
- MSHD017045---- Lactococcus species Àr grampositiva kocker nÀrbeslÀktade med streptokocker och enterokocker. Kan ibland vara kontaminanter. Enstaka blododlingsfynd frÄn patienter med konstgjorda hjÀrtklaffar finns rapporterat.
- ATCC33152---- Legionella pneumophila Àr en gramnegativ stav som normalt förekommer i sötvatten och jord. Via vatten (befuktning, vattenberedare) kan den vid stora smittdoser ge upphov till svÄrartad lunginflammation. Individer med nedsatt immunförsvar Àr speciellt kÀnsliga. Andra legionellaarter kan ge liknande sjukdomsbild.
- MSHD007919---- Leptospira species Àr spiroketer med Àn sÄ lÀnge ofullstÀndigt kartlagd taxonomi. De ger upphov till leptospiros, ett samlingsnamn för akuta febersjukdomar hos djur och mÀnniskor.
- ATCC14201---- Leptotrichia buccalis Àr en anaerob gramnegativ stav, som normalt förekommer i munhÄlan men Àven gastrointestinalt. Har isolerats vid infektioner i huvud-halsomrÄdet och i blododlingar frÄn immundefekta patienter samt rapporterats ge asymptomatisk bakteriemi efter tandingrepp.
- MSHD007934---- Leuconostoc species Àr grampositiva kocker som tillhör normalfloran i magtarmkanalen och huden. Bakterien Àr lÄgvirulent. Enstaka fall av endokardit finns rapporterade liksom fynd frÄn dialysat, likvor och sÄr.
- ATCC15313---- Listeria monocytogenes Àr en cefalosporinresistent grampositiv stavbakterie som förekommer i vÄr omgivning och ibland i vÄr tarmflora. Via livsmedel kan den ge septikemi och meningit. Den kan tillvÀxa i kylskÄpstemperatur. Speciellt utsatta Àr gravida kvinnor och deras foster/barn samt individer med nedsatt immunförsvar.
- Meningokocker Àr en accepterad beteckning för Neisseria meningitidis.
- MSHD008837---- Micrococcus species Àr grampositiva kocker nÀrmast slÀkt med koagulasnegativa stafylokocker och inbegrips i gruppbeteckningen KNS. De finns i naturen och i huden hos mÀnniskor och djur. LÄg sjukdomsframkallande förmÄga.
- MSHD017904---- Mobiluncus Àr gramnegativa, anaeroba, krökta stavar. De har associerats med bakteriell vaginos.
- MSHD009016---- Moraxella species Àr kockoida gramnegativa, aeroba bakterier som ofta förekommer som normalflora i luftvÀgarna. I undantagsfall ger de upphov till konjunktivit (M. lacunata), akut otit och laryngit (M. catarrhalis) men Àr endast i sÀllsynta fall invasiva.
- ATCC25238---- Moraxella catarrhalis Àr en gramnegativ kock i luftvÀgarnas normalflora framför allt hos barn. Den anses orsaka ca 10 % av akuta otiter samt kunna orsaka trakeit och laryngit. NÀstan alla stammar bildar betalaktamas.
- MSHD020596---- Morganella species Àr gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae vilka förekommer i tarmfloran.
- ATCC25830---- Morganella morganii (f.d. Proteus morganii) kan orsaka nosokomial urinvÀgsinfektion, sÄrinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.
- ATCC12600, QU71320 MRSA-meticillinresistenta Staphylococcus aureus som innehÄller mecA-gen. De har fr.a. förknippats med allvarliga nosokomiala utbrott.
- MSHD009161---- Mycobacterium species Àr grampositiva, syrafasta och aeroba stavar.
- QU66471---- Mycobacterium avium-intracellulare Àr tvÄ olika arter av mykobakterier vilka Àr mycket svÄra att sÀrskilja pÄ laboratoriet. De behandlas dÀrför som en egen grupp. De förekommer normalt i jord, vatten och hos djur och har en lÄg sjukdomsframkallande förmÄga. Hos individer med normalt immunförsvar kan de ge adeniter och lungtuberkulosliknande sjukdom men hos individer med AIDS ger de oftast generaliserad sjukdom.
