Skillnad mellan versioner av "Smittskyddslagen, inledande översikt"

Versionen från 30 april 2012 kl. 14.15

Artikel publicerad i april 2012

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar

Allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga infektioner

Smittskyddslagstiftningen och dess tillämpningar

Smittskyddslagen och smittskyddsförordningen (med kompletterande föreskrifter till lagen) reglerar samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar. Riksdag och regering har beslutat om en smittskyddslag (2004:168) (SmL)[1] som anger att huvudansvaret för smittskyddet ligger hos de enskilda landstingen via de lokalt anställda smittskyddsläkarna. Hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763, HSL [2]) reglerar också landstingens ansvar rörande isolering och tillfällig isolering enligt smittskyddslagen. All vård måste enligt lagen organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet.

vidare sjukvårdshuvudmännens ansvar att upprätthålla medel för sjukvården att . Ansvaret för förhindrande av smittspridning via den fysiska miljön (livsmedel/vatten/ventilation/djur/m.m.) ligger hos miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Smittskyddsläkaren är delvis underställd hälso-och sjukvårdsnämnden, men har delvis ställning som en självständig myndighet. Ansvaret för förhindrande av smittspridning via den fysiska miljön (livsmedel/vatten/ventilation/djur/m.m.) ligger hos miljö-och hälsoskyddsnämnderna. Ansvaret för kostnaderna regleras av författningarna. I smittskyddslagen framgår även vid vilka sjukdomar som samhället får vidta åtgärder mot den enskildes vilja och vilket intrång i den enskildes integritet som får göras.

De smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra allvarliga konsekvenser och där det finns möjligheter att förebygga smittspridning benämns i lagen som allmänfarliga och är anmälnings- och smittspårningspliktiga. Samhällsfarliga sjukdomar enligt lagen är sådana som kan få spridning i samhället som kan innebära en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner. För närvarande (februari 2010) klassas bara smittkoppor och SARS dit. Vid samhällsfarliga sjukdomar får preciserade intrång i den enskildes integritet göras.

Av övriga smittsamma sjukdomar anses vissa så allvarliga, att det ur smittskyddsaspekt är angeläget att fortlöpande bevaka deras utbredning. Dessa benämns anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar och listas i smittskyddsförordningen. De anmäls på ett likartat sätt, och flera av dem är också smittspårningspliktiga. Smittspårningsförfarandet regleras i SOSFS 2005-27. När det gäller dessa sjukdomar medges i smittskyddslagen inga restriktioner i den enskildes frihet. Sådana kan däremot tänkas bli aktuella enligt annan lagstiftning (t.ex. vid tecken på livsmedelsburen smitta).

Enligt Smittskyddslagen och Smittskyddsförordningen skall både behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier anmäla inträffade liksom misstänkta fall av listade smittamma sjukdomar till lokal smittskyddsläkare och Smittskyddsinstitutet (SMI). Anmälningsförfarandet ger en hög känslighet i övervakningssystemet. Med undantag av sexuellt överförbara infektioner (STI) anmäls samtliga listade sjukdomar med full patientidentitet. Vid STI-diagnos (dock ej hepatiter eller HTLV-infektion) skall anmälan i stället göras med så kallad rikskod (födelseårtal + fyra sista siffror i personnumret, se vidare under SmiNet, allmän beskrivning). Anmälan ska ske inom en vecka från diagnosen. Anmälan ska ske inom 24 timmar från diagnosen, som bör vara kopplad till överenskomna minimikriterier. Denna dubbla anmälan ökar avsevärt känsligheten i övervakningssystemet. Klinisk anmälan skall innehålla uppgifter av epidemiologisk betydelse, t.ex. misstänkt smittkälla, smittvägar, smittland, riskyrke etc.

Infektionen skall enligt smittskyddslagen rapporteras till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet.

Den mikrobiologiska tolkningen av detta är att alla former av Salmonella species och Shigella species är anmälningspliktiga. För kolera gäller att sjukdomen skall vara orsakad av toxinproducerande stammar tillhörande O1 eller O139; för Campylobacter-infektion att bakterien skall tillhöra gruppen C. jejunum/coli och för Yersinia-infektion att den skall ha orsakats av invasiva kloner av Yersinia enterocolitica.

