Skillnad mellan versioner av "Smittskyddslagen, inledande översikt"
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' | Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar]]'' | ||
---- | ---- | ||
| − | |||
| − | |||
| − | Smittskyddslagen (2004:168)[http://www.notisum.se/Rnp/sls/fakta/a0040168.htm] och smittskyddsförordningen (2004:255 med kompletterande föreskrifter till lagen [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040255.htm]) reglerar samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar. Riksdag och regering har genom smittskyddslagen beslutat att huvudansvaret för smittskyddet ligger hos de enskilda landstingen. I varje landsting skall det finnas en smittskyddsläkare som utses av den lokala hälso-och sjukvårdsnämnden enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.htm]). I frågor som inte gäller smittskyddsläkarens myndighetsutövning skall denne verka under nämnden. Se | + | == Smittskyddslagstiftningen och dess tillämpningar == |
| + | ===Bakgrund=== | ||
| + | Smittskyddslagen (2004:168)[http://www.notisum.se/Rnp/sls/fakta/a0040168.htm] och smittskyddsförordningen (2004:255 med kompletterande föreskrifter till lagen [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040255.htm]) reglerar samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar. Riksdag och regering har genom smittskyddslagen beslutat att huvudansvaret för smittskyddet ligger hos de enskilda landstingen. I varje landsting skall det finnas en smittskyddsläkare som utses av den lokala hälso-och sjukvårdsnämnden enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.htm]). I frågor som inte gäller smittskyddsläkarens myndighetsutövning skall denne verka under nämnden. Se vidare artikel [[Smittskyddslagen och smittskyddsläkarorganisationen i landet]]). Hälso-och sjukvårdslagen reglerar bland annat landstingens ansvar rörande isolering och tillfällig isolering enligt smittskyddslagen. I smittskyddslagen framgår även vid vilka sjukdomar som samhället får vidta åtgärder mot den enskildes vilja och vilket intrång i den enskildes integritet som får göras. | ||
| − | De smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra allvarliga konsekvenser och där det finns möjligheter att förebygga smittspridning benämns i lagen som | + | === Allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga infektioner === |
| + | De smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra allvarliga konsekvenser och där det finns möjligheter att förebygga smittspridning benämns i lagen som ''allmänfarliga'' och är anmälnings- och smittspårningspliktiga. ''Samhällsfarliga'' sjukdomar enligt lagen är sådana som kan få spridning i samhället som kan innebära en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner. För närvarande (april 2012) klassas bara [[smittkoppor]] och [[SARS]] dit. Vid samhällsfarliga sjukdomar får preciserade intrång i den enskildes integritet göras. Av övriga smittsamma sjukdomar anses vissa så allvarliga, att det ur smittskyddsaspekt är angeläget att fortlöpande bevaka deras utbredning. Dessa benämns ''anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar'' och listas i smittskyddsförordningen. De anmäls på ett likartat sätt, och flera av dem är också smittspårningspliktiga. Smittspårningsförfarandet regleras i SOSFS 2005-27. När det gäller dessa sjukdomar medges i smittskyddslagen inga restriktioner i den enskildes frihet. Sådana kan däremot tänkas bli aktuella enligt annan lagstiftning (t.ex. vid tecken på livsmedelsburen smitta). | ||
Enligt Smittskyddslagen och Smittskyddsförordningen skall både behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier anmäla inträffade liksom misstänkta fall av listade smittamma sjukdomar till lokal smittskyddsläkare och Smittskyddsinstitutet (SMI). Det dubbla anmälningsförfarandet ger en hög känslighet i övervakningssystemet. | Enligt Smittskyddslagen och Smittskyddsförordningen skall både behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier anmäla inträffade liksom misstänkta fall av listade smittamma sjukdomar till lokal smittskyddsläkare och Smittskyddsinstitutet (SMI). Det dubbla anmälningsförfarandet ger en hög känslighet i övervakningssystemet. | ||