- ATCC29571---- Mycobacterium malmoense kan ge kronisk lunginfektion som röntgenologiskt pÄminner om lungtuberkulos. Fall med cervikal adenit finns beskrivna.
- ATCC927---- Mycobacterium marinum (Àven kallad M. balnei) förekommer i sÄvÀl sött som salt vatten. Bakterien ger upphov till hudlesioner som till utseendet pÄminner om reumatoida noduli. Smitta kan överföras via swimmingpooler, akvarier, fiske och andra vattenaktiviteter.
- ATCC27294---- Mycobacterium tuberculosis (tuberkelbakterien, tbb) ger upphov till tuberkulos. Vanligast Àr lungtuberkulos men infektionen kan slÄ ner i andra organ (meningit m.m.). SÀrskilt utsatta Àr individer med nedsatt immunförsvar (AIDS, undernÀring). Klassas som BSL 3 patogen.
- MSHD009174---- Mycoplasma species Àr smÄ bakterier som saknar cellvÀgg.
- QU66494---- Mycoplasma genitalium Àr en av 14 mykoplasmor av humant ursprung och har associerats med akut icke gonorrhoeisk uretrit (NGU). Bakterien Àr lÄngsamvÀxande och pÄvisas dÀrför företrÀdesvis med PCR.
- ATCC23114---- Mycoplasma hominis isoleras frÄn urogenitaltrakten hos bÄde mÀn och kvinnor. Vid förekomst i större mÀngd kan de eventuellt ge uretrit, prostatit, vaginos och endometrit.
- ATCC15531---- Mycoplasma pneumoniae Àr en vanlig orsak till atypisk pneumoni med feber, hosta och huvudvÀrk.
- MSHD009343---- Neisseria species Ă€r gramnegativa aeroba kocker som (med undantag av N. gonorrhoeae) tillhör luftvĂ€garnas normalflora. NĂ€r begreppet anvĂ€nds har N. gonorrhoeae och N. meningitidis uteslutits. Ăvriga Neisseria spp har lĂ„g sjukdomsframkallande förmĂ„ga och betraktas vanligen som normalflora. Dessa innefattar N. elongata, N. flavescens, N. sicca, N. subflava m.fl.
- ATCC19424---- Neisseria gonorrhoeae (gonokocker) orsakar gonorré. Vanligen sexuellt överförd smitta. Uretrit Àr vanligaste symtom. Andra symtom kan vara vaginal flytning, prostatit, artrit, septikemi m.m. I samband med förlossning kan barnets ögon bli infekterade.
- ATCC13077---- Neisseria meningitidis (meningokocker) kan asymtomatiskt finnas i nasofarynx. Bakterien kan ge upphov till septikemi och meningit. I sÀllsynta fall har den isolerats frÄn ledvÀtska, perikardvÀtska, genitalia och rektum.
- ATCC51223---- Neisseria weaveri Àr en gramnegativ stav tillhörande Neisseriaceae och kan hittas vid infektion efter hundbett.
- MSHD009615---- Nocardia species Àr grampositiva, "grenade" stavar som finns i jord och vatten. De kan ge opportunistiska infektioner (N. asteroides och N. brasiliensis), sÀrskilt hos individer med nedsatt immunförsvar, vanligen utgÄende frÄn luftvÀgarna.
- QU60523---- Nonfermentativa gramnegativa stavar Àr en gruppbeteckning för i miljön förekommande aeroba bakterier frÀmst tillhörande Pseudomonas-, Flavo- och Alcaligenes-slÀktena samt Stenotrophomonas och Burkholderia. Deras sjukdomsframkallande förmÄga Àr lÄg men de kan ge opportunistiska infektioner.
- ATCC 27155---- Pantoea agglomerans (f.d. Enterobacter agglomerans) Àr en gramnegativ stav tillhörande Enterobacteriaceae som förekommer i tarmens normalflora. Den kan ge upphov till opportunistiska infektioner i urinvÀgar, bensÄr m.m. Hos immundefekta patienter kan den ge septikemi.