Praktiska råd för handläggning av de viktigaste sjukdomarna enligt smittskyddslagen inkluderande Smittskyddsblad finns att ladda ned från Smittskyddsläkarföreningens hemsida [3].

En mer allmän information om olika smittsamma sjukdomar står att finna på Smittskyddsinstitutets hemsida: [4]

Patogener (se nedan) vilka ingår i den frivilliga laboratorierapporteringen (SMI 2002-02-28) anmäls av laboratorieläkaren utan patientidentitet, d.v.s. enbart patients födelseår och kön.

Anmälan ställs till Smittskyddsläkaren i det län varifrån provet insänts samt till Smittskyddsinstitutet.

Frivillig laboratorierapportering
- Clostridium difficile (under uppbyggnad)
- Norovirus/Sapovirus -infektion

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)

Se även SmiNet, tillämpningar vid STI

och

Smittskyddslagen, tillämpningar

Hemsidor och kontakter

SmiNet http://www.sminet.se/

Frågor om SmiNet; sminet@smi.se.

SMIs hemsida http://www.smittskyddsinstitutet.se Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ

och

Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar med artikel om Smittskyddslagen, tillämpningar

Artikeln uppdaterad februari 2010

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)

Artikeln uppdaterad februari 2010

Allmänfarliga sjukdomar - tarminfektioner

Infektiöst agens och sjukdom
- Campylobacter - campylobacterinfektion
- EHEC (STEC/VTEC)- infektion med enterohemorragisk E. coli
- Giardia intestinalis - giardiainfektion
- Salmonella (ej Typhi och Paratyphi)-salmonellainfektion
- Salmonella Paratyphi - paratyfoidfeber
- Salmonella Typhi - tyfoidfeber
- Shigella- shigellainfektion
- Vibrio cholerae - kolera

Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar

Infektiöst agens och sjukdom
- Clostridium botulinum - botulism (S) $^{1}$ $^{)}$
- Cryptosporidium (S)
- Entamoeba histolytica - amöbainfektion (S)
- Vibrio-infektion exklusive kolera (S)
- Yersinia enterocolitica - yersiniainfektion (S)

$^{1}$ $^{)}$ (S) innebär smittspårningsplikt

Tabell 2. Sjukdomar och agens med speciell anknytning till STI enligt smittskyddslagens bilaga 1 (2006-07-01).

Allmänfarliga sjukdomar	Etiologi 1	Etiologi 2
Gonorré	N. gonorrhoeae
Hepatiter	HBV	HCV
HIV-infektion	HIV 1/2
HTLV 1 eller 2-infektion	HTLV 1/2
Klamydia	Chlamydia trachomatis
Syfilis	Treponema pallidum

Allmänfarliga sjukdomar (anmälnings- och smittspårningspliktiga )

Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar (anmälningspliktiga)

Streptococcus pyogenes (GAS), invasiv
Brucella species (S) $^{1}$ $^{)}$
Haemophilus influenzae typ b, invasiv
Listerios Listeria monocytogenes (S)
Streptococcus pneumoniae, invasiv
Stelkramp Clostridium tetani
Tularemi Francisella tularensis
Enterokocker, vanko R E. faecium, E. faecalis (VRE) (S)
Vibrio species exklusive kolera species (S).

$^{1}$ $^{)}$ (S) innebär smittspårningsplikt

Tabell 1. Lista över allmänfarliga sjukdomar och agens med speciell anknytning till NLI

Allmänfarliga sjukdomar	Etiologi 1
Fågelinfluensa	Influensa A(H5N1)
Nya influensan	Influensa A(H1N1)
Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)	Staphylococcus aureus (meticillinresistent)
Infektion med pneumokocker nedsatta för PcG	Streptococcus pneumoniae (PcG MIC>=0,5 mg/L)
Mjältbrand	Bacillus anthracis
Pest	Yersinia pestis
Tuberkulos	Mycobacterium tuberculosis

Tabell 2. Lista över samhällsfarliga sjukdomar (samtliga)