| Rad 17: | Rad 18: | ||
*Infektionen skall enligt smittskyddslagen rapporteras till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet. | *Infektionen skall enligt smittskyddslagen rapporteras till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet. | ||
| − | |||
| − | |||
| − | Praktiska råd för handläggning av de viktigaste sjukdomarna enligt smittskyddslagen inkluderande Smittskyddsblad finns att ladda ned från Smittskyddsläkarföreningens hemsida [http://www.slf.se/templates/AssociationStartPage.aspx?id=2191]. | + | Praktiska råd för handläggning av de viktigaste sjukdomarna enligt smittskyddslagen inkluderande Smittskyddsblad finns att ladda ned från Smittskyddsläkarföreningens hemsida [http://www.slf.se/templates/AssociationStartPage.aspx?id=2191]. En mer allmän information om olika smittsamma sjukdomar står att finna på Smittskyddsinstitutets hemsida: [http://www.smittskyddsinstitutet.se] |
| + | ===Frivillig laboratorierapportering=== | ||
| + | Förutom den anmälningsplikt som föreligger för organismer som listas i smittskyddslagen kan också överenskommelser mellan SMI och svenska laboratorier fattas om så kallad ''frivillig laboratorierapportering''. För närvarande omfattas sådan rapportering av ''[[Clostridium difficile]]'' och [[Calicivirus|Norovirus/Sapovirus -infektion]]. | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
[[Kategori:Epidemiologi]] | [[Kategori:Epidemiologi]] | ||
| Rad 54: | Rad 30: | ||
[[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]] | ||
[[Kategori:Epidemiologi-STI]] | [[Kategori:Epidemiologi-STI]] | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
[[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]] | [[Kategori:Infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ]] | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
[[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]] | [[Kategori:Nedre luftvägsinfektioner]] | ||
| − | |||
[[Kategori:Epidemiologi-NLI]] | [[Kategori:Epidemiologi-NLI]] | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
[[Kategori:CNS-infektioner]] | [[Kategori:CNS-infektioner]] | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
[[Kategori:ÖLI]] | [[Kategori:ÖLI]] | ||
| − | + | ===Allmänfarliga sjukdomar=== | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | === Allmänfarliga sjukdomar | ||
*Infektiöst agens och sjukdom | *Infektiöst agens och sjukdom | ||
Versionen från 30 april 2012 kl. 14.46
Artikel publicerad i april 2012
Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar
Smittskyddslagstiftningen och dess tillämpningar
Bakgrund
Smittskyddslagen (2004:168)[1] och smittskyddsförordningen (2004:255 med kompletterande föreskrifter till lagen [2]) reglerar samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar. Riksdag och regering har genom smittskyddslagen beslutat att huvudansvaret för smittskyddet ligger hos de enskilda landstingen. I varje landsting skall det finnas en smittskyddsläkare som utses av den lokala hälso-och sjukvårdsnämnden enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL [3]). I frågor som inte gäller smittskyddsläkarens myndighetsutövning skall denne verka under nämnden. Se vidare artikel Smittskyddslagen och smittskyddsläkarorganisationen i landet). Hälso-och sjukvårdslagen reglerar bland annat landstingens ansvar rörande isolering och tillfällig isolering enligt smittskyddslagen. I smittskyddslagen framgår även vid vilka sjukdomar som samhället får vidta åtgärder mot den enskildes vilja och vilket intrång i den enskildes integritet som får göras.
Allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga infektioner
De smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra allvarliga konsekvenser och där det finns möjligheter att förebygga smittspridning benämns i lagen som allmänfarliga och är anmälnings- och smittspårningspliktiga. Samhällsfarliga sjukdomar enligt lagen är sådana som kan få spridning i samhället som kan innebära en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner. För närvarande (april 2012) klassas bara smittkoppor och SARS dit. Vid samhällsfarliga sjukdomar får preciserade intrång i den enskildes integritet göras. Av övriga smittsamma sjukdomar anses vissa så allvarliga, att det ur smittskyddsaspekt är angeläget att fortlöpande bevaka deras utbredning. Dessa benämns anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar och listas i smittskyddsförordningen. De anmäls på ett likartat sätt, och flera av dem är också smittspårningspliktiga. Smittspårningsförfarandet regleras i SOSFS 2005-27. När det gäller dessa sjukdomar medges i smittskyddslagen inga restriktioner i den enskildes frihet. Sådana kan däremot tänkas bli aktuella enligt annan lagstiftning (t.ex. vid tecken på livsmedelsburen smitta).
Enligt Smittskyddslagen och Smittskyddsförordningen skall både behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier anmäla inträffade liksom misstänkta fall av listade smittamma sjukdomar till lokal smittskyddsläkare och Smittskyddsinstitutet (SMI). Det dubbla anmälningsförfarandet ger en hög känslighet i övervakningssystemet.
Med undantag av sexuellt överförbara infektioner (STI) anmäls samtliga listade sjukdomar med full patientidentitet. Vid STI-diagnos (dock ej hepatiter eller HTLV-infektion) skall anmälan i stället göras med så kallad rikskod (födelseårtal + fyra sista siffror i personnumret, se vidare under SmiNet, allmän beskrivning). Anmälan ska ske så snart som möjligt från diagnosen, i normalfallet inom 24 timmar. Klinisk anmälan skall innehålla uppgifter av epidemiologisk betydelse, t.ex. misstänkt smittkälla, smittvägar, smittland, riskyrke etc.
För att underlätta för kliniker bör remissvar om mikroorganism som faller under smittskyddslagstiftningen förses med kommentar:
- Infektionen skall enligt smittskyddslagen rapporteras till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet.
Praktiska råd för handläggning av de viktigaste sjukdomarna enligt smittskyddslagen inkluderande Smittskyddsblad finns att ladda ned från Smittskyddsläkarföreningens hemsida [4]. En mer allmän information om olika smittsamma sjukdomar står att finna på Smittskyddsinstitutets hemsida: [5]
Frivillig laboratorierapportering
Förutom den anmälningsplikt som föreligger för organismer som listas i smittskyddslagen kan också överenskommelser mellan SMI och svenska laboratorier fattas om så kallad frivillig laboratorierapportering. För närvarande omfattas sådan rapportering av Clostridium difficile och Norovirus/Sapovirus -infektion.
Allmänfarliga sjukdomar
- Infektiöst agens och sjukdom
- Campylobacter - campylobacterinfektion
- EHEC (STEC/VTEC)- infektion med enterohemorragisk E. coli
- Giardia intestinalis - giardiainfektion
- Salmonella (ej Typhi och Paratyphi)-salmonellainfektion
- Salmonella Paratyphi - paratyfoidfeber
- Salmonella Typhi - tyfoidfeber
- Shigella- shigellainfektion
- Vibrio cholerae - kolera
Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar
- Infektiöst agens och sjukdom
- Clostridium botulinum - botulism (S)
- Cryptosporidium (S)
- Entamoeba histolytica - amöbainfektion (S)
- Vibrio-infektion exklusive kolera (S)
- Yersinia enterocolitica - yersiniainfektion (S)
(S) innebär smittspårningsplikt
Tabell 2. Sjukdomar och agens med speciell anknytning till STI
enligt smittskyddslagens bilaga 1 (2006-07-01).