- ATCC43137---- Pasteurella multocida Àr en gramnegativ stav i munfloran hos hund och katt. SÄrinfektion efter djurbett Àr vanligt. Septikemi, osteit och pneumoni ses som komplikation. Infektionerna Àr ofta svÄrlÀkta trots att bakterien in vitro Àr mycket antibiotikakÀnslig.
- MSHD010376---- Pediococcus Àr fakultativt anaeroba grampositiva kocker som kan kolonisera grönsaker och andra matvaror och kan ocksÄ förstöra bryggerijÀst. De Àr föga patogena för vÀxter och djur inklusive mÀnniska.
- MSHD010460---- Peptococcus utgörs av anaeroba grampositiva kocker tillhörande normalfloran i munhÄlan, mag- tarmkanalen och kvinnliga genitalia. Peptokockerna omfattar numera endast species Peptococcus niger övriga har överförts till genus Peptostreptococcus.
- MSHD010462---- Peptostreptococcus species Àr anaeroba grampositiva kocker som tillhör mÀnniskans normalflora. De isoleras i abscesser utgÄngna frÄn mag- tarmkanal, genitalia, luftvÀgar samt i hjÀrnabscesser.
- ATCC14029---- Plesiomonas shigelloides Àr en gramnegativ stav som finns i vatten i subtropiska och tropiska omrÄden. Den kan ge gastroenterit. Endast i undantagsfall ger bakterien extraintestinala infektioner.
- ATCC33400---- Pneumokocker Àr en accepterad beteckning för Streptococcus pneumoniae.
- MSHD017861---- Porphyromonas species Àr gramnegativa anaeroba stavar i munfloran, urogenitalt samt i tarmen. Kan orsaka infektioner i nedre luftvÀgar samt i huvud, nacke och munhÄlan.
- MSHD018720---- Prevotella species (f.d. Bacteroides spp) Àr gramnegativa anaeroba stavar i luftvÀgar och tarm.
- ATCC29303---- Prevotella bivia och
- ATCC29426---- Prevotella disiens ger bÀckeninfektioner (endometrit).
- ATCC25845---- Prevotella melaninogenica ses tillsammans med aeroba bakterier i svÄrlÀkta sÄr, abscesser och osteiter.
- MSHD011424---- Propionibacterium species Àr grampositiva anaeroba stavar i hudens normalflora. De kan ge upphov till lÄgvirulenta infektioner, sÀrskilt i samband med insÀttande av frÀmmande material inom ortopedi och kÀrlkirurgi. Nedsatt immunförsvar medför ökad infektionsrisk.
- ATCC06919---- Propionibacterium acnes Àr den vanligaste arten.
- ATCC14157---- Propionibacterium propionicum (tidigare benÀmnd Arachnia propionica) tillhör den normala konjunktivalfloran men anses orsaka kanalikulit i tÄrkanalen.
- MSHD011511---- Proteus species Àr gramnegativa, rörliga stavar tillhörande Enterobacteriaceae som förekommer i tarmfloran.
- ATCC29906---- Proteus mirabilis Àr den vanligaste proteusarten. Den kan orsaka urinvÀgsinfektion. Genom bakteriens ureasproduktion bildas ibland urinvÀgskonkrement. Bakterien ger Àven sÄrinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.
- ATCC 33519---- Proteus penneri (tidigare Proteus vulgaris biotyp 1) kan orsaka urinvÀgsinfektioner men ocksÄ bakteremi och i enstaka fall meningit. Oftare antibiotikaresistent Àn P. mirabilis.
- ATCC13315---- Proteus vulgaris kan orsaka urinvÀgsinfektion. Genom bakteriens ureasproduktion bildas ibland urinvÀgskonkrement. Bakterien ger Àven sÄrinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.
- MSHD011532---- Providencia species Àr relativt ovanliga gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae i tarmfloran. Flera species finns t.ex.
- ATCC09886---- Providencia alcalifaciens,
- ATCC29944---- Providencia rettgeri (f.d. Proteus rettgeri),
- ATCC29914---- Providencia stuartii. De kan orsaka nosokomial urinvÀgsinfektion, sÄrinfektion, bakteriemi och i enstaka fall meningit.
