Smittskyddslagen, inledande översikt

Från Referensmetodik för laboratoriediagnostik
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Artikel publicerad i april 2012


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar


Allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga infektioner

Smittskyddslagstiftningen och dess tillämpningar

Smittskyddslagen och smittskyddsförordningen (med kompletterande föreskrifter till lagen) reglerar samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar. Riksdag och regering har beslutat om en smittskyddslag (2004:168) (SmL)[1] som anger att huvudansvaret för smittskyddet ligger hos de enskilda landstingen via de lokalt anställda smittskyddsläkarna. Hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763, HSL [2]) reglerar också landstingens ansvar rörande isolering och tillfällig isolering enligt smittskyddslagen. All vård måste enligt lagen organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet.


vidare sjukvårdshuvudmännens ansvar att upprätthålla medel för sjukvården att . Ansvaret för förhindrande av smittspridning via den fysiska miljön (livsmedel/vatten/ventilation/djur/m.m.) ligger hos miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Smittskyddsläkaren är delvis underställd hälso-och sjukvårdsnämnden, men har delvis ställning som en självständig myndighet. Ansvaret för förhindrande av smittspridning via den fysiska miljön (livsmedel/vatten/ventilation/djur/m.m.) ligger hos miljö-och hälsoskyddsnämnderna. Ansvaret för kostnaderna regleras av författningarna. I smittskyddslagen framgår även vid vilka sjukdomar som samhället får vidta åtgärder mot den enskildes vilja och vilket intrång i den enskildes integritet som får göras.

De smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra allvarliga konsekvenser och där det finns möjligheter att förebygga smittspridning benämns i lagen som allmänfarliga och är anmälnings- och smittspårningspliktiga. Samhällsfarliga sjukdomar enligt lagen är sådana som kan få spridning i samhället som kan innebära en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner. För närvarande (februari 2010) klassas bara smittkoppor och SARS dit. Vid samhällsfarliga sjukdomar får preciserade intrång i den enskildes integritet göras.

Av övriga smittsamma sjukdomar anses vissa så allvarliga, att det ur smittskyddsaspekt är angeläget att fortlöpande bevaka deras utbredning. Dessa benämns anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar och listas i smittskyddsförordningen. De anmäls på ett likartat sätt, och flera av dem är också smittspårningspliktiga. Smittspårningsförfarandet regleras i SOSFS 2005-27. När det gäller dessa sjukdomar medges i smittskyddslagen inga restriktioner i den enskildes frihet. Sådana kan däremot tänkas bli aktuella enligt annan lagstiftning (t.ex. vid tecken på livsmedelsburen smitta).

Enligt Smittskyddslagen och Smittskyddsförordningen skall både behandlande läkare och mikrobiologiska laboratorier anmäla inträffade liksom misstänkta fall av listade smittamma sjukdomar till lokal smittskyddsläkare och Smittskyddsinstitutet (SMI). Anmälningsförfarandet ger en hög känslighet i övervakningssystemet. Med undantag av sexuellt överförbara infektioner (STI) anmäls samtliga listade sjukdomar med full patientidentitet. Vid STI-diagnos (dock ej hepatiter eller HTLV-infektion) skall anmälan i stället göras med så kallad rikskod (födelseårtal + fyra sista siffror i personnumret, se vidare under SmiNet, allmän beskrivning). Anmälan ska ske inom en vecka från diagnosen. Anmälan ska ske inom 24 timmar från diagnosen, som bör vara kopplad till överenskomna minimikriterier. Denna dubbla anmälan ökar avsevärt känsligheten i övervakningssystemet. Klinisk anmälan skall innehålla uppgifter av epidemiologisk betydelse, t.ex. misstänkt smittkälla, smittvägar, smittland, riskyrke etc.

  • Infektionen skall enligt smittskyddslagen rapporteras till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet.

Den mikrobiologiska tolkningen av detta är att alla former av Salmonella species och Shigella species är anmälningspliktiga. För kolera gäller att sjukdomen skall vara orsakad av toxinproducerande stammar tillhörande O1 eller O139; för Campylobacter-infektion att bakterien skall tillhöra gruppen C. jejunum/coli och för Yersinia-infektion att den skall ha orsakats av invasiva kloner av Yersinia enterocolitica.