Samhällsfarliga sjukdomar	Etiologi 1
SARS (Svår akut respiratorisk sjukdom)	Coronavirus (SARS-CoV)
Smittkoppor	Variola

Tabell 3. Lista över anmälningspliktiga sjukdomar och agens utöver allmänfarliga sjukdomar med speciell anknytning till NLI

Övriga anmälningspliktiga sjukdomar	Etiologi 1
Harpest (tularemi)	Francisella tularensis
Infektion med atypiska mykobakterier $^{1}$ $^{)}$	Atypiska mykobakterier
Invasiv infektion med Haemophilus influenzae	Haemophilus influenzae (invasivt isolat)
Invasiv infektion med GAS	Streptococcus pyogenes (invasivt isolat)
Invasiv pneumokockinfektion	Streptococcus pneumoniae (invasivt isolat)
Kikhosta(S) $^{2}$ $^{)}$	Bordetella pertussis
Legionellainfektion(S)	Legionella species
Papegojsjuka(S)	Chlamydophila psittaci
Q-feber	Coxiella burnetti

$^{1}$ $^{)}$ Betecknas i denna skrift icke-tuberkulösa mykobakterier.

$^{2}$ $^{)}$ (S) innebär smittspårninsplikt

Dessutom finns frivillig rapportering till SMI av influensa och RSV. Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet

Tabell 11. Smittskyddsreglerade infektioner relaterade till CNS

Allmänfarliga sjukdomar enligt Smittskyddslagen

Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar enligt Smittskyddsförordningen

Echinokockinfektion
Entamöba histolytica, infektion (Entamoeba histolytica) (S) $^{1}$ $^{)}$
Haemophilus influenzae, invasiv infektion
Pneumokockinfektion, invasiv (Streptococcus pneumoniae)
Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier)
Malaria
Mässling (S)
Påssjuka (S)
Röda hund (inkl. kongenital rubella) (S)
Stelkramp
Sorkfeber (Nephropathia epidemica)
Botulism (S)
Listerios (S)
Papegojsjuka (S)
Trikinos (S)
Virala meningoencefaliter

$^{1}$ $^{)}$ (S) innebär smittspårningsplikt

För närmare detaljer om rapportering och vilka uppgifter som skall anges i anmälan hänvisas till instruktioner utgivna av epidemiologiska enheten, SMI.