- MSHD011549---- Pseudomonas species Àr gramnegativa, aeroba, nonfermentativa stavar. De Àr vanligt förekommande pÄ vÀxter, i jord och vatten.
- ATCC10145---- Pseudomonas aeruginosa kan Àven förekomma i tarmfloran, sÀrskilt i samband med sjukhusvÄrd. Den kan ge sÄrinfektion (grönaktigt var) och nosokomial urinvÀgsinfektion, extern otit, empyem, pneumoni, ögoninfektion (efter skada eller operation). Septikemi, endokardit och meningit finns beskrivet samt follikulit efter bad i bubbelpool.
- ATCC13525---- Pseudomonas fluorescens trivs i fuktiga miljöer. Den kan ge lÄgvirulenta, opportunistiska infektioner sÀrskilt hos individer med nedsatt immunförsvar. Bakterien isoleras frÄn urinvÀgar, sÄr och empyem.
- ATCC17588---- Pseudomonas stutzeri ger lÄgvirulenta, opportunistiska infektioner, fr.a. hos patienter med nedsatt immunförsvar - empyem, urinvÀgsinfektion, sÄrinfektion.
- ATCC06939---- Rhodococcus equi Àr en grampositiv stav som normalt förekommer i jord och vÀxter. R. equi har lÄg sjukdomsframkallande förmÄga och orsakar infektioner (hudinfektion, pneumoni och septikemi) nÀstan uteslutande hos individer med nedsatt immunförsvar (AIDS m.m.).
- MSHD012281---- Rickettsia species Àr smÄ obligat intracellulÀra bakterier som brukar indelas i tyfusgruppen med R. prowazekii som orsakar flÀcktyfus och spotted fever-gruppen med bl.a. R. rickettsii som orsakar Rocky mountain spotted fever. Sprids med bl.a. löss, loppor och fÀstingar. Flera species klassas som BSL 3 patogener.
- ATCC17931---- Rothia dentocariosa Àr en grampositiv stav nÀra beslÀktad med aktinomyceterna. Den förekommer i övre luftvÀgarna och brukar placeras under beteckningen difteroida stavar. De har beskrivits vid endokardit.
- ATCC43971---- Salmonella enterica. Salmonella tillhör Enterobacteriaceae och Ă€r gramnegativa stavar. Alla kliniskt relevanta stammar tillhör arten S. enterica som Ă€r ett nybildat artnamn. Mer Ă€n tvĂ„ tusen olika serotyper finns beskrivna. Dessa anvĂ€nds till vardags som âartnamnâ. Vanligaste serotyperna Ă€r S. Enteritidis, S. Typhimurium. Genom otillrĂ€ckligt vĂ€rmda livsmedel kan bakterierna ge gastrointestinal infektion med diarrĂ©. I sĂ€llsynta fall förekommer septikemi och urinvĂ€gsinfektion. BĂ„de inhemska och importerade fall förekommer. Salmonella Typhi Ă€r en humanadapterad serotyp som ger tyfoidfeber, vilken kan börja som en gastrointestinal infektion dĂ€r septiska symtom senare dominerar genom bakteriens invasiva förmĂ„ga. SekundĂ€rt till septikemin kan artrit, osteomyelit, abscesser m.m. förekomma. Mindre virulenta Ă€r S. Paratyphi A och B.
- MSHD020357---- Selenomonas Àr en anaerob stavbakterie som finns i subgingivan vid periodontit.
- MSHD012705---- Serratia species Àr relativt ovanliga gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae i tarmfloran.
- QU66694---- Serratia liquefaciens kan orsaka nosokomial urinvÀgsinfektion, sÄrinfektion (stora brÀnnskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit.
- ATCC13880---- Serratia marcescens kan orsaka nosokomial urinvĂ€gsinfektion, osteit, sĂ„rinfektion (stora brĂ€nnskador), bakteriemi och i enstaka fall meningit. Nosokomiala utbrott finns beskrivna frĂ„n neonatalavdelningar samt frĂ„n blodpĂ„sar. Mest kĂ€nd Ă€r de rödpigmenterade varianterna av denna bakterie som âjĂ€rteckensbakterieâ.