Praktiska råd för handläggning av de viktigaste sjukdomarna enligt smittskyddslagen inkluderande Smittskyddsblad finns att ladda ned från Smittskyddsläkarföreningens hemsida [3].


En mer allmän information om olika smittsamma sjukdomar står att finna på Smittskyddsinstitutets hemsida: [4]

Patogener (se nedan) vilka ingår i den frivilliga laboratorierapporteringen (SMI 2002-02-28) anmäls av laboratorieläkaren utan patientidentitet, d.v.s. enbart patients födelseår och kön.

Anmälan ställs till Smittskyddsläkaren i det län varifrån provet insänts samt till Smittskyddsinstitutet.

Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Sexuellt överförbara infektioner (STI)

Se även SmiNet, tillämpningar vid STI

och

Smittskyddslagen, tillämpningar


Hemsidor och kontakter

SmiNet http://www.sminet.se/

Frågor om SmiNet; sminet@smi.se.

SMIs hemsida http://www.smittskyddsinstitutet.se Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Bakteriologisk diagnostik av infektioner i hud, mjukdelar, skelett och inre organ

och

Referensmetodik:Smittskyddslagens sjukdomar med artikel om Smittskyddslagen, tillämpningar


Artikeln uppdaterad februari 2010


Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI)


Artikeln uppdaterad februari 2010



Allmänfarliga sjukdomar - tarminfektioner

Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar

(S) innebär smittspårningsplikt


Tabell 2. Sjukdomar och agens med speciell anknytning till STI enligt smittskyddslagens bilaga 1 (2006-07-01).


Allmänfarliga sjukdomar Etiologi 1 Etiologi 2
Gonorré N. gonorrhoeae
Hepatiter HBV HCV
HIV-infektion HIV 1/2
HTLV 1 eller 2-infektion HTLV 1/2
Klamydia Chlamydia trachomatis
Syfilis Treponema pallidum


Allmänfarliga sjukdomar (anmälnings- och smittspårningspliktiga )

Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar (anmälningspliktiga)

(S) innebär smittspårningsplikt

Tabell 1. Lista över allmänfarliga sjukdomar och agens med speciell anknytning till NLI

Allmänfarliga sjukdomar Etiologi 1
Fågelinfluensa Influensa A(H5N1)
Nya influensan Influensa A(H1N1)
Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) Staphylococcus aureus (meticillinresistent)
Infektion med pneumokocker nedsatta för PcG Streptococcus pneumoniae (PcG MIC>=0,5 mg/L)
Mjältbrand Bacillus anthracis
Pest Yersinia pestis
Tuberkulos Mycobacterium tuberculosis

Tabell 2. Lista över samhällsfarliga sjukdomar (samtliga)

Samhällsfarliga sjukdomar Etiologi 1
SARS (Svår akut respiratorisk sjukdom) Coronavirus (SARS-CoV)
Smittkoppor Variola

Tabell 3. Lista över anmälningspliktiga sjukdomar och agens utöver allmänfarliga sjukdomar med speciell anknytning till NLI

Övriga anmälningspliktiga sjukdomar Etiologi 1
Harpest (tularemi) Francisella tularensis
Infektion med atypiska mykobakterier Atypiska mykobakterier
Invasiv infektion med Haemophilus influenzae Haemophilus influenzae (invasivt isolat)
Invasiv infektion med GAS Streptococcus pyogenes (invasivt isolat)
Invasiv pneumokockinfektion Streptococcus pneumoniae (invasivt isolat)
Kikhosta(S) Bordetella pertussis
Legionellainfektion(S) Legionella species
Papegojsjuka(S) Chlamydophila psittaci
Q-feber Coxiella burnetti

Betecknas i denna skrift icke-tuberkulösa mykobakterier.

(S) innebär smittspårninsplikt


Dessutom finns frivillig rapportering till SMI av influensa och RSV. Till innehållsförteckningen för Referensmetodik: Infektioner i centrala nervsystemet


Tabell 11. Smittskyddsreglerade infektioner relaterade till CNS

Allmänfarliga sjukdomar enligt Smittskyddslagen

Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar enligt Smittskyddsförordningen

(S) innebär smittspårningsplikt


För närmare detaljer om rapportering och vilka uppgifter som skall anges i anmälan hänvisas till instruktioner utgivna av epidemiologiska enheten, SMI.