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 === Smittskyddslagstiftningen och dess tillämpningar ===
-Smittskyddslagen  och smittskyddsförordningen (med kompletterande föreskrifter till  lagen)  reglerar samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar. Riksdag och  regering har beslutat om en smittskyddslag (2004:168) (SmL) som trädde i  kraft den 1 juli 2004 och som kan hämtas på nätet:
+Smittskyddslagen  och smittskyddsförordningen (med kompletterande föreskrifter till lagen)  reglerar samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar. Riksdag och  regering har beslutat om en smittskyddslag (2004:168) (SmL)[http://www.notisum.se/Rnp/sls/fakta/a0040168.htm] som anger att huvudansvaret  för smittskyddet ligger hos de enskilda landstingen via de lokalt anställda smittskyddsläkarna. Hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763, HSL [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.htm]) reglerar också landstingens ansvar rörande isolering och tillfällig isolering enligt smittskyddslagen. All vård måste enligt lagen organiseras så att den  tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet.
-[http://www.notisum.se/Rnp/sls/fakta/a0040168.htm]
-Huvudansvaret  för smittskyddet ligger hos landstingen (smittskyddsläkarna samt hälso-  och sjukvårdnämnderna). Ansvaret för smittspridning via den fysiska  miljön (livsmedel/vatten/ventilation/djur/m.m.) ligger kvar hos miljö-  och hälsoskyddsnämnderna. Smittskyddsläkaren är delvis underställd  hälso- och sjukvårdsnämnden, och får delvis ställning som en  självständig myndighet. Ansvaret för kostnaderna regleras av  författningarna. I lagen framgår även vid vilka sjukdomar som samhället  får vidta åtgärder mot den enskildes vilja och vilket intrång i den  enskildes integritet som får göras.
+vidare sjukvårdshuvudmännens ansvar att upprätthålla medel för sjukvården att  . Ansvaret för förhindrande av smittspridning via den fysiska  miljön (livsmedel/vatten/ventilation/djur/m.m.) ligger hos miljö-  och hälsoskyddsnämnderna. Smittskyddsläkaren är delvis underställd  hälso-och sjukvårdsnämnden, men har delvis ställning som en självständig myndighet. Ansvaret för förhindrande av smittspridning via den fysiska  miljön  (livsmedel/vatten/ventilation/djur/m.m.) ligger hos miljö-och  hälsoskyddsnämnderna. Ansvaret för kostnaderna regleras av  författningarna. I smittskyddslagen framgår även vid vilka sjukdomar som samhället  får vidta åtgärder mot den enskildes vilja och vilket intrång i den  enskildes integritet som får göras.
 De smittsamma  sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller  svårt lidande eller medföra allvarliga konsekvenser och där det finns  möjligheter att förebygga smittspridning benämns i lagen som  '''allmänfarliga''' och är anmälnings- och smittspårningspliktiga.  '''Samhällsfarliga''' sjukdomar enligt lagen är sådana som kan få  spridning i samhället som kan innebära en allvarlig störning av viktiga  samhällsfunktioner. För närvarande (februari 2010) klassas bara  [[smittkoppor]] och [[SARS]] dit.  Vid samhällsfarliga sjukdomar får  preciserade intrång i den enskildes integritet göras.
-Av  övriga smittsamma sjukdomar anses vissa så allvarliga, att det ur  smittskyddsaspekt är angeläget att fortlöpande bevaka deras utbredning.  Dessa benämns '''anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga  sjukdomar''' och listas i smittskyddsförordningen. De anmäls på ett  likartat sätt, och flera av dem är också smittspårningspliktiga. När det  gäller dessa sjukdomar medges i smittskyddslagen inga restriktioner i  den enskildes frihet. Sådana kan däremot tänkas bli aktuella enligt  annan lagstiftning (t.ex. vid tecken på livsmedelsburen smitta).
+Av  övriga smittsamma sjukdomar anses vissa så allvarliga, att det ur  smittskyddsaspekt är angeläget att fortlöpande bevaka deras utbredning.  Dessa benämns '''anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga  sjukdomar''' och listas i smittskyddsförordningen. De anmäls på ett  likartat sätt, och flera av dem är också smittspårningspliktiga. Smittspårningsförfarandet regleras i SOSFS 2005-27. När det  gäller dessa sjukdomar medges i smittskyddslagen inga restriktioner i  den enskildes frihet. Sådana kan däremot tänkas bli aktuella enligt  annan lagstiftning (t.ex. vid tecken på livsmedelsburen smitta).