- ATCC08071---- Shewanella putrefaciens (f.d. Pseudomonas putrefaciens), Àr en gramnegativ stav som normalt lever i fuktig miljö. Den har lÄg sjukdomsframkallande förmÄga men kan förekomma i blododlingar. Isoleras ocksÄ frÄn urinvÀgar, bensÄr och abscesser.
- MSHD012760---- Shigella species Àr gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae. Fyra olika species finns: S. dysenteriae, S. flexneri S. boydii och S. sonnei. Taxonomiskt Àr de egentligen invasiva kloner av E. coli. Bakterierna kan med kontaminerad föda, vatten eller kontaktsmitta ge gastrointestinal infektion. Diarrén karakteriseras av blodtillblandning (rödsot) genom bakteriens invasiva förmÄga i tarmslemhinnan. Endast sÀllan invaderas blodbanan.
- MSHD013139---- Spirillum Àr beteckningen pÄ en grupp spiroketer som Äterfinns i munhÄla och svalg. De ses bl.a. i preparat frÄn periodontit.
- QU66699---- Spirillum minus Àr en av tvÄ bakterier som förknippas med rÄttbettsfeber. Den Àr gramnegativ men har inte odlats fram pÄ syntetiska medier. Mikroskopi och injektion pÄ marsvin kan anvÀndas för diagnostik. Jfr. Streptobacillus moniliformis.
- Stafylokocker se Staphylococcus species.
- MSHD013210---- Staphylococcus species Àr grampositiva, katalaspositiva kocker. De förekommer i hudens normalflora.
- ATCC12600---- Staphylococcus aureus Àr en vanlig orsak till abscesser, impetigo och sÄrinfektioner. S. aureus kan Àven förekomma i urinodling hos kateteriserade patienter eller som tecken pÄ en embolisering till urinvÀgarna. Andra manifestationer Àr osteomyelit, artrit, empyem, septikemi, meningit, endokardit och toxic shock syndrome. Toxinutlöst matförgiftning förekommer.
- MRSA (meticillinresistent S. aureus) Àr resistent mot alla betalaktamantibiotika och ibland Àven mot andra antibiotika. Den utgör dÀrigenom ett nosokomialt problem.
- ATCC14990---- Staphylococcus epidermidis Àr den vanligaste koagulasnegativa stafylokocken i hudens normalflora. Den har lÄg sjukdomsframkallande förmÄga men kan ge infektioner utgÄende frÄn frÀmmande kroppar. Sjukhusstammar Àr ofta antibiotikaresistenta. Vanlig kontaminant.
- QU66716---- Staphylococcus lugdunensis kan ge abscesser, septikemi, endokardit, graft- och protesinfektioner m.m. Infektionerna har ofta ett mer akut förlopp Àn man vÀntar sig av koagulasnegativa stafylokocker. Dock ses lÄngdragna svÄrbehandlade infektioner av typ hidroadenit, paronyki och mastit.
- ATCC15305---- Staphylococcus saprophyticus kan ge kraftig akut cystit hos kvinnor frÀmst i fertil Älder. Ofta tÀta miktioner vilket ger lÄga bakterietal vid urinodling.
- ATCC13637---- Stenotrophomonas maltophilia (f.d. Xanthomonas/Pseudomonas maltophilia) Àr en gramnegativ stav som trivs i fuktig miljö. Den ses i urinvÀgar (KAD), bensÄr och abscesser. Trots lÄg sjukdomsframkallande förmÄga förekommer den vid ett flertal olika infektionstyper inkluderande sepsis och meningit. Alltid resistent mot imipenem och meropenem. Nosokomialt problem fr.a. pÄ IVA.
- ATCC25296---- Stomatococcus mucilaginosus Àr en grampositiv kock som normalt finns i munhÄlan. Hos frÀmst immundefekta patienter kan den ge upphov till endokardit, bakteremi, intravaskulÀr kateterinfektion, meningit och peritonit.