| Allmänfarliga sjukdomar | Etiologi 1 | Etiologi 2 | |
|---|---|---|---|
| Gonorré | N. gonorrhoeae | ||
| Hepatiter | HBV | HCV | |
| HIV-infektion | HIV 1/2 | ||
| HTLV 1 eller 2-infektion | HTLV 1/2 | ||
| Klamydia | Chlamydia trachomatis | ||
| Syfilis | Treponema pallidum |
Allmänfarliga sjukdomar (anmälnings- och smittspårningspliktiga )
- Difteri (Corynebacterium diphtheriae)
- Leptospirainfektion (Leptospira)
- Mjältbrand (Bacillus anthracis)
- Stafylokocker, meticillinresistenta Staphylocoocus aureus (MRSA)
- Pest (Yersinia pestis)
- Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP)
Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar (anmälningspliktiga)
- Streptococcus pyogenes (GAS), invasiv
- Brucella species (S)
- Haemophilus influenzae typ b, invasiv
- Listerios Listeria monocytogenes (S)
- Streptococcus pneumoniae, invasiv
- Stelkramp Clostridium tetani
- Tularemi Francisella tularensis
- Enterokocker, vanko R E. faecium, E. faecalis (VRE) (S)
- Vibrio species exklusive kolera species (S).
(S) innebär smittspårningsplikt
Tabell 1. Lista över allmänfarliga sjukdomar och agens med speciell anknytning till NLI
| Allmänfarliga sjukdomar | Etiologi 1 | |
|---|---|---|
| Fågelinfluensa | Influensa A(H5N1) | |
| Nya influensan | Influensa A(H1N1) | |
| Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) | Staphylococcus aureus (meticillinresistent) | |
| Infektion med pneumokocker nedsatta för PcG | Streptococcus pneumoniae (PcG MIC>=0,5 mg/L) | |
| Mjältbrand | Bacillus anthracis | |
| Pest | Yersinia pestis | |
| Tuberkulos | Mycobacterium tuberculosis |
Tabell 2. Lista över samhällsfarliga sjukdomar (samtliga)
| Samhällsfarliga sjukdomar | Etiologi 1 | |
|---|---|---|
| SARS (Svår akut respiratorisk sjukdom) | Coronavirus (SARS-CoV) | |
| Smittkoppor | Variola |
Tabell 3. Lista över anmälningspliktiga sjukdomar och agens utöver allmänfarliga sjukdomar med speciell anknytning till NLI
| Övriga anmälningspliktiga sjukdomar | Etiologi 1 | |
|---|---|---|
| Harpest (tularemi) | Francisella tularensis | |
| Infektion med atypiska mykobakterier | Atypiska mykobakterier | |
| Invasiv infektion med Haemophilus influenzae | Haemophilus influenzae (invasivt isolat) | |
| Invasiv infektion med GAS | Streptococcus pyogenes (invasivt isolat) | |
| Invasiv pneumokockinfektion | Streptococcus pneumoniae (invasivt isolat) | |
| Kikhosta(S) | Bordetella pertussis | |
| Legionellainfektion(S) | Legionella species | |
| Papegojsjuka(S) | Chlamydophila psittaci | |
| Q-feber | Coxiella burnetti |
Betecknas i denna skrift icke-tuberkulösa mykobakterier.
(S) innebär smittspårninsplikt
Dessutom finns frivillig rapportering till SMI av influensa och RSV. Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet
Tabell 11. Smittskyddsreglerade infektioner relaterade till CNS
Allmänfarliga sjukdomar enligt Smittskyddslagen
- Meningokocksjukdom (invasiv)
- Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G
- Polio
- Tuberkulos
- Rabies
- HIV-infektion
- Klamydiainfektion
- Syfilis
Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar enligt Smittskyddsförordningen
- Echinokockinfektion
- Entamöba histolytica, infektion (Entamoeba histolytica) (S)
- Haemophilus influenzae, invasiv infektion
- Pneumokockinfektion, invasiv (Streptococcus pneumoniae)
- Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier)
- Malaria
- Mässling (S)
- Påssjuka (S)
- Röda hund (inkl. kongenital rubella) (S)
- Stelkramp
- Sorkfeber (Nephropathia epidemica)
- Botulism (S)
- Listerios (S)
- Papegojsjuka (S)
- Trikinos (S)
- Virala meningoencefaliter
(S) innebär smittspårningsplikt
För närmare detaljer om rapportering och vilka uppgifter som skall anges i anmälan hänvisas till instruktioner utgivna av epidemiologiska enheten, SMI.