+Enligt  Smittskyddslagen och  Smittskyddsförordningen skall både behandlande läkare  och mikrobiologiska laboratorier anmäla  inträffade liksom misstänkta fall av listade smittamma sjukdomar  till lokal smittskyddsläkare  och Smittskyddsinstitutet (SMI).  Anmälningsförfarandet ger en hög  känslighet i övervakningssystemet. Med undantag av  [[Sexuellt överförbara  infektioner-definitioner|sexuellt överförbara  infektioner (STI)]]  anmäls samtliga listade sjukdomar med full  patientidentitet. Vid  STI-diagnos (dock ej hepatiter eller  HTLV-infektion) skall anmälan i  stället göras med så kallad rikskod  (födelseårtal + fyra sista siffror i  personnumret, se vidare under  [[SmiNet, allmän beskrivning]]). Anmälan  ska ske inom en vecka från  diagnosen.   Anmälan ska ske inom 24 timmar från  diagnosen, som bör vara kopplad  till överenskomna minimikriterier. Denna  dubbla anmälan ökar avsevärt  känsligheten i övervakningssystemet.  Klinisk anmälan skall innehålla  uppgifter av epidemiologisk betydelse,  t.ex. misstänkt smittkälla,  smittvägar, smittland, riskyrke etc.
+*Infektionen skall enligt smittskyddslagen rapporteras till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet.
 ----
@@ Rad 40: / Rad 43: @@
 ''[[Smittskyddslagen, tillämpningar]]''
-----
-== Smittskyddslagen och dess tillämpningar ==
-=== Anmälningspliktiga sjukdomar ===
-Enligt  Smittskyddslagen (SFS 2004:168) och Smittskyddsförordningen (SFS  2004:255) som trädde i kraft 2004-07-01 skall både behandlande läkare  och mikrobiologiska laboratorier anmäla inträffade liksom misstänkta  fall av vissa listade smittamma sjukdomar till lokal smittskyddsläkare  och Smittskyddsinstitutet (SMI). Anmälningsförfarandet ger en hög  känslighet i övervakningssystemet.
-Med undantag av  [[Sexuellt överförbara infektioner-definitioner|sexuellt överförbara  infektioner (STI)]] anmäls samtliga listade sjukdomar med full  patientidentitet. Vid STI-diagnos (dock ej hepatiter eller  HTLV-infektion) skall anmälan i stället göras med så kallad rikskod  (födelseårtal + fyra sista siffror i personnumret, se vidare under  [[SmiNet, allmän beskrivning]]). Anmälan ska ske inom en vecka från  diagnosen.
@@ Rad 73: / Rad 67: @@
 ----
-== Anmälningspliktiga sjukdomar ==
-Enligt  Smittskyddslagen och Socialstyrelsens författningar (SmL 2004:168,  Smittskyddsförordningen 2004:255 och SOSFS  2005:23) skall behandlande  läkare och läkare vid mikrobiologiska laboratorier anmäla inträffade  fall (diagnos) av vissa smittsamma sjukdomar och i förekommande fall  utföra smittspårning. Aktuella för det område som behandlas i denna  volym är:
@@ Rad 83: / Rad 72: @@
 [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]]
 [[Kategori:Smittskyddslagen]]
-Till innehållsförteckningen för ''[[Referensmetodik: Nedre luftvägsinfektioner, 2:a upplagan 2005]]''
-Se även ''[[Smittskyddslagen, tillämpningar]]''
-----
-'''Artikeln uppdaterad februari 2010'''
-----
-== Smittskyddslagen och dess tillämpningar ==
-=== Anmälningspliktiga sjukdomar ===
-Enligt  nya Smittskyddslagen (SFS 2004:168) och Smittskyddsförordningen (SFS  2004:255) som trädde ikraft 2004-07-01 skall behandlande läkare och  mikrobiologiska laboratorier anmäla inträffade liksom misstänkta fall av  vissa smittsamma sjukdomar.
-Med undantag av sexuellt  överförbara infektioner-STI- anmäls samtliga listade sjukdomar med full  identitet. Anmälan görs både av behandlande läkare (klinisk anmälan) och  av laboratorieläkaren som diagnostiserat det smittämne som orsakat en  anmälningspliktig sjukdom. Anmälan ska ske inom 24 timmar från  diagnosen, som bör vara kopplad till överenskomna minimikriterier. Denna  dubbla anmälan ökar avsevärt känsligheten i övervakningssystemet.  Klinisk anmälan skall innehålla uppgifter av epidemiologisk betydelse,  t.ex. misstänkt smittkälla, smittvägar, smittland, riskyrke etc.
-Uppgifter  om rapporterade fall av anmälningspliktiga sjukdomar finns tillgängliga  på SMI:s hemsida [http://www.smittskyddsinstitutet.se].
 [[Kategori:Epidemiologi]]
@@ Rad 104: / Rad 77: @@
 [[Kategori:Smittskyddslagens sjukdomar]]
 [[Kategori:Epidemiologi-NLI]]
-''Till innehållsförteckningen för [[Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet]]''
-----
-'''Artikeln uppdaterad februari 2010'''
-----
-== Smittskyddslagen (CNS-infektioner)==