- ATCC 14647---- Streptobacillus moniliformis Àr en gramnegativ stav som orsakar rÄttbettsfeber.
- MSHD013291---- Streptococcus species Àr grampositiva, katalasnegativa kocker. De indelas traditionellt efter sin hemolys pÄ blodagarplattor. Alfastreptokocker ger en grön hemolys eller ingen hemolys, betahemolyserande streptokocker (eller förenklat betastreptokocker) ger en klar hemolys. Alfastreptokocker anvÀnds i denna bok som gruppbeteckning för ej nÀrmare identifierade streptokocker dÀr de vanligaste arterna Àr uteslutna och nÀrmare identifiering ej anses kliniskt nödvÀndig. De Àr normalflora i munhÄla, svalg och tarm dÀr de ofta har sina egna ekologiska nischer. Streptokocker kan med serologisk metodik indelas i olika grupper.
- Streptococcus agalactiae (GBS), se Grupp B Streptokocker.
- ATCC33397---- Streptococcus anginosus ingÄr i Streptococcus milleri- gruppen (S. anginosus, S. constellatus, S. intermedius). Den finns normalt i luftvÀgar, mag-tarmkanal och hud. Den kan ge empyem, abscesser, septikemi, meningit och endokardit.
- ATCC33317---- Streptococcus bovis tillhör GDS (grupp D streptokocker). Den finns normalt i mag-tarmkanal och luftvÀgar. Den kan orsaka septikemi (statistisk koppling mellan kolonmalignitet och S. bovis i blod) och endokardit.
- ATCC27823---- Streptococcus constellatus ingÄr i Streptococcus milleri-gruppen.
- QU66726---- Streptococcus milleri-gruppen Àr en gruppbeteckning för smÄ betahemolyserande streptokocker tillhörande S. anginosus, S. constellatus och S. intermedius. De tillhör normalfloran men förekommer ocksÄ i olika typer av abscesser.
- ATCC27335---- Streptococcus intermedius ingÄr i Streptococcus milleri- gruppen (S. anginosus, S. constellatus, S. intermedius). Den förekommer normalt i munhÄla, luftvÀgar och tarm. Den kan orsaka endokardit, abscesser och meningit.
- ATCC29178---- Streptococcus iniae-orsakad cellulit har beskrivits efter hudskador hos arbetare i fiskodlingar.
- ATCC3399---- Streptococcus mitis ingÄr i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhÄla, luftvÀgar och tarm. Den kan orsaka endokardit och abscesser.
- ATCC25175---- Streptococcus mutans ingÄr i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhÄla, luftvÀgar och tarm. Den kan orsaka endokardit och medverkar till bildningen av dentala plaque.
- ATCC35037---- Streptococcus oralis (f.d. S. mitior) ingÄr i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhÄla, luftvÀgar och tarm, och Äterfinns vid endokardit.
- ATCC33400---- Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) orsakar akut otit, sinuit, pneumoni, septikemi och meningit. Bakterien har tidigare alltid varit kÀnslig för penicillin men pÄ senare Är Àr resistensutveckling mot penicilliner och andra antibiotika ett vÀxande problem.
- Streptococcus pyogenes, se Grupp A streptokocker.
- ATCC 7073---- Streptococcus salivarius ingÄr i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhÄla och tarm. Den Äterfinns vid endokardit.
- ATCC10556---- Streptococcus sanguis ingÄr i gruppen alfastreptokocker. Den förekommer normalt i munhÄla, luftvÀgar och tarm. Den kan orsaka endokardit och sinuit och medverkar vid bildningen av dentala plaque.
- Streptokocker Grupp B, se Grupp B streptokocker.
- Streptokocker Grupp C, se Grupp C streptokocker.
- Streptokocker Grupp D, se Grupp D streptokocker.
- Streptokocker Grupp G, se Grupp G streptokocker.