-Smittskyddet  leds för varje landsting av en smittskyddsläkare och skall verka för  att befolkningen så långt det går skyddas mot smittsamma sjukdomar som  sprids bland människor.
-=== Anmälningspliktiga sjukdomar ===
-Smittskyddslagen  (2004:168) delar in anmälningspliktiga sjukdomar i allmänfarliga och  samhällsfarliga sjukdomar. De sistnämnda utgör enligt lagen ett större  hot och smittrisk för befolkningen, och omfattar i dag endast [[SARS]]  och [[Smittkoppor]]. Dessutom listar Smittskyddsförordningen (2004:255)  anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar, flera av  dem också smittspårningspliktiga ('''Tabell 11''').  Smittspårningsförfarandet regleras i SOSFS 2005-27.
-Alla  smittsamma sjukdomar berörs av visserligen av lagen, men endast de  uppräknade skall rapporteras till smittskyddsläkaren i aktuellt  landsting och till epidemiologiska enheten vid Smittskyddsinstitutet.  Vissa sjukdomar som kan spridas via objekt, djur, vatten eller livsmedel  ska även anmälas till kommunens Miljö- och Hälsoskyddskontor.
@@ Rad 129: / Rad 89: @@
 '''Artikeln uppdaterad februari 2010'''
 ----
-== Smittskyddslag (2004:168) ==
-I den smittskyddslag som trädde i kraft 2004 indelas anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar (samhällsfarliga är endast [[Smittkoppor]] och [[SARS]]) vilka samtliga är smittspårningspliktiga. Dessutom listas i Smittskyddsförordningen (2004:255) andra anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar, en del av dessa är också smittspårningspliktiga. Följande är av intresse för avsnittet övre luftvägsinfektioner;
-=== Allmänfarliga sjukdomar ===
-*Anmälan med full identitet till smittskyddsläkare och SMI:
-**[[difteri]]
-*Kodanmälan (de 2 första och 4 sista siffrorna i personnumret) till smittskyddsläkaren och SMI:
-**[[gonorré]]
-Den läkare som diagnostiserar sjukdomen - behandlande läkare - blir också primärt smittskyddsansvarig.
-För  att underlätta den kliniska rapporteringen av sådana sjukdomar föreslås  att laboratorierna förser sina svar med tex följande kommentar:
-*Infektionen skall enligt smittskyddslagen rapporteras till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet.
-=== Laboratorierapportering ===
-''[[Haemophilus  influenzae]], [[Neisseria meningitidis]], [[Streptococcus  pneumoniae]]'' samt betahemolyserande streptokocker grupp A anmäls vid  invasiv infektion från blod, likvor, ledvätska samt relevanta fynd från  obduktionsmaterial. [[Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin  G]] och [[MRSA]] anmäls oavsett isoleringslokal.
-Rapportering skall också göras av följande virus, relaterade till övre luftvägarna: morbilli-,  parotit- och rubellavirus.
-Frivillig rapportering gäller fynd av influensa- och respiratory syncytial virus (RSV).
-=== Behovet av lokala epidemiologiska undersökningar ===
-En  optimal laboratorierapportering bör förutom det allmänna  epidemiologiska läget återspegla skiftningar i subtyper och  resistensmönster för relevanta patogener. Endast på så sätt kan  läkarkåren snabbt informeras om förändringar som har betydelse för  ställningslagande till vaccination och antibiotikaval.
-Inom  övre luftvägsområdet bör därför de lokala laboratorierna kontinuerligt  eller periodvis undersöka och sammanställa resistensläget för de  viktigaste luftvägspatogenema. Man bör också samla material som kan visa  anhopning av vissa epidemiologiska subtyper, tex T-mönster för GAS.

Skillnad mellan versioner av "Smittskyddslagen, inledande översikt"

Versionen från 30 april 2012 kl. 14.15

Innehåll

Allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga infektioner

Smittskyddslagstiftningen och dess tillämpningar

Hemsidor och kontakter

Allmänfarliga sjukdomar - tarminfektioner

Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar

Allmänfarliga sjukdomar (anmälnings- och smittspårningspliktiga )

Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar (anmälningspliktiga)

Tabell 1. Lista över allmänfarliga sjukdomar och agens med speciell anknytning till NLI

Tabell 2. Lista över samhällsfarliga sjukdomar (samtliga)

Tabell 3. Lista över anmälningspliktiga sjukdomar och agens utöver allmänfarliga sjukdomar med speciell anknytning till NLI

Tabell 11. Smittskyddsreglerade infektioner relaterade till CNS

Navigeringsmeny

Sök