- MSHD014210---- Treponema pallidum tillhör spiroketerna och ger upphov till syfilis (lues). Sjukdomen sprids huvudsakligen sexuellt och kan ha en mycket varierande symtombild. PrimÀrinfektionen Àr ett sÄr med regional lymfkörtelsvullnad. SekundÀrfasen kan domineras av mukokutana lesioner, feber och generell lymfkörtelsvullnad. I tertiÀrstadiet ses framför allt symtom frÄn cirkulations- och nervsystem.
- ATCC27618---- Ureaplasma urealyticum har som övriga ureaplasma inkomplett cellvÀgg. De förekommer normalt i urogenitaltrakten hos mÀn och kvinnor. Vid förekomst i större mÀngd kan de eventuellt ge uretrit, prostatit, vaginos och endometrit.
- ATCC10790---- Veillonella parvula Àr en anaerob gramnegativ kock med lÄg patogenicitet. Kan i sÀllsynta fall ses vid infektioner i huvud, nacke och luftvÀgar.
- MSHD014733---- Vibrio species Àr gramnegativa, oxidaspositiva böjda stavar (mÄsvingar). De Àr vanligt förekommande i marina miljöer. MÄnga arter Àr halofila och krÀver salt i substraten för att tillvÀxa.
- ATCC17749---- Vibrio alginolyticus kan ge hudinfektioner, cellulit och extern otit. Eftersom bakteriens normala nisch Àr vattenassocierade miljöer, ses infektioner framförallt hos fiskare och simmare. Hos immundefekta kan bakterien ge livshotande bakteriemi.
- MSHD014734---- Vibrio cholerae förekommer i sött eller brÀckt kontaminerat vatten, frukt och grönsaker. Vissa serotyper, typ O1 (och O139), ger upphov till sjukdomen kolera och producerar ett toxin (koleratoxinet (CT)). Vattentunna diarréer kan leda till extrem dehydrering. Kolera har funnits i Sverige men finns nu huvudsakligen i tropiska lÀnder.
- ATCC33539---- Vibrio damsela kan liksom Vibrio alginolyticus ge sÄrinfektioner efter hudtrauma i salt eller brÀckt vatten.
- ATCC17802---- Vibrio parahemolyticus förekommer i tempererat saltvatten över hela vÀrlden. Den kan kontaminera skaldjur och hos mÀnniska ge toxinutlöst matförgiftning. Den kan ge sÀllsynta opportunistiska infektioner i sÄr, öga och öra.
- ATCC27562---- Vibrio vulnificus förekommer i havsvatten. Den har uttalad sjukdomsframkallande förmÄga (sommartid) och kan ge sÄrinfektioner och septikemi, det senare bl.a. efter intagande av rÄa ostron. Individer med leversjukdom Àr sÀrskilt kÀnsliga.
- MSHD016983, QU71318---- VRE Àr beteckning för vankomycinresistenta enterokocker.
- MSHD016968---- Wolinella species Àr gramnegativa anaeroba stavar som tillhör luftvÀgarnas normalflora. Bakterien kan pÄvisas vid periodontit.
- MSHD015007---- Yersinia species Àr gramnegativa stavar tillhörande Enterobacteriaceae.
- ATCC09610---- Yersinia enterocolitica. Inom arten finns kloner som har invasiv förmĂ„ga. Serotyp O3 Ă€r vanligast i Sverige. Kan genom kontaminerad föda ge diarrĂ© eller lymfadenit liknande appendicit. Ăven artrit och bakteriemi har beskrivits.
- ATCC19428---- Yersinia pestis orsakar pest och antas vara ansvarig för de stora epidemierna av digerdöd i Europa under medeltiden. Sjukdomen förekom i tvÄ former, böldpest och lungpest. Böldpest uppstod efter bett av infekterade loppor för vilka svartrÄttor var reservoar. Om infektionen nÄdde lungorna kunde infektionen spridas genom aerosol som dÄ gav en primÀr infektion i lungorna hos den infekterade. Pest förekommer i stora delar av vÀrlden med olika gnagare som reservoar. Klassas som BSL 3 patogen.
- ATCC29833---- Yersinia pseudotuberculosis ses fr.a. hos djur men kan orsaka gastroenterit hos mÀnniska.